Fjärde träffen

Till det fjärde seminarietillfället hade gruppen läst kapitel ett och två av Pasi Sahlbergs bok Lärdomar från den finska skolan. En bok som rönt stor uppmärksamhet för sin beskrivning av bakomliggande faktorer till Finlands goda resultat i internationella kunskapsmätningar.

Gruppen inledde med en allmän reflektion kring läsningen. Någon uttryckte att boken utmanat de egna föreställningarna om den finska skolan på ett positivt sätt. Bokens inledning med en historisk tillbakablick över samhällsutveckling och förändringar i det finska skolsystemet bidrog också till att gruppen snabbt gjorde jämförelser med den svenska skolan. Denna jämförelse lade dock en viss sordin på den muntra stämningen i gruppen vid tanken på dagens negativa bild av den svenska skolan, den skola som fram till för några decennier sedan ansågs vara i världsklass! Gruppen samtalade om orsaker till varför svensk och finsk skola gått skilda vägar. För likheter finns mellan skolsystemen, inte minst i efterkrigstidens framväxt av en grundskola för alla elever. Finsk skola kännetecknas av hög grad av decentralisering, avsaknad av nationella prov och en välutbildad lärarkår med hög status. Gruppen lyfte fram friskolereformen tillsammans med ett ökat krav på kontroll och mätningar som de starkaste skälen till att svensk skola tappat mark tillsammans med läraryrkets förlorade status.

Dubbla budskap

Avsaknad av andra kvalitetsbegrepp än de som utgår från resultat på internationella kunskapsmätningar lyftes också fram. Det är lätt att hamna i att undervisningen styrs av nationella prov och tester. Läraren riskerar då att, som någon uttryckte det, skicka dubbla budskap till eleverna då läraren ena stunden lyfter fram betydelsen av elevens individuella utveckling och att det är tillåtet att misslyckas på elevens krokiga väg till lärande. Den andra stunden uttrycker läraren ett annat budskap när resultaten på nationella prov visar att eleven inte nått en lägsta godtagbar nivå. Frågan ställdes om skolan istället för fritänkande och modiga elever fostrar ögontjänare som lär för provet. Här gick dock uppfattningarna isär då uppfattningen också fanns att de nationella proven som utprovats till Lgr 11 är bra och att de stödjer läraren i arbetet med att bedöma vilka förmågor som eleven utvecklat.

Vilka styrkor finns i den svenska skolan? Gruppen lyfter fram de svenska elevernas innovationsförmåga och förmåga att argumentera och reflektera. Flera vittnade också om de svenska elevernas öppenhet och frejdighet i att uttrycka sig muntligt. Någon ser att yngre elever blivit bättre på att skriva långa texter. Finns något som över tid blivit bättre i svensk skola? I svaret återkom gruppen till en tidigare diskussion om att svenska elever oftast trivs i sin skola och har goda relationer till sina lärare. Ett förändrat kunskapsbegrepp och arbetet med formativ bedömning och formativ undervisning lyftes också fram som positivt för utvecklingen.

Slutligen samtalade gruppen om vad som krävs för att vända bilden av den svenska skolan. Att den goda skolan finns var gruppen enig om och att var och en behöver samla på bilden av den goda skolan! Vill vi ha det som i den finska skolan? Gruppen är inte helt övertygad om det. Dessa frågor bär gruppen med sig till det femte och avslutande seminarietillfället.