Tisdag 23 oktober, C-huset, Campus Valla, Linköping

 

Kl 09:00 och 09:30. Fyra parallella föreläsningar

Vem är du och vad vill du? – en studie av eID och tjänster på nätet

Kl 09:00 C1
Kl 09:30 C3

Idag handlar vi varor och tjänster på nätet. Vi samverkar också med myndigheter på olika sätt elektroniskt som studerande, föräldrar, anställda som ansökare av körkort, bygglov eller som företagare. Hur kan vi veta vem som använder dessa tjänster på nätet, hur och vilka krav och behov de har när vi utvecklar ny teknik. Hur kan identifiering ske på ett säkert sätt så att rätt person kommer åt rätt tjänster i rätt tid? Dessa och flera andra frågor diskuteras i detta föredrag.

Ulf Melin, docent i informationssystemutveckling

Nanoteknik i verkstaden

Kl 09:00 C3
Kl 09:30 C1

Måste nanoteknik låta som science fiction eller kan det vara något högst handfast? Med dagens framsteg på materialområdet kan vi stoppa in nanoteknik i tillämpningar som människan använt sedan Hedenhös. Magnus Odén berättar om hur materialutveklingen för morgondagens verktyg använder sig av nanoteknik för att få bättre prestanda.

Magnus Odén, professor i nanostrukturerade material

Ekosystemtjänster - naturens obetalda arbete

Kl 09:00 C2
Kl 09:30 C4

Förståelsen för betydelsen av biologisk mångfald för fungerande ekosystem, välfärd och hälsa har ökat i takt med att nya forskningsdata publicerats som visar på storskaliga effekter på ekosystemtjänster och ekonomi av minskad biologisk mångfald. Fungerande ekosystem är en förutsättning för en rad ekosystemtjänster och mycket tyder på att förlusten av biologisk mångfald nu nått nivåer som har allvarliga effekter på sociala och ekonomiska kostnader och att dessa kommer att öka om ”business as usual’ fortsätter.

Karl-Olof Bergman, universitetslektor i bevarandebiologi

Sexual selection - the genes underneath the peacock's tail

Kl 09:00 C4
Kl 09:30 C2

(På engelska) Although most famous for his idea of Natural Selection, Darwin also came up with another revolutionary concept – that of sexual selection. With this, he theorised why so many animals have such a wide array of ornaments, decorations and behaviours that may not be beneficial to their direct survival. The reason is that although they do not help with survival, they help with reproduction. In this lecture I will try and explain how such ornaments can be maintained, and how they may indicate ‘better’ individuals.

Denna föreläsning hålls på engelska.

Dominic Wright, forskarassistent i biologi

 

Kl 10:00-11:00

Utställning

• Doktorander och andra visar upp sin forskning
• Utbildningar visar upp resultat
• Tävlingar
• Studieinformation
• Vi bjuder på fika

 

Kl 11:00 och 11:30. Fyra parallella föreläsningar

Spermiekonkurrens och kryptiska honval

Kl 11:00 C1
Kl 11:30 C3

Alla individers evolutionära mål är att fortplanta sig och föra sina gener vidare. Detta leder till att det sexuella urvalet är ett mycket starkt selektionstryck och vidare kan förklara mängder av häftiga och förfinade beteenden och karaktärer i djurvärlden; från hur spermier ser ut, till komplexa uppvaktningsbeteenden.

Hanne Lovlie, forskarassistent i biologi

Tidiga erfarenheter kan modulera personligheten hos hundar.

Kl 11:00 C3
Kl 11:30 C1

Försvarsmaktens Hundtjänstenhet (FHTE) ansvarar för uppfödning och framtagning av tjänstehundar till Försvarsmakten. En tjänstehund måste klara av tuffa utmaningar och lösa svåra uppgifter i olika miljöer. Hur klarar våra hundar av att möta dessa krav? Vad spelar tidiga erfarenheter för roll för hundars beteenden? Kan man ändra på beteenden genom en tidig miljöpåverkan?

Pernilla Foyer, forskningsingenjör i etologi

Laserljus kan avslöja hur blodet flödar

Kl 11:00 C2
Kl 11:30 C4

Den mänskliga vävnaden innehåller ett finmaskigt nät av små blodkärl, så kallade kapillärer. När blod som syresatts i lungorna når detta nätverk sker ett utbyte mellan vävnaden och de röda blodkropparna. Om flödet stryps riskerar vävnaden att skadas, vilket sker till exempel vid en hjärtinfarkt. Med optiska mätmetoder kan man studera och övervaka dels hur väl det kapillära blodflödet fungerar, och dels hur väl syresatt blodet är.

Marcus Larsson, doktor i biomedicinsk instrumentteknik

Hur klarar Google och Facebook av att analysera all information?

Kl 11:00 C4
Kl 11:30 C2

Den snabba datorutvecklingen och insamlandet av stora komplexa datamängder ger helt nya möjligheter för analys, prognoser och beslutsfattande inom en rad spännande tillämpningsområden. Det pågår ett febrilt arbete bland forskare i statistik och angränsande områden att utveckla nya modeller och analysmetoder som är anpassade till de nya förutsättningarna.

Mattias Villani, professor i statistik

 

kl 11:00-12:00 S2 - En timme teater och forskning

Under 2012-2013 följer Anna Lundberg, verksam forskare vid Tema Genus, ung scen/östs arbete med scenkonst för barn och unga, som en del av ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Forskningsprojektet är interaktivt till sin karaktär och undersöker vad som uppstår i intersektionerna mellan vetenskap, konst och teaterns unga publik. Under hösten 2012 har Anna Lundberg riktat in sitt forskningsarbete på klassrumsföreställningen "Vad ska vi göra?". I denna programpunkt presenteras Anna Lundbergs arbete och deltagarna bjuds på föreställningen.

Vad ska vi göra- En magisk lekperformance om gemenskap

Gemenskap är en bristvara idag och ung scen/öst menar att det är dags att göra något åt saken. Därför har vi skapat en ständigt växande grupp, som upplever och gör saker ihop. Vi kan kalla det för en mystisk klassrumsrörelse i Östergötland. Alla är med och skapar händelserna genom att tänka, titta, göra och på olika sätt delta ihop med skådespelarna. Obs! Upplevelsen bygger på frivillighet.

Av Malin Axelsson, Moa Backman, Anna Dolata, Tova Gerge, Frida Jansdotter, Linda Kunze, Anna Lundberg och Martin Waerme – ung scen/öst
 

 

Kl 12:00-13:00

Lunch

 

Kl 13:00 och 13:30 Fyra parallella föreläsningar

Den beroende hjärnan styr över förnuftet

Kl 13:00 C3
Kl 13:30 C1

Vad händer i hjärnan när vi dricker alkohol eller gör något som känns belönande? Hur förändras kommunikationen mellan hjärnans celler och hur kan det ses i hur vi beter oss? Hur ser hjärnan ut och hur fungerar den hos en person som har haft ett långvarigt beroende? Händelser i vår hjärna styr hur vi beter oss. Dessa händelser förändras när man missbrukar droger eller alkohol, och även när man blir ”beroende” av annars naturliga saker som fet/söt mat. Utvecklingen från ett normalt användande till ett missbruk ser lite olika ut mellan olika individer, beroende på kön, ålder och andra faktorer. Vi vill ta reda på hur hjärnans celler och deras kommunikation med varandra förändras vid missbruk. Målet med forskningen är att hitta nya läkemedel som kan hjälpa människor med missbruksproblem.

Susanne Hilke, universitetsadjunkt i cellbiologi
Annika Thorsell, universitetslektor i experimentell psykiatri

Utseendet betyder allt! Proteiners struktur och funktion avgörande för rätt läkemedelsdosering

Kl 13:00 C2
Kl 13:30 C4

Kopplingen mellan läkemedelseffekter och ärftlighet(DNA uppsättning) kallas farmakogenetik. Ett av de bästa exemplen på en sådan koppling är enzymet tiopurin metyltransferas (TPMT)som finns i ett 30-tal olika varianter. Den enda skillnaden mellan dessa varianter är att en enda DNA bas är förändrad. Denna lilla skillnad ger upphov till TPMT varianter med oftast låg enzymaktivitet(=förmåga att bryta ned läkemedel).

Vid behandling av barnleukemi används ett läkemedel som kallas 6-merkaptopurin (6-MP) som är en DNA byggsten som orsakar celldöd.
Strategin med detta läkemedel är att så specifikt som möjligt ta död på okontrollerat växande celler. Varianter av TPMT kan orsaka felaktig dosering av 6-MP och orsaka svåra biverkningar. För att få rätt dosering analyseras därför genotypen av TPMT innan behandling med läkemedel sätts in.

Varför orsakar dessa TPMT varianter felaktig dosering? Vad är det i proteinstrukturen som gör att dessa varianter fungerar sämre? Med olika spektroskopiska metoder kan vi nu analysera detta ned på atomär nivå.

Lars-Göran Mårtensson, docent i Biokemi och forskar om proteiner struktur och funktion

Liten bebis, stort problem – hur din hälsa programmeras redan i mammas mage

Kl 13:00 C1
Kl 13:30 C3

Att äta rätt, motionera och avstå från tobak är nu mera självklara livsstilsråd för den som vill minska sin risk att dra på sig vuxensjukdomar som diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdomar. Dock är det få som känner till att en stor del av riskerna för vuxen sjukdom ”programmeras” redan under våra första 9 månader i mammas mage. Under den här föreläsningen får du lära dig om hur stressfaktorer hos mamman kan göra att fostret växer sämre och föds mindre, hur “fosterprogrammering” kan göra oss sjuka som vuxna och vad forskarna gör för att försöka förstå och förhindra sjukdomar redan på utvecklingsstadiet.

Isa Lindgren, doktor i fysiologi/zoologi och jobbar som postdok vid Biologiavdelningen

Sex, Drugs and Rock and Roll! - Life in Organic Chemistry

Kl 13:00 C4
Kl 13:30 C2

(På engelska) Organic chemistry is a really important area for everyday life. It impacts greatly on everything we do, from household products, flavours and fragrances, to sex - things like contraception and pheromones.

Understanding molecules and their function is an important part of the natural sciences. The ability to alter and shape matter from the raw materials around us, also known as natural products, to different useful materials comes under the field of synthetic organic chemistry.

Jeffrey Mason, Doctor of bio-organic chemistry

 

Kl 14:00-14:30

Paus

 

Kl 14:30 och 15:00. Två parallella föreläsningar

Kolhydrater – ja tack!

Kl 14:30 C1
Kl 15:00 C2

Vad gör vi när fler och fler bakterier blir antibiotikaresistenta? Skulle kolhydrater möjligtvis kunna hjälpa? Kolhydrater är komplexa biosubstanser och förknippas normalt med vad vi äter. Men de förekommer i många olika former och har regulerande funktioner i både högre och lägre organismer. På vissa bakteriers ytor finns kolhydrater som bidrar till att vi blir sjuka och kunskap om hur dessa substanser ser ut har lett till utveckling av diagnostiska analysmetoder och vacciner.

Elke Schweda, professor i analytisk kemi

Elektroniska näsor och tungor - idéer och användningsområden

Kl 14:30 C2
Kl 15:00 C1

Elektroniska näsor och tungor efterliknar naturens sätt att känna igen en lukt eller smak, men i stället för lukt och smak-receptorer har de kemiska sensorer. I princip kan man lära dem att känna igen vilken lukt eller smak som helst. Användningsområden har varit omfattande, från att bestämma livsmedelskvalitet och miljöparametrar till medicinska tillämpningar som sårläkning och cancerdiagnostik. Till exempel har Tekniska Verken använt tekniken för bestämning av vår dricksvattenkvalitet.

Fredrik Winquist, professor

 

 

 

---

 

På tisdagskvällen kl 18.00-19.30 erbjuds dessutom en öppen Strimmaföreläsning under rubriken

FÖRNUFT OCH KÄNSLA I TIDIG MODERN LITTERATUR

Bengt Lidner – knäppen, tårarna och den globala medkänslan

Bengt Lidner (1757–1793), ”tårarnas poet”, är Sveriges främsta sentimentala författare under 1700-talet. I Nationalencyklopedin förklaras uttrycket ”lidnersk knäpp” som en ”plötslig och dramatisk ökning av en individs fattningsförmåga”. Anekdoten om skolpojkens förvandling från trögtänkt till klassens ljus berättas av Lidners änka och är i dag mer känd än dikten ”Grevinnan Spastaras död”. Men Lidner, som avfärdats som en hopplös tårdrypande alkoholist, är en medveten, djärv och ofta rolig författare. I karriärens början vänder han sig till Gustav III, men allt oftare ska den emotionellt begåvade och älskande kvinnan röras av hans tårar. Bengt Lidner prövar också nya poetiska former i gränslandet mellan lyrik och dramatik och utvecklar oratoriet och librettot till rena textgenrer. Medkänslan med alla ”uslingar” och barnamörderskor, och engagemanget för det amerikanska frihetskriget placerar Lidner mitt i den omdiskuterade upplysningen.

Anna Cullhed, docent i litteraturvetenskap

Det sublimas politik – medborgaren som man

Estetiken etablerades som egen disciplin mot slutet 1700-talet och begreppet ”det sublima” blev dess främsta redskap för att beskriva en stark konstnärlig upplevelse. Men denna komplexa och existentiellt djupa känsla kom att definieras som något endast männen kunde erfara. Det sublimas manligt drabbande storslagenhet hade enligt 1700-talets filosofer en förädlande inverkan, medan baksidan av denna upphöjda sublimitet, ”det dåligt sublima”, beskrevs i kvinnliga termer och avfärdades som något vulgärt. I mitt föredrag kommer jag att visa att det sublima i förlängningen inte bara fick estetiska konsekvenser utan även politiska. Möjligheten av att erfara denna omvälvande känsla kom att användas som argument i tidens förhandlingar kring vem som förtjänade att bli medborgare i de framväxande nationsstaterna.

Kristina Fjelkestam, docent i litteraturvetenskap

Värd för höstens Strimmaföreläsningar med rubriken Vandring genom litteraturen är Litteraturvetenskap.

Fri entré till samtliga föreläsningar, ingen anmälan behövs. Vid stora grupper kan det vara bra med en försäkran om plats, mejla jenny.ahlgren@liu.se.

Vägbeskrivning: Humanistisk-samhällsvetenskapliga biblioteket finner du i D-huset, Campus Valla, föreläsningen hålls direkt till höger när du kommer in i biblioteket.

Föreläsningsserien Strimman arrangeras av Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet, i samverkan med Akademiska föreningen och Folkuniversitetet.

Mer information finns på www.filfak.liu.se/strimman.