Bedömning av reell kompetens vid Linköpings universitet

Varför behörighetskrav?

Att vara behörig till högskolestudier betyder att uppfylla förkunskapskrav som bestäms av utbildningens innehåll. Förkunskapskraven har två viktiga funktioner. Kraven ska dels se till att det är möjligt för en sökande att följa undervisning inom högskola och på en viss utbildning, dels skapa förutsättningar för gemensamt utgångsläge i utbildningen.

Från den sökandes utgångspunkt är det således ett ”skydd” mot att försättas i orealistiska studiesituationer och från universitetets utgångspunkt är det en försäkring mot att tvingas hantera en ohållbar undervisningssituation.

Vad är bedömning av reell kompetens (och vad är det inte)?

En bedömning av reell kompetens innebär att värdera kunskaper och erfarenheter i förhållande till de krav som högskolan och den sökta utbildningen ställer. Det skall alltså framgå att du på annat sätt än genom tidigare studier har tillägnat dig de förkunskaper som är nödvändiga för att kunna gå in i högskolestudier och följa de kurser eller program du tänkt söka.

Lägg märke till att det inte är frågan om undantag från krav eller att kunskaperna skall motsvara en gymnasiekurs, du är ”lika behörig” genom reell kompetens. Reell kompetens är heller inte en ”genväg” till antagning – det handlar om behörighet, inte urval och ändrar därför inte din konkurrenssituation. Om du är formellt behörig kommer alltså inte den reella kompetensen att bedömas. Kontrollera därför vad som faktiskt behöver styrkas på icke-formell väg. Kanske är du redan helt eller delvis behörig till någon eller några av de utbildningar du planerar att söka till?

Grundläggande behörighet på grundnivå

Grundläggande behörighet på grundnivå utgörs av sådana förkunskaper som anses nödvändiga för att tillgodogöra sig grundläggande högskolestudier på fristående kurser eller program oavsett inriktning. Syftet är alltså att beskriva en allmängiltig förmåga att studera på svenska universitet och högskolor. Som alternativ till slutbetyg från gymnasium eller intyg från folkhögskola kan bedömningen av grundläggande behörighet göras utifrån andra typer av dokumenterad kunskap.

Grundläggande behörighet på grundnivå handlar dels om en språklig förmåga, dels om erfarenhetsmässiga förutsättningar som vi kallar ”allmänorientering” och dels om en förmåga att kunna analysera och lösa problem.

En avgörande förutsättning för att ta del av information och presentera egna tankar är vana att använda det svenska språket. Du kommer att behöva arbeta med abstrakta och teoretiska resonemang både muntligt och skriftligt och måste dessutom kunna ta del av såväl engelskspråkig litteratur som föreläsningar på engelska inom de områden du söker till.

”Allmänorientering” syftar på förutsättningar att omsätta vuxenlivets erfarenheter från olika områden i reflektion och resonemang. Det kan gälla kritiskt tänkande, historiskt perspektiv, samhällsorientering, vana att orientera sig med beskrivningar i siffror/statistik osv. Att kunna analysera, kritiskt bedöma och lösa problem syftar till att självständigt kunna ta ställning i viktiga frågor.

Särskild behörighet

”De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen” (Högskoleförordningen). Förkunskapskraven och beskrivningen av dessa har direkt anknytning till de olika kurserna och programmen. Formuleringarna skiftar därför starkt från område till område och mellan ämnen. Inom vissa utbildningar fokuseras ett fåtal centrala kunskaper eller erfarenheter medan andra behöver göra en mer omfattande inventering av kunskaper för att ge en tydlig bild. Ett stort antal utbildningar har behörighetskrav formulerade i termer anpassade för bedömning grundad på reell kompetens. På de utbildningar som inte formulerat behörighetskrav anpassade till bedömning grundad på reell kompetens tjänar standardbehörighet, tidigare beslut och information om utbildningens innehåll som vägledning i avvaktan på fastställd formulering.

Hur går det till?

Beroende på dina planer och din bakgrund kan bedömning av både grundläggande och särskild behörighet vara aktuell. Läs information och instruktioner noga och skicka sedan ditt underlag till Student- och Utbildningsstöd. De särskilda behörighetskrav som gäller för den/de utbildningar du är intresserad av kan du söka fram via www.liu.se/reko och söka vidare på länkar till respektive utbildning och dess krav. Du kan också få information från antagningsenheten eller centrala studievägledningen.

Det som efterfrågas är dokumentation eller bekräftelse på annat sätt av verksamheter/kunskaper/ erfarenheter som bedöms ha betydelse för dina möjligheter att lyckas med högskolestudier. Olika slag av intyg, testresultat, dokumentation kan användas.

För bedömning av grundläggande behörighet svarar Antagningen inom Student- och Utbildningsstöd. Gäller frågan särskild behörighet vidarebefordrar Antagningen dina uppgifter till den som fattar beslut om behörighet. Om bedömningen begärs i samband med centrala ansökningstider (15 april resp. 15 oktober) lämnas besked genom ordinarie antagningsrutiner.

Förhandsbesked om behörighet

Ansökan om bedömning av reell kompetens behöver inte ske i samband med ansökan till utbildning. Om du inte är säker på att uppfylla behörighetskraven kan du behöva god framförhållning i din planering, t ex om du måste komplettera inom vuxenutbildning. Du kan då begära att få din behörighet prövad i förväg och få ett behörighetsbeslut som förhandsbesked.

Behörighetsbesluts giltighet

Beslut om behörighet för studier vid Linköpings universitet avseende särskild behörighet gäller i fem år och beslut om grundläggande behörighet har obegränsad giltighet vid Linköpings universitet.

Vem frågar jag om något är oklart?

För övergripande frågor om behörighet, antagning, utbud av kurser och program samt personlig vägledning vänder du dig till universitetets centrala studievägledning, tfn 013-28 58 05.

Att överklaga ett behörighetsbeslut

Beslut om att du inte uppfyller behörighetskraven för ett program/en kurs kan överklagas. Överklagan görs skriftligen till Linköpings universitet som sänder skrivelsen vidare till Överklagandenämnden för högskolan. I skrivelse anger du vilket beslut som överklagas, vilken ändring du begär och varför ändringen bör göras.

Överklagandet skall ha kommit in till Linköpings universitet inom tre veckor från den dag du fick beslutet. Skriv under överklagandet och ange din adress (gärna även telefonnummer och e-postadress). Om du finner uppenbara fel i hanteringen av din anmälan, t ex misstag i registreringen av betyg, ska du inte överklaga utan omgående kontakta Antagningsenheten vid Linköpings universitet.

För hela informationstexten som PDF-dokument, klicka här >>

Sidansvarig: jessica.fredsberg@liu.se
Senast uppdaterad: Tue Nov 06 13:05:10 CET 2012