Få anställda i Europa kan påverka sitt jobb

Av alla anställda i Europa är det bara en fjärdedel som kan påverka arbetets innehåll och utveckling. Det visar en stor europeisk undersökning som presenterades vid en internationell arbetslivskonferens i Linköping.

Undersökningen om hur anställda kan påverka sitt arbete och hur deras synpunkter och idéer tas tillvara på jobbet är gjord av forskningsorganisationen Eurofound inom EU. 43 000 anställda inom vitt skilda arbetsområden i 34 länder har intervjuats.

- De allra flesta jobbar på arbetsplatser där de har ett mycket begränsat inflytande, sa Greet Vermeylen, forskare vid Eurofound (bilden th).

Skillnaderna är stora i olika länder. Medan Danmark, Sverige och Norge ligger betydligt bättre till med fler anställda som tycker att deras röst blir hörd i arbetet, är siffrorna påtagligt sämre i länder som Grekland, Italien, Portugal, Bulgarien och Rumänien.

- Det här får konsekvenser sett i relation till Europas konkurrenskraft. En hög delaktighet leder till en högre arbetsprestation och förbättrad produktivitet i organisationen.  Dessutom mår de anställda själva bättre när de kan påverka arbetet och upplever även mindre stress, påpekade Greet Vermeylen.

Resultaten från studien visar också att det finns ett starkt samband mellan påverkansmöjligheterna i jobbet och möjligheten till nytt lärande, både på ett formellt och informellt plan. Ju mer inflytande en anställd har på sitt arbete desto större är möjligheterna till både ett informellt och formellt lärande på arbetsplatsen.

Liknande resultat visade Karen Evans, professor vid University of London. Hon har studerat hur den kunskap de anställda själva har - alltifrån till att ha idéer om praktiska förbättringar till etiska frågeställningar i arbetet - kommer till användning i utvecklingen av arbetsplatsen. Resultatet är nedslående. De flesta företag har problem med tydlighet i organisationen, kommunikationen är dålig och det finns en brist på lyhördhet och respekt både mellan olika nivåer och mellan arbetskamrater.

Även här skiljer sig de nordiska länderna från många andra, resultaten ser ljusare ut i Skandinavien.

- Men överlag har rädslan på arbetsplatserna ökat, liksom stressen.

Detta får konsekvenser för organisationernas utveckling, det motverkar lärandet och kreativiteten i organisationerna, påpekade Karen Evans.

Temat för konferensen var förutsättningar för utveckling och innovation i arbetslivet, däribland entreprenörskap och regional utveckling. Linda Lifiga (bilden) arbetar på en frivilligorganisation i Tanzania med att stödja kvinnor i finansieringen av deras företag.

- Kvinnliga entreprenörer lyckas i regel inte så bra med att utveckla sina företag. Ofta har de mycket små informella företag, det kan handla om att sälja sötsaker eller pennor. Men de har svårt att utveckla sina idéer på grund av låg utbildning, för svaga nätverk och svårigheter med att finansiera företaget.

Sett ur ett större internationellt perspektiv på arbetslivet tycker hon att dagens globaliserade värld innebär många problem.

- Många företag kopierar hur entreprenörer i andra delar av världen jobbar. I Tanzania försöker man till exempel kopiera hur kineserna bygger upp sina företag. Det fungerar inte att ta över någon annans koncept. Man måste utveckla sitt eget. Men detta ser jag egentligen inte som något problem utan mer som en utmaning, sa Linda Lifiga.

HELIX VINN Excellence Centre vid Linköpings universitet arrangerade konferensen om arbetslivets utmaningar och lockade 230 deltagare från hela världen. HELIX är ett flervetenskapligt forskningscenter vid Linköpings universitet som arbetar med arbetslivsfrågor utifrån ett partnerskap mellan universitet, industri, offentlig sektor och arbetsmarknadsorganisationer.

Helix-konferensen

Eva Bergstedt 2013-06-14