Forskning är mitt liv, intresse, jobb och passion

Namn: Anna Malmquist
Jobb: Doktorand på Institutionen för beteendevetenskap och lärande på LiU
Bor: Linköping
 

För ett år sedan började Anna Malmquist doktorandutbildningen i Psykologi. Hon har på så sätt kunnat förena sitt liv med arbete och passion.

-Det roligaste som finns är kvalitativ forskning. Det är en passion att få jobba på det sättet, och att få fördjupa mig i just detta ämne. Genus- och queerfrågor, det är mitt liv, mitt intresse, mitt jobb och passion.

Från program till doktorand

Våren 2007 gick Anna Malmquist ut psykologprogrammet. Därefter gjorde hon under ett år sin PTP, praktisk tjänstgöring för psykologlegitimation, på habiliteringen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Där fick hon jobba mycket med testning, med både barn, ungdom och vuxna. Hon fick också hålla i många stödsamtal, med personer med funktionsnedsättning (såsom lindrig utvecklingsstörning och/eller Asperger). Sedan blev det doktorandutbildning och forskning för Anna.
-Jag jobbade inte med forskning när jag gick psykologprogrammet, men vi blev uppmanade att leta upp och läsa artiklar om aktuell forskning, i stället för att läsa gamla omoderna läroböcker. Det kändes hela tiden att vi stod nära forskningsmiljön.

Doktorandutbildningen är 5 år, varav tre terminer består av att läsa kurser, 20 procent är undervisning och resten av tiden är arbete med avhandlingen, alltså forskning.

Forskning om regnbågsfamiljer

Anna forskar om regnbågsfamiljer; samkönade par med barn. Projektet heter ”En ny generation regnbågsfamiljer”. 2005 fick lesbiska rätt till hjälp till befruktning inom landstinget och då blir båda mammorna barnets rättsliga föräldrar från början. Ingen behöver då adoptera för att bli förälder till sitt barn juridiskt sett, utan ett undertecknande av ett papper räcker.

Intervjuat 45 homosexuella par

Anna intervjuar föräldrarna i den nya generationens regnbågsfamiljer. Det är många som svarat på Annas upprop och vill vara med i studien, hittills har hon intervjuat 45 familjer. (Det finns cirka 650 lesbiska par med barn som de båda är juridiska föräldrar till, i Sverige, men det finns bara ett tiotal liknande bögpar. Majoriteten av de intervjuade är alltså lesbiska par.)

De flesta intervjuerna visar på att det inte finns några bekymmer med att vara en regnbågsfamilj. Stockholmarna förklarar det ibland med att ”det är för att vi bor här i Stockholm”. Men de på landet förklarar det med att ”alla känner oss här”. Akademikern och truckföraren, alla är positiva.

Adoptionssituationen upplevs som jobbig

Även om lesbiska par kan få hjälp av landstinget att få barn och på så sätt bli rättsliga föräldrar med en gång, är det många som väljer att åka till Köpenhamn för att få hjälp med befruktningen, eftersom väntetiden är kortare där. Men då måste sedan den kvinna i paret som inte föder barnet, adoptera barnet för att bli rättslig förälder.

Adoptionsutredningen känns jobbig, det är hembesök och intyg från anhöriga mm. Utredningarna kan ta lång tid, upp till ett år. Frågor som ”vad händer om någon dör?” eller ”vad händer om vi vill ta ut skilsmässa innan papprena är skrivna?” uppstår och oroar.

Om fyra år får vi ta del av Annas hela forskning, när hon disputerar och blir doktor.

Till alla alumniporträtt

(2010-06-07)