Homepage
Studentröster
Här kan du ta del av hur några studenter ser på utbildningen. Studenterna i årskurs 3 berättar om hur de upplever de obligatoriska utlandsstudierna.
Maria Leijon, franska, årskurs 3
Catrin Davidsson, franska, årskurs 3
Joanna Björkman, franska, årskurs 2
Erik Larsson, tyska, årskurs 3
Angelica Arvbring, franska, årskurs 1
Marika Muchewicz, tyska, årskurs 2
Linnéa Johansson, franska, årskurs 3
Emilia Larsson, franska, årskurs 3
Maxim Kejzelman, spanska, årskurs 3
Filip Holmdal, franska årskurs 3
Mark Anani, tyska, årskurs 1
Jag tycker att studierna har varit bra, alla kurser har varit lärorika. En del har varit rätt tuffa och man har varit tvungen att lägga er mycket tid.
Maria Leijon, franska, årskurs 3
Igår hade jag min sista tenta här i Grenoble, Frankrike. Hela eftermiddagen var jag utanför huset och solade, det är redan sommar här. Grenoble är fantastiskt på det sättet: i maj är det sommar men ända till slutet av april kan man åka skidor och när man kommer hem efter en dag i backarna kan man stanna utomhus och grilla för det är vår och riktigt skönt ute.
Universitetet här är annorlunda från Linköpings, det mesta är betong och förläsningssalarna består av träbänkar. Det var något jag reagerade på i början, men nu ser jag det inte längre. Alla förläsningar som jag har haft har varit två timmar, med en kort paus emellan. För det mesta har det fungerat så att föreläsaren mer eller mindre läser en text som studenterna förväntas skriva av.
Nu är det snart dags för mig att återvända till Sverige, men jag jag har redan bokat ett flyg tillbaka. De flesta som jag känner här stannar juni ut och jag bestämde mig därför för att åka tillbaka och stanna två vekor till. Kommer visst fira både min födelsedag och midsommar i Frankrike i år :) Lite konstigt, men det är det värt, eftersom vännerna här kommer från hela världen och nog aldrig kommer vara samlade så här igen. Det är det bästa med att vara ERASMUS-student, alla människor från världens alla hörn som man lär känna!
Catrin Davidsson, franska, årskurs 3
Den första september 2008 anlände jag Paris, Frankrike. Idag den 15:e maj 2009 är jag flytande i franska språket, och är även ganska långt gången när det kommer till det franska kulturarvet likväl. Här spirar ett Carpe Diem-levnadssätt som jag aldrig förut trodde mig kunna omfamna.
Kort och gott så har valet att göra ett år utomlands nog varit det bästa jag gjort, och det säger jag med handen på hjärtet, inte bara för att programansvarig antar att det är vad folk vill läsa. Det enda viktiga jag vill påstå är att det är DU SJÄLV som avgör hurdan din vistelse ska bli, och det brukar funka bäst med öppna armar. Och gör man det har man möjligheten att lära känna flummiga, flirtiga, framfusiga och fantastiska fransmän, men också att lära känna dig själv bättre och växa som människa. Personligen har jag haft extrem tur som blev inplockad i en av skolans många föreningar(på INSEEC måste man vara med i en förening för att få sitt slutbetyg), och där har jag blivit en i gruppen och kunnat umgås med fransoser och fransyskor på lika villkor med liknande intresse. I mitt fall var det en konstförening där vi arrangerade soirées och exposés d'art för våra medstudenter. Givetvis får du som ERASMUS-student även flanera i Paris med andra utbytesstudenter, och kanske lära dig hur man beställer öl på både portugisiska och kinesiska.
Nu när jag tänker tillbaks kan jag påminna mig om att till och med inflygningen för 8-9 månader sedan var magisk, med ett bländande, glittrande Eiffeltorn som välkomnade en nybliven INSEEC-student.
Bästa hälsningar från Catrin i Paris (where people come to fall in love)
Joanna Björkman, franska, årskurs 2
Att läsa civilekonomprogrammet med språkinriktning vid Linköpings Universitet blir mer intressant för varje dag. Förutom den sköna atmosfären bland kursare och även lärare så lär man sig så mycket nytt. Man kanske inte reflekterar över det varje dag, men när man tittar tillbaka på snart två års studier på programmet så kan man konstatera att man har utvecklats och fått ny och intressant syn på saker och ting.
Erik Larsson, tyska, årskurs 3
Den inbakade utlandsvistelsen i programmet var väl det som egentligen övertygade mig mest att det var SPREK som jag skulle börja på under hösten 2006. När det äntligen var dags för vårterminen i årskurs tre såg jag verkligen fram emot att prova på livet i en av Europas största städer nämligen Wien!
Staden är helt suverän!
Den vann nyligen en omröstning om att vara världens bästa stad att bo i och jag kan inte direkt säga emot. Jag har visserligen en hel del städer kvar att besöka, men kombinationen av stora, gamla, vackra byggnader tillsammans med storstadens utbud av kultur i alla dess former och ej att förglömma vackra omgivningar innehållandes vingårdar och fridfull skog, gör det hela väldigt enkelt att trivas!
Studiebiten har även den fungerat bra även om saker och ting inte fungerar riktigt lika smidigt som hemma. Kursval, föreläsare som står och läser av direkt från PP slides, samtidigt som folk går in och ut ur föreläsningssalen, eller pratar med varandra ogenerat har fått en att höja ett och annat ögonbryn. Men visst hade det varit konstigt om det visat sig att allt varit precis som hemma.
Kurserna ger få ECTS så för en filfackare har det varit ovanligt att ha fem till sex kurser parallellt, och planera pluggeriet efter det.
Jag har valt dem flesta kurserna på tyska, med vissa farhågor ska sägas. Vissa professorer bräcker på med rejäl dialekt, så det är inte direkt som att lyssna på nyhetsuppläsaren på ZDF. Men det går att förstå det absolut mesta, och nya uttryck lär man sig hela tiden. Var inte rädd för att utsätta dig så mycket som möjligt för språket!
Den sociala biten är ju även väldigt viktig för att man inte ska sitta på sitt lilla spartanskt inredda studentrum är bara längta hem. Själv kände jag ingen alls när jag åkte ner, men det var inte svår sak att komma in i nya gemenskaper hela tiden. Mycket spännande att höra på något saltade historier från jordens alla hörn, och att skapa nya såklart. Helt klart har konstakter knutits som kommer återupptas senare i år!
Detta va väl en kort brief om vad det kan innebära att förlägga en termin i en stad ganska långt hemifrån. Tiden har gått väldigt fort så här långt, och det kommer kännas tufft att packa väskorna för permanent hemresa om en dryg månad.
Angelica Arvbring, franska, årskurs 1
Min lilla "röst" om programmet vill säga att det är väldigt kul att kunna kombinera språk och ekonomi så man förstår förhållandena i respektive land. Det är även väldigt skönt att kunna slappna av lite grann, i alla fall när språkkursen börjar och få tänka i andra banor.
Marika Muchewicz, tyska, årskurs 2
För första gången känner jag att lärarna verkligen bryr sig om min utbildning och mina behov. Internationella civilekonomprogrammet är inte antingen eller och vetskapen om att jag faktiskt kan gestalta min utbildning efter mina önskemål ger mig trygghet och motivation!
Linnéa Johansson, franska, årskurs 3
Här kommer några rader om mina fem månader på Université Pierre Mendès France i Grenoble, våren 2009. Är nu tillbaka i Sverige och har haft tid att reflektera över min tid som utbytesstudent. Överlag kan jag säga att jag haft det bra, detta trots att jag till en början inte alls ville åka iväg på utlandstermin.
Jag tror att jag börjar att skriva om det som jag upplevt var det värsta med terminen; boendet. Jag bodde tillsammans med min pojkvän i ett såkallat dubbelrum. Här hade vi eget "kök" som bestod av en träbänk med handfat och två kokplattor. Matlagningsmöjligheterna var alltså begränsade. Mitt vid fotändan på våra sängar stod en dusch uppställd. Vi hade också kyl, vissa förvarings-möjligheter och ett bord. Toaletten fann man ute i korridoren, inte alltför fräsch och tyvärr utan handfat. Denna delade nio personer på. Vad man fick höra
var att vi åtminstone var lyckligt lottade som hade toalettring, detta är visst inte det vanligaste i ett franskt studentboende. Boendet var med andra ord ingen höjdare, utan var för min del det jobbigaste under utlandsterminen.
Om jag övergår till studierna så fungerar det något annorlunda på ett franskt universitet än på ett svenskt. Föreläsningarna går i regel ut på att läraren läser inantill i sina papper och eleverna skriver av detta ordagrant. Visst förekommer undantag men överlag är det mindrepedagogiskt. Personligen läste jag enbart kurser på franska,tillsammans med och på samma vilkor som franska studenter. Detta gick hyfsat bra även om tempot oftast var ganska högt. En annan sak sompräglade terminen var strejk strejk och åter strejk. Många lektioner ställdes in och hela terminen kändes stundtals oviss. Men när terminen närmade sig sitt slut tog lärarna igen det som hanns med och lovade
att inget skulle komma med på tentorna som inte gåtts igenom. Tentorna
kom och allt fungerade som det skulle, vilket var en lättnad.
Grenoble är en väldigt mysig stad, med fantastiskt vackra alper runtom som syns vart man är går. För den som gillar skidåkning är möjligheterna stora, då det till bra priser går bussar till alla kringliggande anläggningar. Själv besökte jag Alpe d'huez, Chamrousse och Les Deux Alpes och jag var mycket positivt överraskad. Grenoble stad är väldigt mysig med massa småbutiker i både gamla och nya stadsdelen, och ett härligt utbud av restauranger och pubar.
Jag är nu väldigt glad att vara hemma men är samtidigt väldigt glad att jag åkte iväg på utlandstermin. Vissa minnen kommer jag att ha kvar hela livet.
Emilia Larsson, franska, årskurs 3
Utlandsterminen är något att se framemot som ny på SPREK och något att se tillbaka på med ett stort leende för gamla SPREKare. Jag trivs väldigt bra i Frankrike och Nice! Havet, värme samt mycket att se och göra. Skolan och kurserna är bra över lag, dock inte lika svårt och tidskrävande som i Linköping. Det som kan vara lite svårt och ovant, är att man läser flera kurser samtidigt och därmed också har flera tentor under samma vecka. Det är annorlunda än vad man är van från LiU men lärorigt, det gäller bara att planera sina studier . En fördel med att man inte lägger lika mycket tid på studierna här är att man har tid att upptäcka Nice, dess omgivning, övriga Frankrike eller varför inte Italien! Och det om något tycker jag ingår i utbildningen för en internationell ekonom! Skolans många studentorganisationer ordnar ofta fester och resor. Det är lätt få kontakt med nya människor när så många andra också är nya och vill hitta vänner. Jag har lärt känna utbytesstudenter från hela världen, fransmän och svenskar. Jag delar lägenhet med en kinesisk tjej, vilket jag är glad för eftersom vi pratar franska med varandra och det blir en hel del svenska och engelska i övrigt. Att inte lika mycket tid läggs på studierna gör inte att jag inte lär mig något - tvärt om! Jag har fått en större förståelse för exempelvis olika kulturers arbetssätt. Vi har haft många grupparbeten vilket kan ha inneburit en grupp med en tysk, mexikan, fransman, svensk och singaporian. Vidare har jag lärt mig mycket om hur fransmän är och den franska kulturen. Även om jag inte kommer kunna prata flytande franska när jag kommer tillbaka från utlandsterminen så kommer jag i alla fall komma hem med ett starkare självförtroende i att våga prata franska.
Maxim Kejzelman, spanska, årskurs 3
Mitt namn är Maxim Kejzelman och läser Spanska Sprek 3. Jag befinner mig just nu i Buenos Aires, Argentina och har varit här i snart ett år. Tiden börjar lida mot sitt slut och man kommer åka hem till Sverige med ett tungt bagage av upplevelser och erfarenheter.
Utlandsåret har varit minst sagt intressant. Argentina är ett otroligt vackert och underbart land med fantastiska människor vilket gjort att vi som varit här har trivts enormt!
Var ska jag då börja min berättelse…
Jag kom till Argentina med relativt bra kunskaper i spanska…trots dessa förkunskaper kände jag att det var ganska tungt språkmässigt i början. Argentinarna pratar med en helt annan vokabulär, använder sig mycket mer av gester än vad man är van vid och pratar otroligt snabbt. Därför blev det lite som en chock när man kom till universitet första veckorna och inte förstod så mycket trots sina baskunskaper. Jag kände mig vilsen och frustrerad över att inte kunna kommunicera och framförallt inte riktigt hänga med på vad lärarna pratar om. Detta tror jag är ett genomgående ”problem” som de flesta får uppleva sin första tid i ett nytt land med relativt främmande språk.
Det jag kan rekommendera i en sådan situation är att försöka ge sig ut på ”fältet” så snabbt som möjligt! Lära känna kulturen, folket, vanorna, tacka ja till middagar/events etc (eftersom det kommer erbjudas enormt många sådana). Genom att socialisera mig fick jag snabbt ganska många nya vänner, både argentinska och andra utbytesstudenter och det kändes genast mycket lättare. Dels, att inte vara den enda att inte förstå (de flesta utbytes upplevde samma) och dels att våga prata inför argentinare trots att man inte kan så mycket. Jag upplevde ett enormt stöd och kände mig ganska bekväm med argentinarna eftersom de verkligen är mån om att man ska lära sig och lyssnar väldigt noga.
För mig lossnade det mer eller mindre efter någon månad och jag kommer aldrig glömma hur skönt det kändes när ens argentinska kompisar påpekade efter ett tag…- Herregud! Vad du har blivit duktig på spanska! Det är en känsla av lättnad, bekräftelse och ett sug på att lära sig mer! Detta var lite om språket…
Beträffande skolan så är systemet väldigt annorlunda. Till skillnad från Liu så läser man 4-5 ämnen samtidigt, skolmaterialet säljs ofta som fotokopior och kan ibland inte hämtas ut förrän en vecka eller två, info om vad som kommer komma under terminen inom varje ämne är lite diffust och detta gör att det blir lite svårt att planera sin studietakt/tid. Men som med allt annat får man försöka anpassa sig, prata med sina skolkamrater och på så vis komma in i deras ”skolvardag” Jag upplevde att nivån var bra och trivdes med de flesta lärarna. Första terminen studerade jag på UCEMA, ett väldigt litet privatuniversitet. Det var så pass litet att jag befann mig i klassrum 4A i 4 ämnen, en hel termin med samma klasskamrater i alla ämnen mer eller mindre. Detta gjorde att jag kände en enorm gemensamhet efter en tid och relationen till lärarna var ganska informell men på en adekvat nivå vilket jag trivdes väldigt bra med!
Beträffande själva studierna så har man ”Parcial” som närmast kan översättas såsom ”midterms” i mitten av terminen som sedan följs av ”finales” i slutet av terminen.
För att enklast klara tentorna enligt min erfarenhet är att försöka att gå på alla lektioner och framför allt HÖRA med sina klasskamrater om resuméer. Resuméerna är otroligt viktiga. Man får tusentals sidor att kopiera inom varje ämne men det är väldigt oklart vad det är man egentligen ska läsa o fokusera sig på och för en utbytesstudent tar detta extra lång tid eftersom man läser så sakta. Dessa resumeer har noggrant bearbetas av tidigare/nuvarande studenter och genom att läsa dessa får man mycket hjälp på vägen!
Nu känner jag att den här berättelsen kan sluta i en bok så jag ska kortfatta mig lite mer haha…
Själva Buenos Aires är helt otroligt på alla sätt o vis. Här finns saker att göra och se dygnet runt och staden dör aldrig. Utelivet är helt fantastiskt. Det finns verkligen allt, stora klubbar, musik för alla smaker, sunkiga rock-barer till flashiga lounger. Maten är en konst för sig då köttet inte kostar mer än smör i Sverige och det goda vinet är billigare än en svensk latte.
För den fotbollsintresserade är Argentina rätt land, fotbollskulturen är en av världens största och att gå och se en BOCA eller RIVER match är en upplevelse som inte går att beskriva. Tangon föddes i Argentina och vi har ju självklart inte missat tillfället att testa på denna komplicerade dans.
Folket är som sagt väldigt öppna och mycket gästvänliga och det är lätt att umgås med dem. Det kommer bli många ”Asados” och ”cumpleaños” argentinska för ”grillfest” och ”födelsedagar” och dessa får absolut inte tackas NEJ till för det ses som en förolämpning.
Själva politiken och systemet i Argentina är som de själva uttrycker det ”mas o menos” ..mer eller mindre! Man får helt enkelt vara beredd att ibland funkar det, Ibland inte och Du som ska hit försök verkligen att ha tålamod redan från början för det kommer du komma väldigt långt med! Här stressar inte människor med i princip någonting och är det kö till något (vilket det ofast är) så får man bita i det sura äpplet och vänta!
Om man gillar parker är BS AS ett mecka. Parkkulturen är stor och här tillbringas mycket tid med vänner och Maté. Maté är det te man dricker här…den dricks ur en speciell ”mugg” med stål-sugrör och delas mellan alla i gruppen. Maté ses som en väldigt social grej och ett tecken på vänskap.
När man skrivit klart sina tentor i dec är det ett 3månaders sommaruppehåll. Denna tid rekommenderar jag starkt till att resa runt och upptäcka sydamerika vilket vi gjorde. Argentina som land har jättevacker natur och många platser att besöka. Vi åkte till Norra delen och backpackade oss igenom fram till Bolivia, backpade igenom bolivia fram till peru för att sedan flyga över till Brasilien! En resa som ja sent kommer glömma!
Så för att summera detta på något sätt kan jag säga:
se till som sagt att verkligen ta för dig och försök ”komma in i matchen” så fort som möjligt för det är då det roliga och intressanta börjar. VÅGA prata och våga fråga ifall du inte förstår för det kommer du komma långt med och det är så du kommer lära dig av kulturen och språket. Tacka ja till så mycket du kan (ifall tid och möjlighet finns) och försök verkligen ta tillvara på din tid här. Här finns mycket att se, äta och uppleva!
Filip Holmdal, franska årskurs 3
Jag upplevde min tid i Frankrike och Nice som lärorik framförallt på det sociala planet då man träffar studenter från hela Europa och världen för den delen! Visst umgicks man med fransmän också men mycket av tiden och samtalen gick åt till att lära känna utbytesstudenternas länder och traditioner. Även att lära sig om ett nytt lands skolsystem och organisationskultur var mycket lärorikt. Man får perspektiv på vad som fungerar och inte fungerar i Sverige, dock så har vi svenskar en tendens att slå oss för bröstet och alltid referera till hur bra vi har det hemma när vi istället skall passa på att njuta av tiden utomlands. Jag hade även tid med mycket resor där jag styrde kosan runt i Frankrike och andra Europeiska länder för att släcka upptäckartörsten. Jag tycker LiU borde ha en vision att alla studenter skulle ge sig iväg åtminstone en termin(som är obligatoriskt för oss) för att prova på hur det är att studera i en ny miljö och träffa nya människor, det är en erfarenhet för livet! Och på köpet får man mängder av framtida kontakter som är guld värda när vägen mot examen blir kortare och det är dags att söka jobb. Att man sedan byter ut den långa svenska vintern mot solsken och värme har väl inte gjort någon upprörd?
Bonne chance!
Mvh Filip (EDHEC Business School, Nice, Frankrike
Sidansvarig:
catharina.elvor@liu.se
Senast uppdaterad: Fri Mar 08 10:49:33 CET 2013
