Göm menyn

Simulatorer ger säkrare studenter

Om studenter får träna med simuleringsverktyg i sin egen takt, utan att oroa sig för att skada patienten, lär de sig bättre. Det visar en licentiatavhandling vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. 

Regelbunden träning av olika praktiska moment är en viktig del av utbildningar inom hälso- och sjukvård. Det vanligaste är att studenterna tränar på varandra eller på patienter under sin praktik. Numera har studenter vid Hälsouniversitetet möjlighet att träna blodprovstagning, kateterisering och annat på datoriserade simulatorer på träningscentret Clinicum. Då slipper patienter och andra att agera försökspersoner.

Studenterna fick veta om de gjorde rätt
– Jag ville undersöka den pedagogiska nyttan av simulatorerna. Därför utgick jag från studenternas syn på vad och hur de lär sig i simulerad färdighetsträning. Dessutom har jag tagit reda på vad de tycker är viktigt att tänka på i utbildningsplaneringen av färdighetsträningen, säger Eva Johannesson vid Avdelningen för sjukgymnastik och Pedagogiskt centrum.
I sin licentiatavhandling har hon studerat sjuksköterskestudenters användning av två olika simulatorprogram. Två grupper med studenter fick med hjälp av simulatorerna träna på att sätta ven- och urinvägskateter. De fick uppleva hur motståndet kan kännas när man sticker en nål genom huden och in i kärlet och när en kateter förs in i urinröret. Studenterna fick veta om de gjorde momenten i rätt ordning och vilka val de måste göra.
– Många uppskattade extra mycket att det samtidigt visades en anatomisk bild i genomskärning på dataskärmen, säger Eva Johannesson.
SimmanStudenter behandlar SimMan®, en datoriserad ”docka” som kan programmeras för olika sjukdomstillstånd.

Simuleringen ger självförtroende
Samtliga studenter tyckte att simulatorer var ett roligt undervisningssätt. De betonade att variation (att det finns olika inriktningar på övningarna) och realism (att övningarna ska kännas verklighetstrogna) är betydelsefulla faktorer. Men också att det är viktigt att få återkoppling på övningarna.
– Efter simuleringen fick studenterna veta hur många poäng de fick. Det blev en bekräftelse på deras förmåga att klara av övningen, säger Eva Johannesson.
Hon berättar att vissa av studenterna var tveksamma till simuleringen eftersom att de inte upplever den som tillräckligt verklighetstrogen.
– Jag fick veta att de ser på datasimuleringen som ett komplement till annan färdighetsträning. De tycker att simuleringen ger dem självförtroende och säkerhet inför arbetet med riktiga patienter.
Eva Johannesson kom även fram till att det är viktigt att utbildningen ger förutsättningar för studenterna att träna i en trygg miljö. De vill gärna jobba självständigt och få möjlighet att repetera övningarna ofta.  Dessutom är de positiva till att använda interaktiva multimedia och vill att simuleringsverktygen ska vara lätta att använda.
– Nu hoppas jag att mina studier kan bidra till att öka förståelsen för hur studenterna lär sig när det handlar om simulerad färdighetsträning.  Resultaten kan vara till hjälp vid planering och utförande av simulerad färdighetsträning inom hälso- och sjukvårdens utbildningar, avslutar Eva Johannesson.

ProvtagningSjuksköterskestudenter övar provtagning.


Text: Jessica Holm

Foto: Peter Karlsson/ Svarteld och Oskar Lüren

Licentiatavhandling: Learning manual and procedural clinical skills through simulation in health care education av Eva Johannesson (Linköping Studies in Health Sciences No 120) lades fram den 23 mars 2012.


 


2012-05-16




Allt du behöver veta om feber

För 145 år sedan kunde människans normala kroppstemperatur slås fast: 37 grader Celsius, mätt i armhålan. Någon grad högre kallar vi det för feber – men vad är det egentligen? Två LiU-forskare reder ut begreppen i en nyutkommen bok.

Hjärtforskare får sju miljoner

Sara Liin, postdoktor vid Avdelningen för cellbiologi, får 6,8 miljoner kronor i forskningsbidrag från Svenska sällskapet för medicinsk forskning (SSMF). Hon vill öka kunskapen om ärftliga rytmrubbningar i hjärtat.

Årets VFU-pris till vårdcentralen i Berga och och thorax- kärlkliniken på US

Årets VFU-pris gick till Capio Vårdcentral Berga och thorax- kärlkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. De har goda lärmiljöer för studenter och fortsätter att utveckla uppdraget.

Behåll febern, men må bättre

Feber och dålig aptit är en sak. Men varför blir vi också deppade och mår så dåligt när influensan slår till? Neuroforskare vid LiU har på molekylnivå klarlagt hur inflammationer påverkar humöret.

johnny_ludvigsson

Johnny Ludvigsson prisas för sitt engagemang

Professor emeritus Johnny Ludvigsson har utsetts att ta emot International Healthcare Award i samband med pediatrikkonferensen PGHTNCON 2016 i Jaipur, Indien.

Bordlagt ärende om oredlighet

Våren 2015 riktades en anonym anmälan om bristande redlighet i en forskningsstudie inom regenerativ medicin vid Linköpings universitet. Medicinska fakulteten tillsatte en oberoende extern granskningsgrupp.

Lina De Geer

Tecken på hjärtsvikt hos många intensivvårdspatienter

Många intensivvårdspatienter visar tecken på hjärtsvikt, som kan öka risken att avlida i ett redan svårt sjukdomstillstånd. Det visar Lina De Geers avhandling från Linköpings universitet.

 Jan Brynhildsen

Kandidat Kork-pris till Jan Brynhildsen

Läkarstudenterna prisar professor Jan Brynhildsen för hans "enorma engagemang och pedagogiska förmåga"

Nya studenter på plats och ansökningar fortsätter öka

Under veckan var det upprop för utbildningarna vid Medicinska fakulteten och det har varit ett fortsatt högt söktryck till programmen.

Farfars livsstil spåras hos barnbarnen

Psykisk stress hos barn kan påverka hur deras gener uttrycks i cellerna. Nu går forskare vid LiU vidare för att undersöka om sådana förändringar, orsakade av miljöfaktorer, kan ärvas från generation till generation.

Brännskadevård i toppklass

Brännskadecentrum i Linköping visar världsledande överlevnadsdata för vuxna med omfattande brännskador. Resultaten som bygger på en ny analysmodell presenteras i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Burns.

Martin Hallbeck

Alzheimersforskningen får två miljoner

Martin Hallbeck, biträdande professor vid Linköpings universitet, får nu anslag av Alzheimerfonden. Han har i sin forskning visat hur Alzheimers sjukdom sprider sig mellan nervcellerna.

Norra entrén

Nu är Framtidens universitetssjukhus i Linköping invigt

Nu har Universitetssjukhusets nya norra entré öppnat portarna och i samband med det skedde den stora invigningen av Framtidens universitetssjukhus.

Mikael Benson Foto: Staffan Gustavsson

Går det ställa diagnos innan sjukdomen brutit ut?

Första föreläsningen i 2016 års Forskning i framkant tar sig an ett av sjukvårdens största problem, att behandling av sjukdom ofta inleds för sent. Den 4 februari berättar Mikael Benson och Mika Gustafsson om nya tekniker som kan möjliggöra tidig diagnostik av vanliga sjukdomar.

Brain / CMIV

Markörer för att upptäcka neurodegenerativa sjukdomar

Proteiner från det lysosomala nätverket kan bli en hjälp att utveckla nya diagnos- och behandlingsmetoder för neurodegenerativa sjukdomar visar en ny avhandling.

Att känna sig för tjock - en stor risk för ohälsosamma matvanor

Känslan av att vara för tjock är relaterad till kroppsliga förändringar under puberteten och till ungdomars matvanor. Att känna sig för tjock är den starkaste riskfaktorn för att banta, visar Jolanda van Vliets doktorsavhandling.

Jan Brynhildsen

”Föreläsningens ämne berör alla människor”

Preventivmedel - det är titeln på årets bästa föreläsning enligt läkarstudenterna. ”En mycket viktig del av modern medicin som inte annars får särskilt stor uppmärksamhet under vår utbildning”, tycker studenterna. Jan Brynhildsen, professor, är föreläsaren som prisas för sitt engagemang.

Anette Kjellberg

Oförtrutna pedagogiska insatser prisades

Anette Kjellberg har alltid haft ett tydligt pedagogiskt fokus i sitt arbete och tilldelas nu Bergdahlpriset för pedagogiska insatser. På årets sista fakultetskollegium delades det även ut docentdiplom, medel från Hälsofonden, pris till bästa avhandling och pris för utmärkt studentinsats.

Åsa Kastbom

Tidig sexuell debut kopplas till risk

En tidig sexuell debut är förknippad med andra problematiska beteenden under senare tonåren. Det visar Åsa Kastboms avhandling. Hon ser också en koppling till barnmisshandel.


Sidansvarig: susanne.b.karlsson@liu.se
Senast uppdaterad: 2016-02-10