Göm menyn

Civilingenjör i kemisk biologi – med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat, 300/180 hp

Vilka blir framtidens biologiska läkemedel och biodrivmedel? Bestäm du. Här lär du dig morgondagens tekniker för att skapa biomolekyler för användning i nästa generations läkemedel, i diagnostiska hjälpmedel och nya material.

Programmet Kemisk biologi är en gränsöverskridande utbildning som vänder sig både till dig som är intresserad av biologi och till dig som gillar kemi. Programmet omfattar all kemi som gränsar till biologi, och ger dig djupgående förståelse om biologiska processer ända ner på molekylär nivå. Här ryms även kunskap om hur biomolekyler är uppbyggda och hur de fungerar och interagerar med varandra i större system – kunskap som behövs för att kunna utnyttja dem för skräddarsydda ändamål. Som exempel kan nämnas framställning av nya material som imiterar naturen samt design och produktion av biologiska läkemedel.

Öppen ingång

Programmet kemisk biologi har en öppen ingång med två möjliga utgångar – en naturvetenskaplig kandidatinriktning och en civilingenjörsinriktning. Det första året läser alla samma kurser i kemi, biologi och matematik, sedan delas ni upp efter ert val.

Civilingenjör…

Du som väljer civilingenjörsinriktningen kompletterar din utbildning med betydligt mer matematik, fysik och teknik än naturvetaren. Andra året fördjupar du dig i matematik, organisk kemi, biokemi, programmering, fysikalisk kemi, fysiologi och fysik. Under årskurs tre läser du specialdesignade kurser inom molekylär bioteknik, proteinkemi, genteknik och bioinformatik, men även kurser i statistik, mätteknik och reglerteknik. I slutet av årskurs 3 genomförs ett kandidatprojekt inom ”protein engineering”. Efter tre år väljer du en masterprofil – Protein Science and Technology eller Industriell bioteknik och produktion. Det femte året kan du välja friare mellan ett stort antal kurser som antingen innebär fördjupning i programmets ämnesområde eller breddning inom exempelvis miljöteknik, kvalitetsteknik, språk eller ekonomi.

… eller naturvetare

Naturvetarutbildningen ger dig grundläggande kunskaper i både kemi och biologi, och passar dig som vill ägna dig åt grundforskning i ämnet. Här får du både teoretisk fördjupning och stor laboratorievana. Årskurs två och tre läser du ett stort antal kurser som väver ihop kemi- och biologiområdet, som biokemi, fysiologi, proteinkemi, bioinformatik, genteknik och biomätteknik. Parallellt med dessa ämneskurser läser du kurser för att lära dig analysera data och presentera dina resultat muntligt såväl som skriftligt. På naturvetarvarianten av kemisk biologi har du större valfrihet under år tre, jämfört med civilingenjörsvarianten, och kan fördjupa dig mer inom kemi- eller biologiområdet. Du avslutar med ett examensarbete på kandidatnivå. Utbildningen kan kompletteras med en masterutbildning där du fördjupar dig ytterligare i kemisk biologi, inom organisk kemi eller inom molekylärbiologi.

Speciellt efterfrågad kompetens

Efter utbildningen öppnar sig många möjligheter. Allt fler företag växer fram inom kemisk och bioteknisk industri, ofta med inriktning på så kallade biologiska läkemedel och biodrivmedel. Inom detta område finns ett stort behov av den speciella kompetens som du får genom utbildningen. Exempel på arbetsområden är genanalys, läkemedel, livsmedel och biobränsle. Du kan även gå vidare till forskarutbildning.

Masterprofiler (för civilingenjörsingången)

  • Protein Science and Technology
  • Industriell bioteknik och produktion

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet
samt
Områdesbehörighet 9 (Fysik B, Kemi A, Matematik E) Dispens ges för Matematik E för sökande med Matematik D
eller
Områdesbehörighet A9 (Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4)

Läs mer om behörigheter

Examen

Civilingenjör, 300 hp och Teknologie master, 120 hp alternativt Naturvetenskaplig kandidat, 180 hp

 

Länkar om programmet

 

Mer om att plugga på LiU

 

Kontaktperson

Formuläret nedan går till
Marianne Kratz, studievägledare
marianne.kratz@liu.se

 

Skicka en fråga

Mitt namn är:

Min e-mail är:

Min fråga är:


Sidansvarig: webbredaktoren@liu.se
Senast uppdaterad: Wed Apr 03 11:56:44 CEST 2013