Studentröster

Här berättar några ekonomstudenter om hur det är att läsa Civilekonomprogrammet vid LiU.

Emelie, hur har dina år i Linköping varit?

Dagen före uppropet i ettan var första gången jag befann mig i Linköping och jag konstaterade för mig själv att det är här jag ska tillbringa ett antal år framöver. Det kändes lite skrämmande att vara helt ensam på en ny ort men redan första skoldagen träffade jag min nya familj, mina klasskamrater. Häromdagen firade jag deras examen, fyra år har gått, och nu är det dags för dem att gå vidare, men vi kommer aldrig att glömma vår tid här.

Förutom kamratskapet och enkelheten med Linköpings universitet så uppskattar jag inflytandet vi studenter har på utbildningen och de många valmöjligheter som finns där vi som studenter kan skapa vår egen profil. Jag har till exempel varit på utbyte i Australien och engagerat mig i näringslivsutskottet för ekonomföreningen ELIN. Båda har varit otroligt givande och jag har träffat många glada människor under tiden.

Efter fyra års ekonomistudier har jag fått lite perspektiv på lärandet och inser att alla olika delar och kurser i ekonomprogrammet hänger samman. Ekonomistyrningsinriktningen som jag väljer att gå i fyran är nästan helt baserad på caselösningar, vilket passar mig eftersom jag har ett brett intresseområde och gärna vill se helheten. Om snart ett år är jag klar och då hoppas och tror jag att min utbildning kommer att ge mig ett utmanande och roligt jobb.
 

Marcus, hur är det att gå i trean?

Jag tycker att Ekonomprogrammet är en otroligt värdefull utbildning som skapar många nya vägar in på arbetsmarknaden och en djupare förståelse för vårt samhälle. Nya vägar in på marknaden i form av att jag som ekonom har kunskap om organisationer, affärsidéer och vad som skapar lönsamhet. En djupare förståelse för Sveriges ekonomiska utveckling och vilken stor roll ett lands ekonomi spelar för den politiska och samhällsmässiga utvecklingen.

Att gå på ekonomprogrammet ger förutom en bra utbildning många tillfällen till att berika sitt sociala liv i form av en mängd olika föreningsaktiviteter och fester där man lätt får kontakt med intressanta människor. Något som är än mer inspirerande är de många och goda möjligheterna till att skapa näringslivskontakter under utbildningen. En möjlighet som förbättrar ens chans till att få sitt drömjobb när tiden på LiU är över.
 

Danielle, hur känns det att just ha gått ut trean?

Det har hänt mycket under de här åren. Man har lärt känna stan, skolan och en massa vänner. Detta gjorde att jag nu, under det senaste året, tyckte det var lättare att veta vad jag ville med min utbildning samtidigt som den trivsamma miljön är stimulerande!

Under mina år här har jag tagit möjligheten att engagera mig i ekonomföreningen ELIN och i ekonomprogrammets programråd. Det har varit roligt och samtidigt lärorikt. Man lär samtidigt även känna personer man kanske inte annars skulle ha träffat.

Det som kännetecknade trean var valfriheten. Att få utforma de två terminerna som man själv vill. Jag vill läsa finansieringsinriktningen i fyran och däför valde jag att läsa kurser mot makroekonomi och finansiering. Jag har alltså valt den nationalekonomiska inriktningen. Skrev även min kandidatuppsats om den svenska kronan vilket var ett mycket bra sätt att se lite hur det fungerar i praktiken.
 

Farzad, hur är det att gå i tvåan?

När jag skulle välja utbildning ägnade jag mycket tid och tanke åt att titta på olika utbildningar och städer. För mig handlade valet om att välja en utbildning med inriktning mot politik och statsvetenskap eller en utbildning med inriktning mot marknadsföring och entreprenörskap. När det gällde valet av stad visste jag att jag ville till en studentstad och till en utbildning med bra anseende. Att det blev Linköping beror framförallt på att jag läst och hört mycket gott om studentlivet och universitetet.

När jag blickar tillbaks efter två år är jag utbildningsmässigt sett framförallt nöjd med hur mycket möjligheter som finns inom ekonomprogrammet. Inför de två avslutande åren är man fri att välja det man tycker är intressant och därmed även bredda sina kunskaper. Själv ska jag ta ett utlandsår och bättra på spanskan. Jag hoppas även kunna göra min D-uppsats i samband med någon form av praktik utomlands. När det gäller Linköping och studentlivet har jag träffat oerhört mycket trevligt folk och det är med delade känslor man ska ge sig ut i världen. Det som gör ekonomutbildningen så bra är att man har en stor valfrihet, vare sig man vill jobba som marknadsförare, starta eget, på olika organisationer som UD, FN och liknande, finans, redovisning och mycket mer så finns möjligheterna där, och det tycker jag känns bra!
 

Viktor, hur är det att gå i ettan?

Att läsa på Linköpings Universitet är för mig en resa, en resa i mig själv. Jag heter Viktor Bergmark Jimenez och går nu andra terminen på Ekonomprogrammet vid Linköpings universitet. Från början kommer jag från Stockholm men flyttade ned till Linköping för att börja på ekonomprogrammet. Jag tog studenten från waldorfskolan Kristofferskolan i Bromma och därefter gjorde jag min värnplikt i flottan. Det som först fick mig att tänka i banorna att börja läsa till ekonom var när jag började jobba efter avslutad värnplikt. Jag kände att jag ville utvecklas mer och få en större förståelse för hur ett företag fungerar. Ekonomi ligger dock ganska långt från det som jag tidigare har gjort, men tillslut så bestämde jag mig för att börja plugga.

Linköping visste jag faktiskt inte så mycket om utan kopplade mest ihop det med ett antal foldrar som jag blev överhopad med efter att ha gått ut gymnasiet. Det avgörande var nog en släktings rekommendationer som ändå var ganska diffusa men som lät lockande. Något som också vägde in var att jag har min flickvän i Stockholm och det verkade jobbigt att flytta för långt ifrån henne, två timmar tåg till Stockholm är ändå överkomligt.

Det var en större omställning än jag trodde, min överromantiserade bild av en student fick sig en rejäl törn efter ett par veckor när jag insåg hur mycket det var att göra. Men det vägs ändå upp av hur roligt det faktiskt är. Jag tror och hoppas att jag har fått ett bredare och mer analytiskt tänkande av bara ett knappt år här. Ytterligare en ny bekantskap är tentaångest. "Det kommer aldrig att gå" är en ganska vanlig känsla. Det är däremot samma känsla som byts ut mot förnöjdhet när man inser att det faktiskt gick. Mängden kunskap som man aldrig trodde skulle vara möjlig att ta in sitter helt plötsligt där. Och det är nog en av anledningarna till att jag skulle vilja rekommendera andra att läsa här, insikten om att det mesta går. Visst, man får kämpa men allt går. En av Sveriges bästa utbildningar i kombination med Sveriges bästa Nolle P gör att jag varmt kan rekommendera andra att börja sin karriär på Linköpings Universitet.
 

Sidansvarig: catharina.elvor@liu.se
Senast uppdaterad: Tue Mar 12 18:04:07 CET 2013