Vad är egentligen Utmärkt undervisning?

Från vänster Elisabeth Stärner, Pia Widegren, Lennart Wallstedt, Lena Fröberg, i mitten Marcus Samuelsson från mitten till höger Ann-Catrin Haak-Danielsson, Sadegh Babazadeh, Marie-Anne Rydman, Anita Karlsson, Kerstin Levin. Foto: Lars Kåreklint.

I skollagen står att skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Runt om i landet pågår nu olika initiativ för att reda i vilken innebörd detta har för skolan. Ett initiativ har tagits av Utbildningsvetenskap på Linköpings universitet. Där har en seminarieserie nyligen inletts som tar avstamp i boken Utmärkt undervisning, skriven av Jan Håkansson och Daniel Sundberg. Syftet med seminarieserien är att dels att öka förståelsen om vilka möjligheter och hinder som står för dörren dels att skapa möten mellan olika aktörer inom skolvärlden.

På den första träffen deltog elva deltagare. Det var lärare, speciallärare, utvecklingsledare, forskare och utbildningsledare som hade samlats en sen onsdagseftermiddag i ett konferensrum på Linköpings universitet. Och efter en kortare inledning tog diskussionen fart utifrån de frågor som väckts av bokens tre första kapitel.

Även om de inledande kapitlen stundom upplevts som lite tröglästa upplevdes de viktiga då de lägger en grund för flera centrala frågor. Några av de som diskuterades presenteras nedan.

• En av dessa frågor kretsade kring läraryrkets balans mellan vetenskap och konstnärligt hantverk. Flera lyfte fram bemötandets betydelse i lärsituationen och spann vidare på liknelsen om läraren som konstnär. Läraren kan också sägas vara en koreograf som leder en skapande process där lyhördhet måste finnas för att våga släppa på planeringen för att lyssna in elevens behov och intressen.
• En annan fråga berörde bokens syfte. På vilket sätt påverkas läsaren av vetskapen om att boken är skriven på uppdrag av Skolinspektionen? Och hur är det egentligen med bokens titel? Ska den tolkas som att ordet ”utmärkt” betyder förträfflig och ovanligt bra eller som att hitta riktmärken i en snårig skolforskningsterräng?
• Till sist inriktades diskussionen mot att det inte räcker med att läraren känner till att forskning finns, det är lika viktigt att kunna översätta forskningens resultat till den egna praktiken. Men läraren kan inte vara ensamt ansvarig att detta sker. En förutsättning är det pedagogiska ledarskapet i skolan, för att forskningsrön ska slå rot i undervisningen. Men även att forskningsanknytning måste byggas in som en naturlig och kontinuerlig del i skolans utvecklingsprocess.

Inför nästa möte kommer fokus att vara riktat mot kapitel 4 och 5 samt av Skolverkets websidor om Forskning för skolan:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/sammanstalla-och-sprida-forskning-1.92265