Torsdag 25 oktober, Kåkenhus, plan 2, Campus Norrköping

 

Kl 09:00 och 09:30. Tre parallella föreläsningar

Gatsten, knallskott och bengaliska eldar

Endast kl 09:00 K1

Svartklädda stenkastande anarkister, arbetare, våldsamma militanta aktivister, politiker, maskerade huliganer. Ja, kärt barn har många namn. Grupper långt ut på den politiska vänsterkanten samlas ofta under namnet Autonoma. Media beskriver dessa grupper utifrån hotfulla och våldsamma attribut, men hur definierar de Autonoma sig själva? Och hur påverkar de olika bilderna den sociala identiteten?

Sara Vestergren, doktorand i psykologi

Vem startar kravallen – polisen eller huliganen?

Endast kl 09:30 K1

Hur kommer det sig att en fredlig demonstration övergår till att bli ett våldsamt upplopp med stenkastning, batongslag och sjukvårdsbesök? Och vad har polisen för roll i förekomsten av våldsamma konfrontationer? Forskning visar att polisen likväl som demonstranter och supportrar har betydelse för förekomsten och eskaleringen av våld mellan grupper i folksamlingar.

Sara Vestergren, doktorand i psykologi

Typ 1-diabetes (barndiabetes) – en livshotande blixt från klar himmel

Kl 09:00 K4
Kl 09:30 K2

Inget land i världen, näst Finland, har så hög frekvens av diabetes hos barn som Sverige. Sjukdomen blir allt vanligare. Varför är en gåta, även om det finns flera mer eller mindre väl underbyggda hypoteser/idéer. Johnny Ludvigsson har i över 40 år ägnat sig åt att försöka lösa gåtan med barndiabetes och mildra sjukdomens konsekvenser.

Johnny Ludvigsson, professor och överläkare vid barn- och ungdomskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping

Visualization - Using Your Senses to Make Sense of Your Data

Kl 09:00 K2
Kl 09:30 K4

(På engelska) Modern computer technology has made gathering and storing data, either by measurements or simulations, massively easier over the last 40 years. Unfortunately the human's ability to process and explore that data hasn't kept up with the evolutionary changes occurring in computer technology, leaving us with a new problem - how to understand the data we have and it's significance.

Modern computer technology has also provided us with a solution, however. Our computers can be used to process the data into forms where the user's senses, primarily vision but sound and touch are quite commonly used as well, can be exploited to convey complex information in clear and easily understood ways. This powerful technology has found applications in science, industry, business, engineering, medicine, systems control, history, geography and almost every other aspect of human activity.

The University of Linköping has within it the largest and most diverse visualization group in Northern Europe and is a partner in the Norrköping Visualization Centre - C, located next to the university. The many research projects within this group have produced many new approaches to help humans understand the world around them and how to get to the facts behind the data they have available to them.

Matthew Cooper, Universitetslektor och forskare inom informationsvisualisering

 

Kl 10:00-10:30

Paus

Vi bjuder på fika.

 

Kl 10:30 och 11:00. Tre parallella föreläsningar

Bland rolexklockor och smutsiga trosor

Kl 10:30 K4
Kl 11:00 K2

Vem städar folkhemmet? Hur vita blev de svarta städjobben i hemmen egentligen? Vad blev effekten av RUT, skattesubventioneringen av de hushållsnära tjänsterna? Anna Gavanas har skrivit två uppmärksammade rapporter om hushållstjänstemarknaden, med utgångspunkt i migration, social exkludering och informalisering av arbetsmarknad. Facit berättar om maktförhandlingar, exploaterbar arbetskraft, gratisarbete och sexuella trakasserier.

Anna Gavanas, docent i genusvetenskap och fil.dr. socialantropologi

När tiden går fort och långsamt

Kl 10:30 K1
Kl 11:00 K1

Hur kommer det sig att vi upplever att tiden går olika fort? Vad kan det bero på? Går verkligen tiden olika fort, beroende på vad vi gör? I skolans värld börjar man alltmer ifrågasätta om scheman och timplaner ska få styra verksamheten, och man funderar över nya former för att organisera lärande. Med utgångspunkt från sin forskning om hur elever upplever tid diskuterar Ingrid Westlund den tradition av tidsorganisering som finns i skolan idag och presenterar andra, mer flexibla sätt att göra samma sak. Föreläsningen vänder sig till dig som är intresserad av nya sätt att organisera lärande.

Ingrid Westlund, fil. dr i Pedagogik, lektor och docent

Att åldras med utvecklingsstörning

Endast kl 10:30 K2

Den äldre delen av befolkning i Sverige blir att större och allt mer heterogen. En grupp som i högre utsträckning än tidigare når en hög ålder är personer som har en utvecklingsstörning. Detta är ett fenomen som vi har en begränsad kunskap kring. För att dessa personer ska kunna få ett kvalificerat stöd behöver kunskap utvecklas kring vad det innebär att åldras med utvecklingsstörning och hur det påverkar individens hälsa och möjlighet till delaktighet i sitt vardagsliv. En viktig utgångspunkt är hur äldre personer med utvecklingsstörning själva ser på äldre och åldrande.

Ida Kåhlin, leg. Arbetsterapeut och doktorand vid Nationella Institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL)

Varför klappar hjärtat så hårt när man är kär?

Kl 11:00 K4

Alla har vi väl känt hur hjärtat dunkar, handflatorna blir svettiga, fjärilarna fladdrar i magen och det blir kortslutning i hjärnan när vi möter kärleken. Karin Persson berättar på ett humoristiskt sätt om varför det blir så, vilka delar av hjärnan är inblandade, vilka kemiska substanser i kroppen styr och vad som påverkar vem vi faller för.

Karin Persson, lektor i farmakologi

 

kl 10:30-11:30 - En timme teater och forskning

Under 2012-2013 följer Anna Lundberg, verksam forskare vid Tema Genus, ung scen/östs arbete med scenkonst för barn och unga, som en del av ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Forskningsprojektet är interaktivt till sin karaktär och undersöker vad som uppstår i intersektionerna mellan vetenskap, konst och teaterns unga publik. Under hösten 2012 har Anna Lundberg riktat in sitt forskningsarbete på klassrumsföreställningen "Vad ska vi göra?". I denna programpunkt presenteras Anna Lundbergs arbete och deltagarna bjuds på föreställningen.

Vad ska vi göra- En magisk lekperformance om gemenskap

Kl 10:30 K22

Gemenskap är en bristvara idag och ung scen/öst menar att det är dags att göra något åt saken. Därför har vi skapat en ständigt växande grupp, som upplever och gör saker ihop. Vi kan kalla det för en mystisk klassrumsrörelse i Östergötland. Alla är med och skapar händelserna genom att tänka, titta, göra och på olika sätt delta ihop med skådespelarna. Obs! Upplevelsen bygger på frivillighet.

Av Malin Axelsson, Moa Backman, Anna Dolata, Tova Gerge, Frida Jansdotter, Linda Kunze, Anna Lundberg och Martin Waerme – ung scen/öst

 

Kl 11:30-12:30

Lunch

 

Kl12:30 och 13:00. tre parallella föreläsningar

Vad är minne för en nervcell?

Kl 12:30 K2
Kl 13:00 K1

Vi kan minnas saker i ett helt liv, dofter från när vi var små kan i de mest oväntade situationer förflytta oss tillbaka i tiden till när vi kände doften första gången. Hur kan vi minnas något i huvudtaget? För att försöka förstå detta har vi börjat titta närmare på processen bakom minnet i Bananflugor. Luktsinnet fungerar faktiskt på liknande sätt i flugor och människor. Vi har funnit att nervcellerna som känner igen lukten blir förändrade som svar på lukten, lukten lämnar ett minnes spår. Nervcellerna förtvinar också om lukten inte finns, lukten kan alltså glömmas bort. Minne på cellnivå.

Mattias Alenius, universitetslektor i utvecklingsbiologi

Är man vad man äter?

Kl 12:30 K1
Kl 13:00 K4

Den mat vi äter, den mat vi inte äter, det sätt vi äter på och vem vi äter tillsammans med avslöjar på flera sätt vilka personer vi är eller vilka vi vill vara. Under det här föredraget tas du med på en resa runt jordklotet där vi besöker olika familjer och individer för att utifrån deras matvanor och matkonsumtion närma oss frågor om matens sociala och kulturella betydelse i våra liv. Mat är mycket mera än mat – mat är identitet, ideal, grupptillhörighet, förhoppningar och mycket, mycket annat.

Bengt Erik Eriksson, professor och forskar bland annat om mat

Varför klappar hjärtat så hårt när man är kär?

Kl 12:30 K4

Alla har vi väl känt hur hjärtat dunkar, handflatorna blir svettiga, fjärilarna fladdrar i magen och det blir kortslutning i hjärnan när vi möter kärleken. Karin Persson berättar på ett humoristiskt sätt om varför det blir så, vilka delar av hjärnan är inblandade, vilka kemiska substanser i kroppen styr och vad som påverkar vem vi faller för.

Karin Persson, lektor i farmakologi

Varför älskar barn att gå på Science Centre?

Endast kl 13:00 K2

Tusentals barn i Sverige besöker varje år olika Science Centres. Såväl föräldrar som lärare tycker detta är bra utflyktsmål där barnen har roligt samtidigt som de faktiskt lär sig något. Science Centre ger möjligheter till fritt upptäckande men har samtidigt tydliga gränser för vad man får och inte får göra. Ibland beskrivs Science Centres till och med som en förlängning av den vanliga skolan. Alla barn gillar inte skolan men verkar älska att gå på Science Centres. Vad kan vi lära oss av det?

Tobias Samuelsson, forskarassistent vid Tema Barn

 

Kl 13:30-14:00

Paus

Underhållning

 

Kl 14:00. Två parallella föreläsningar

Ökad nytta av vägtullar genom matematisk modellering

- Om trängselskatt som ett sätt att styra trafiken i storstadsområden för att öka välfärden.

Kl 14:00 K1

Trängsel på vägar är idag ett problem i storstadsområden över hela världen. Att öka kapaciteten i vägnätet är kostsamt och bidrar på längre sikt till ett ökat bilanvändande, och därför har länge trängselskatt i olika former framförts som ett verktyg för att minska trängseln.
Den här föreläsningen visar hur vi kan använda matematiska modeller för att påverka vägtrafiken i en storstad med vägtullar, så att den sammanlagda välfärden ökar.

Joakim Ekström, universitetslektor i trafiksystem

En värld utan antibiotika – vad har Darwin med det att göra?

Kl 14:00 K4

- Om problemet med vår tids viktigaste läkemedel och hur förståelsen av en 150 år gammal teori kan hjälpa oss.

Penicillin och annan antibiotika har revolutionerat vår möjlighet att behandla infektionssjukdomar sedan 1940-talet. Men nu blir fler och fler bakterier resistenta mot alltfler antibiotika. Samtidigt har utvecklingen av ny antibiotika i princip stannat av. Vi riskerar i framtiden att åter stå utan vapen mot bakterierna.

Den här föreläsningen beskriver hur detta problem kommuniceras i media och hur det tas upp i läromedel samt det glapp som tycks finnas mellan dessa informationskällor. Förståelse av evolutionsteorin är kritisk för att hjälpa oss att fatta välgrundade personliga beslut som kan bromsa den negativa utvecklingen.

Gustav Bohlin, doktorand Visuellt lärande och kommunikation