Hide menu

The requested page is not available in the preferred language.

To the next available page.


The requested article is available in the following languages.

Page in Swedish.

Så funkar universitetsstudier

Högskolestudier har både stora likheter och stora skillnader från att plugga på gymnasiet. Här klargör vi lite av det viktigaste du som ny student behöver veta.

All utbildning du läser vid ett universitet eller en högskola bygger på kurser. Vissa kurser sträcker sig bara över några veckor medan andra sträcker sig över ett helt år.

Alla kurser du läser hör till ett ämne. Högskolans ämnen är ofta mer specialiserade än de du läser på gymnasiet. Till exempel kan du läsa samhällskunskap på gymnasiet. När du läser på ett universitet eller en högskola finns inte det ämnet. Istället finns till exempel geografi, statsvetenskap, nationalekonomi, internationella relationer och freds- och konfliktkunskap.

Kurs eller program?

På högskolan kan du välja om du söker till en fristående kurs, eller ett helt utbildningsprogram. Du kan läsa på ett program som leder till en examen. Då har universitetet eller högskolan bestämt vilka kurser som ska ingå i programmet och i vilken ordning du ska läsa kurserna. Om du läser på ett program är du garanterad plats på alla kurser som ingår.

Läs mer om att läsa på ett program och se vilka program som finns på Linköpings universitet.

Du kan själv också själv plocka ihop kurser till en utbildning som leder fram till en examen. Då kan du själv välja vilka kurser du vill och du kan läsa kurserna i den ordning du vill. Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det handlar då om yrkesexamen som till exempel psykolog, socionom sjuksköterska eller ingenjör.

Läs mer om hur det är att läsa fristående kurser och hur du kan designa din egen utbildning.

Hel- eller deltidsstudier?

Heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng, hp, per termin, där 1,5 hp motsvarar en veckas studier. Undervisningen på helfartskurser är oftast förlagd till dagtid. Ett studieår är 40 veckor, uppdelat i hösttermin och vårtermin. Läser du på heltid (och lyckas ta alla dina tentor) innebär det alltså att du får 60 hp på ett år.

Heltidsstudier tar i genomsnitt 40 timmar i veckan, men det kan dels variera över terminen beroende på vilka kurser du läser, dels vilken utbildning du studerar på. Till skillnad från gymnasiet har du ofta större frihet att lägga upp dina veckor själv, eftersom en stor del av tiden inte är schemalagd. I stället varvas föreläsningar med självstudier, övningar, grupparbeten och inlämningsuppgifter. Detta innebär förstås i andra änden att du måste ta ett större ansvar för dina studier, ingen talar om för dig exakt hur du bäst lägger upp dina dagar.

Många kurser ges på halv- eller kvartsfart och motsvarar 15 respektive 7,5 hp per termin. Undervisningen är ofta förlagd till sen eftermiddagstid och/eller kvällstid för att den ska gå att kombinera med andra studier eller jobb.

Campus eller distans?

Det vanligaste om man läser ett utbildningsprogram är att man går på föreläsningar, seminarier och liknande på plats på universitetet. Det kallas campusstudier. Men det finns även kurser som ges på distans. Det vanligaste är då att det mesta av studiearbetet sker via en lärplattform på internet. Detta kan vara en bra undervisningsform för dig som vill kunna vara lite mer flexibel när du lägger dina timmar på studierna. Vissa distanskurser har även obligatoriska träffar på campus så var noga och titta detta innan du söker kursen.

Labbar, tentor och föreläsningar

I grundskolan och på gymnasiet bestod schemat oftast av olika ämnen. På universitetet är schemat istället uppdelad i olika typer av undervisning som kompletterar varandra för att du ska kunna ta till dig och få en så bra förståelse som möjligt för det du läser.

Föreläsning

Föreläsning är den klassiska formen för universitetsundervisning. Läraren tar upp viktiga moment i kursen, kommenterar och kompletterar kurslitteraturen. Föreläsningar hålls ofta i större salar, ibland för hundratals studenter.

Seminarium

Vid seminarier förutsätts du ha förberett dig genom att ha läst en viss text, eller ha funderat på en viss fråga som sedan diskuteras i en mindre grupp tillsammans med en lärare.

Lektion

Lektioner genomförs oftast i mindre grupper än föreläsningarna och ger dig tid att arbeta med uppgifter med en lärare närvarande så att du kan få hjälp och ställa frågor.

Laboration

Laborationer förekommer framför allt på de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Laborationer kan se väldigt olika ut, alltifrån att göra praktiska experiment med kemiska eller biologiska material till att lösa uppgifter inom matematik eller programmering. En laboration följs ofta av att en laborationsrapport ska lämnas in.

Projektarbete

Att arbeta i projekt innebär att du, tillsammans med andra i en mindre grupp, arbetar med en specifik projektuppgift. Du får på så sätt träna en arbetsform som är mycket vanligt förekommande i arbetslivet.

Dugga

En dugga är ett lite mindre prov inför den stora tentan som hjälper dig att se om du förstått vissa moment i kursen. Ofta kan ett bra resultat på duggan ge dig pluspoäng på den slutgiltiga tentan.

Tentamen/tenta

En tentamen, ofta kallad tenta är ofta skriftlig, men det förekommer också muntliga tentor. En tenta kan vara en salstenta där du på en specifik tid sitter på universitetet och skriver ditt prov. Du får då bara ha med dig hjälpmedel som läraren godkänt, exempelvis miniräknare, lexikon eller liknande. En tenta kan också vara en så kallad hemtenta där du under en viss tid ska lösa ett oftast lite större problem eller mer analytiska frågor. På en hemtenta får du använda kurslitteratur för att lösa uppgifterna.

En tentamen är alltid examinerande, alltså den räknas in i ditt slutbetyg, men även inlämningsuppgifter, laborationer, duggor, projektarbeten och seminarier kan vara examinerande. Alltså obligatoriska moment som måste klaras av för att du ska ha klarat kursen.

PBL

Problembaserat lärande, PBL, är en pedagogisk metod som bland annat används inom vård- och omsorgsutbildningarna, läkarutbildningen, psykologutbildningen och civilingenjörsutbildningen i informationsteknologi. Du och dina klasskompisar jobbar i så kallade basgrupper, där ni med handledares hjälp får utgå från en problemställning. Gruppen konstaterar (1) vad man redan vet och (2) vad man måste ta reda på, samt (3) hur man ska gå tillväga för att kunna lösa problemet. Fördelen med problembaserat lärande är att det ofta liknar den verklighet man möter i arbetslivet, och är man van vid metoden har man en fördel.

Läs mer om hur det är att plugga på högskola på studera.nu
 


Page responsible: webbredaktoren@liu.se
Last updated: 2013-06-27