Efter studierna

Det kognitionsvetenskapliga kandidatprogrammet är en teoretiskt inriktad utbildning som i första hand syftar till att ge en bred bas för fortsatta studier på Mastersnivå. Men programmet ger också kunskaper och färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden:

• Metodkunskaper inom flera områden Efter att ha gått programmet kan man välja en lämplig metod för ett visst sammanhang, planera och genomföra en undersökning eller utvecklingsarbete, och värdera resultatet.
• Att kunna anta flera olika perspektiv Att kunna se på teknikutveckling och teknikanvändning ur användarens perspektiv, men också se hur teknikens möjligheter kan utnyttjas för att underlätta t ex olika typer av krävande arbetsuppgifter eller kommunikation.
• Goda kunskaper och färdigheter av allmän karaktär som efterfrågas av företag Att inhämta, värdera och presentera information både muntligt och skriftligt, samt förmåga att arbeta i grupp med självständiga projekt.

Vad kan man arbeta med?

Vad har kognitionsvetare för jobbtitlar och var jobbar de? Vi gjorde en undersökning 2011 och svaret på frågorna kan du se i nedanstående word cloud.

Vi kan av resultaten se att kognitionsvetare från Linköping arbetar med varierande arbetsuppgifter på många attraktiva arbetsplatser. Några exempel på vad kogvetare sysslat med är:

• Design av söktjänsterna på Eniros webbplats.
• Användbarhetsfrågor på företag och myndigheter.
• Utveckling av informationspresentation för displayerna i flygplanet Gripen samt testning och utvärdering av dem i en flygsimulator.
• Utformning och programmering av röststyrda tjänster, t ex bank via telefon eller bokning av biljetter o dyl.
• Många kognitionsvetare har också gått vidare till som doktorand vid något universitet, exempelvis inom kognitiva system, språkinformatik, människa-datorinteraktion och handikappvetenskap.

Vår egna alumniundersökning visar att ungefär 20% av våra gamla studenter jobbar inom Människa, teknik och arbete. Lika många arbetar med Språk- och informationshantering. Resterande 60% hittar man inom någon form av IT-design, vilket inbegriper allt från användarstudier till programmering. Inom Människa-teknik och arbete jobbar folk med i roller som utredare, systemingenjör, systemanalytiker, systemsäkerhetsanalytiker, och MTO-konsult (MTO står för människa, teknik, organisation). Inom Språk- och informationshantering har våra gamla studenter roller som teknisk skribent, datalingvist, teknikinformatör, dataanalytiker och utbildare. Inom IT-design jobbar folk som interaktionsdesigner, användbarhetsarkitekt, programmerare, systemutvecklare, och effektstrateg. Dessutom finns mer ospecificerade yrkestitlar representerade som t.ex. konsult, projektledare, doktorand, universitetslärare och forskare.

Lönemässigt så hamnar de som har kandidatexamen på omkring 25 000 kr i ingångslön (2010), och de med masterexamen får ett par tusenlappar mer. Efter några år på jobbet ligger medellönen omkring 33 000, men spridningen är stor.

Ungefär 70% av våra gamla studenter anger i Högskoleverkets alumniundersökning att de har stor eller mycket stor nytta av sin utbildning i sitt nuvarande arbete. 80% av dem upplever i hög eller mycket hög utsträckning att utbildningen varit en bra grund för deras karriär. Så många som 95% uppgav att de var nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning, och 80% skulle välja samma utbildning om de skulle göra valet idag.

Masterutbildning

Kandidatexamen ger breda teoretiska och metodologiska kunskaper inom kognitionsvetenskap. En masterutbildning erbjuder möjlighet att fördjupa och specialisera sig vidare. 65% av våra alumner i Högskolverkets undersökning anser att man behöver en utbildning på avancerad nivå (magister eller master) för att kunna utföra deras jobb.

• Masterprogrammet i kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet