Rekommendationer om examination och kursupplägg

För att få in en vana bland studenter och lärare när vi har ett program som sträcker sig över tre institutioner är det viktigt att vi har vissa principer för hur saker ska fungera. Detta gäller särskilt examinationen. Men även hur vi lägger upp kurser och lärandemoment. Avsteg från nedanstående rekommendationer kan göras om det finns goda skäl. De har tagits fram i samband med programinternat med deltagande studentrepresentanter från alla årskurser och lärarrepresentanter från alla institutioner som undervisar på programmet.

Förslag på tillägg och revideringar av innehållet på denna sida skickas till programansvarig.

Förkunskaper

Lärare som har kurser som bygger vidare på andra kurser måste ta ta reda på vad studenterna redan förväntas kunna. Föreläsare ska inte repetera, utan förutsätta att de kan det, men var tydliga med det för studenterna så att de kan läsa på om de glömt. Samtidigt ska både  lärare och studenter komma ihåg att man inte kan simma bara för att man blivit kastad i vattnet en gång.

Förberedelser inför föreläsningar

Föreläsningar ska inte bara upprepa det som studenterna kan läsa sig till. Lärare ska ge läsanvisningar till föreläsningarna så att studenterna kan läsa på i förväg och sedan utgå från att de har gjort det. Föreläsningar ska bidra till något som kurslitteraturen inte kan ge, eller förklara något som är svårt att greppa i litteraturen. Använd istället resurserna till relevant examination, lektioner och relevant dialog som man lär sig något från. 

Detta betyder att studenter inte kan förutsätta att endast det som tagits upp på föreläsningar är det som dyker upp på en tentamen. Även anvisad kurslitteratur som ej behandlats på föreläsningar examineras vid tentamen. 

Förberedelser inför seminarier

Ett bra sätt säkerställa att studenter kommer väl förberedda till seminarier är att kräva att de ska ha med sig en sammanfattning på litteraturen samt ett par diskussionsfrågor de vill lyfta upp för behandling på seminariet. Har man inte med sig en sammanfattning så tillåts man ej att delta och tvingas gör en kompletteringsuppgift som utöver sammanfattning och diskussionsfrågor också innebär att man ska ge genomtänkta svar på ett par sidor på sina diskussionsfrågor. Om någon lärare eller student har andra bra tips på sätt att strukturera upp förberedelsen inför seminarier mottages de gärna och kan läggas upp här. 

Frågor baserade på seminariebehandlade artiklar kan med fördel dyka upp på en tentamen.

Obligatoriska moment

Obligatoriska moment kan utgöra del av examinationsmoment som projekt, inlämningsuppgift eller seminarier (deltagande vid redovisning eller skriftlig förberedelse för seminarier). Om obligatoriska moment inte utgör del av examinationsmoment ska de anges i kursplanen. Normalt godkänns inte en student på en kurs om inte eventuella obligatoriska moment fullgjorts. Resultat av examinationen och fullgjorda obligatoriska utbildningsmoment som inte utgör del av examaminationsuppgift rapporteras till LADOK. Betyg på hela kursen utfärdas när den studerande blivit godkänd på examinationen och utfört samtliga obligatoriska moment på kursen.

Arbetsbelastning

Kurser kan gärna segmenteras i mindre examinerande delar med deadlines under kursens gång för att få jämnare arbetsbelastning. Vi förväntar oss 40 timmars arbetsvecka från studenternas sida. Det åligger studenter att tidsbudgetera då de har parallella kurser, men kursansvariga lärare måste också göra en rimlig tidsuppskattning. Kurser som går på 40% fart ska ta två arbetsdagar i veckan; kurser som går på 80% fart ska ta fyra arbetsdagar i veckan; och kurser som går på 20% fart ska ta en arbetsdag i veckan.

Ett annat sätt att jämna ut en kurs arbetsbelastning så att det inte blir en puckel i slutet är att övningsuppgifter som man arbetar med både hemma och på lektioner kan göra tentan väsentligt lättare att klara. Det får dock givetvis inte innebära att frågorna på en tenta är samma som övningsuppgifterna, eftersom att det då inte föreligger någon reell kunskapskontroll bortom de specifika uppgiftsformuleringarna. 

Det är bra om kursansvariga för kurser som ligger parallellt pratar ihop sig om var deras arbettoppar ligger och kommunicerar det till studenterna så att de kan planera för det.

Ej genomförda moment

Studenter som ej genomfört examination och obligatoriska moment men som i övrigt varit aktiva på kursen ska rapporteras betyget U i LADOK. Detta kan sedan kompletteras vid angivna deadlines (se nedan). Har studenten inte alls varit aktiv på kursen rapporteras inget betyg.

Missade redovisningstillfällen

Ett problem är ofta att någon student inte kan vara med på ett obligatoriskt redovisningstillfälle. Det kan då kompletteras genom att studenter intervjuar ett par personer som var med på redovisningen om vad som sades och vad de lärde sig av att delta i redovisningen. Alternativt kan studenten i fråga gå igenom alla eller ett urval av de skriftliga inlämningarna (om det finns sådana) som muntligen redovisades och skriva sammanfattningar på dem.

Deadlines

Varje uppgift ska ha en deadline och en kompletteringsdeadline. Den kan också eventuellt ha en uppsamlingsdeadline innan man hänvisar till nästa års kursomgång, men det är inte nödvändigt. I samband med deadlines avsätter lärare tid för rättning, men där emellan sker normalt sett ingen rättning. Om en på kursen aktiv student missar deadline rapporteras betyget U i LADOK, men för en student som inte deltagit i kursen rapporteras inget betyg alls. Att man missat en deadline ska inte minska möjligheten till VG på kompletteringen. Istället för komplettering kan studenten få göra en ny uppgift. Deadlines ska helst inte flyttas på, men det kan i vissa fall vara nödvändigt. Dessa principer bör framgå i kursinformationen.

 

Kollegial granskning av rapporter och essäer

Ordentlig individuellt genomförd kollegial granskning (peer review) / opposition på genomförande, innehåll, struktur och korrektur bör göras på essäer och rapporter. En student kan granska flera rapporter så att varje rapport får kritik från flera kollegor. Det gör systemet mindre sårbart för att enskilda granskningar kan ha låg kvalitet.  Man lär sig mycket genom att granska andras arbete. Utgå gärna från bedömningskriterierna från introkursen så känner studenter igen sig. Även korrektur bör ingå i granskningen. Det finns bra stöd för hur man gör en bra granskning på nätet. Studenter ska också dokumentera hur de hanterat de granskningskommentarer de fått från kollegor, och om de inte hanterats ska de motivera varför.

Individuell examination av grupparbeten inklusive laborationer genomförda i par

Vid grupparbeten är det viktigt att examinator säkerställer att varje student faktiskt har lärt sig det som anges i kursens läroplan. Ett sätt att göra det är att använda sig av individuella reflektionsrapporter av något slag. Johan Åberg har arbetat fram en form av individuell skriftlig rapport på grupparbeten som fungerar bra i flera kurser både på teknisk och filosofisk fakultet. Individuella rapporter i grupparbeten går dock att utforma på flera olika sätt. 

Ett alternativ till en skriftlig individuell redovisning är en individuell muntlig redovisning/tentamen där studenten under 15 minuter förklarar gruppens arbete. Det har till exempel varit framgångsrikt i kurser där programmeringslaborationer gjorts i par. 

Offensiv kunskapsinhämtning

Alla kurser bör bygga på offensiv kunskapsinhämtning: Studenterna förväntas ta reda på vad de behöver. Givetvis med stöd av lärare/handledare i rimlig omfattning beroende på kurs. 

Bedömningsnivå

VG-nivån bör ligga på kunskapsnivån Extended Abstract i SOLO-taxonomin och G-nivån på Relational. Endast om ämnet är mycket svårt kan G-nivån ligga på Multistructural. Obs! De finns kurser där SOLO-taxonomin är svårtillämpad.

Studieanvisningar

Kursinformation ska utformas så att den täcker in rubrikerna i FilFaks riktlinjer för studieanvisningar och den ska finnas tillgänglig för studenterna inför kursstart. Ändringar i kurslitteratur meddelas även programadminstratören så att litteraturlistan uppdateras (se Dokument och blanketter i menyn till vänster). Studenterna måste veta vad kurslitteraturen är i god tid för att kunna köpa in den och förbereda sig genom att läsa på.

Schema

Schemaunderlag ska skickas in i tid till schemaläggarna och det är kursansvarig lärares ansvar att hålla sig till det tilldelade schemablocket för att undvika krockar. Schemat ska helst inte ändrats då det lagts, men ibland går det inte att undvika pga. oförutsedda händelser. Då måste kursansvarig lärare se till att nyinlagda tillfällen inte krockar med andra parallella kurser.

Kursvärderingar

På KogVet administreras kursutvärderingar av studentsektionen mot en viss ersättning. Detta är en viktig princip där studenterna aktivt driver kvalitetsarbetet gentemot kurserna i programmet. Programansvarig deltar på kursutvärderingsmöten i så stor utsträckning som möjligt. De enda utvärderingar som inte adminstreras av sektionen är de för kandidatuppsatsen och för avslutningskursen. Dessa sköts av programansvarig. Följande steg ingår i kursutvärderingen: 1. utforma enkät baserat på mall i KURT. 2. Maila ut enkät till studenter. 3. Maila ut enkätresultat till kursansvarig lärare. 4. Möte med programansvarig, studentrepresentanter, lärare. Kursutvärderingsansvarig i sektionen eller programansvarig kallar till möte senast i den efterföljande perioden efter kursens slut. 5. Kursansvarig lärare tar upp kursutvärderingsresultat från föregående år samt åtgärder vid kursstart.

Nedan följer en lista på när kursutvärderingar läsåret 2012-2013 ska ut enligt överenskommelse mellan sektionen och programansvarig:

v39

729G01 Introduktionskurs

729G11 Artificiell intelligens 2

v44

729G02 Kognitiv psykologi

729G13 Kognitiv neurovetenskap

729G23 Kognitions och funktionshinder

729G22 Interaktionsdesign

729G21 Sammansatta kognitiva system

729G20 Lokalisering, översättning och terminologi

v4

729G08 Lingvistik

729G03 Forskningsmetodik och statistik

729G04 Programmering och diskret matematik

729G15 Kognitiv modellering

729G14 Kommunikationsanalys

729G12 Distribuerad och situerad kognition

729G25 Kvasiexperiment och statistisk analys

729G26 Interaktionsprogrammering

729G28 Webbprogrammering och databaser

729G27 Fördjupning i kvalitativa forskningsmetoder

729G24 Fördjupningskurs i människa-teknikinteraktion

v14

729G07 Kvalitativa forskningsmetoder

729G05 Kognitionspsykologiska datorlaborationer

729G18 Social kognition

729G17 Språkteknologi

729G29 Språk, kultur och kognition

v24

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

729G41 Teknisk psykologi

729G16 Medvetandefilosofi

729G19 Tillämpad kognitionsvetenskap

729G31 Kandidatuppsats

729G31 Kognitionsvetenskaplig fördjupningskurs

Sidansvarig: mattias.arvola@liu.se
Senast uppdaterad: Wed Apr 03 08:10:20 CEST 2013