Onsdag 24 oktober, C-huset, Campus Valla, Linköping

 

Kl 09:00 och 09:30. Fyra parallella föreläsningar

En familj är att man är bra ihop

- Regnbågsbarns berättelser om vad en familj är och hur barn blir till

Kl 09:00 C1
Kl 09:30 C2

Barn som växer upp med två mammor skapar unika bilder av familjeliv. I en forskningsstudie har regnbågsbarn i åldrarna 5-8 år ritat familjebilder och berättat om sin egen och andras familjer. Barnen berättar om sina egna mammor och om att inte ha en pappa. I denna föreläsning presenteras barnens berättelser och teckningar.

Anna Malmquist, doktorand i psykologi och leg. psykolog

Varför blir filmklipp från mobiltelefoner ofta så fladdriga?

Kl 09:00 C3
Kl 09:30 C4

Idag sitter det små kameror i många hemelektronikprylar, som t.ex. mobiltelefoner, läsplattor och musikspelare. I det här föredraget kommer vi diskutera vad som skiljer dessa kameror från t.ex. vanliga pocketkameror. Vi kommer också titta på hur man kan skapa förvånansvärt professionella videoklipp med dessa små billiga kameror, med hjälp av efterbearbetning.
Avslutningsvis kommer vi också se hur det går till att skapa 3D-modeller från videoklipp.

Per-Erik Forssén, docent Datorseende

Blodets förmåga att koagulera när det behövs - Lagom är bäst

Kl 09:00 C4
Kl 09:30 C3

Blodet behövs för att transportera syre och näringsämnen till kroppens celler samt för att transportera bort slaggprodukter. Dessutom cirkulerar vita blodkroppar i blodet som snabbt kan rekryteras till kroppens vävnader för att bekämpa invaderande mikroorganismer. För att klara av dessa funktioner är det oerhört viktigt att ett konstant flöde av blod upprätthålls. Alla har vi upplevt kroppens förmåga att förhindra blodförlust genom att blodet koagulerar vid uppkomst av olika typer av skador. Samtidigt som koagulationen måste vara effektiv för att motverka förblödning krävs det också att denna står under strikt kontroll. Ett okontrollerat koagulationssystem kan lätt leda till bildning av blodproppar som i sin tur kan hindra blodflödet och leda till syre- och näringsbrist i kroppens celler. Lyckligtvis är vi utrustade med ett mycket komplext system av aktiverande och hämmande faktorer som motverkar varandra för att koagulationens aktivitet ska hållas på en lagom nivå.

Andreas Eriksson, universitetsadjunkt i farmakologi

To interact or not to interact? That’s the question

Om att "se" med flera sinnen och om bildens och visualiseringsteknikens roll i undervisningen.

Kl 09:00 C2
Kl 09:30 C1

Under de senaste decennierna har visuell kultur och berättarteknik intagit en central roll i vår kommunikation. En viktig förklaring är visualiseringsteknikens snabba utveckling. Bilden har en framträdande roll både som forskningsverktyg och i läromedel. Framförallt inom naturvetenskaperna. Föreläsningen handlar om hur visualisering av “osynliga” begrepp och processer kan underlätta förståelsen. Men även om hur andra sinnen än synen, exempelvis känseln, kan göra den icke-förnimbara verkligheten gripbar. En bild kan även lura på faror som leder tanken fel och här får du värdefulla tips i konsten att läsa och tolka visualiseringar.
Vissa delar av föreläsning kan komma att hållas på engelska.

Lena Tibell, professor i Visuellt lärande och kommunikation, biokemi och livsvetenskapernas didaktik

 

Kl 10:00-11:00

Mässa

• Doktorander och andra visar upp sin forskning
• Utbildningar visar upp resultat
• Tävlingar
• Studieinformation
• Vi bjuder på fika

 

Kl 11:00 och 11:30. Fyra parallella föreläsningar

Män och bilar – en farlig relation?

Kl 11:00 C4
Kl 11:30 C3

Denna föreläsning handlar om män och deras bilar i den växande trenden bilstyling. Syftet är att diskutera hur genus uttrycks genom bilar och hur bilar uttrycker genus. Dag Balkmars argument är att här föreligger ett flertal ”farliga” relationer som relaterar till bilkörning, bilbyggande och genus. Vad innebär det till exempel att kallas ”butsbög” och vad är egentligen en ”trailer queen”? Fokus ligger på relationer mellan bilentusiaster och deras bilar, hur de kan byggas om och vad bilarna laddas med för betydelser. Hur länkar detta till maskulinitet och användande av bilen?

Dag Balkmar, doktorand i genusvetenskap

Är empati möjlighet eller nödvändighet?

Kl 11:00 C2
Kl 11:30 C1

Ofta förutsätter vi att de synsätt och värderingar som vi själva har är de enda sanna och riktiga. Vi sätter alltså vår egen kultur i centrum och betraktar och bedömer världen utifrån vår egen position och erfarenhet. Kan det vara så att ett ego- och etnocentriskt förhållningsättet gör att vi bara kan känna empati för vissa individer och grupper och inte för andra, och kan empati och moraliskt förhållningssätt motverka egoism och etnisk trångsynthet?

Chato Rasoal, universitetslektor i psykologi

Är tobaksrökning ett problem i Sverige idag?

Kl 11:00 C3
Kl 11:30 C4

Hur ser det ut med rökvanorna i dag? Vilken betydelse har rökningen för rökarens och omgivningens hälsa? Vi har studerat betydelsen av föräldrars rökvanor för barns passiva rökning och hur man kan stödja föräldrar så barnen skyddas.

AnnaKarin Johansson, universitetslektor i omvårdnad

Kan vi lära kroppen att inte attackera sig själv?

Kl 11:00 C1
Kl 11:30 C1

Ledgångsreumatism är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar attackerar leden. I modeller av ledgångsreumatism (artrit) försöker vi instruera immunsystemet till att bli tolerant mot molekyler i leden så att inflammation inte uppstår.

Mattias Magnusson, docent

 

kl 11:00-12:00 - En timme teater och forskning

Under 2012-2013 följer Anna Lundberg, verksam forskare vid Tema Genus, ung scen/östs arbete med scenkonst för barn och unga, som en del av ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet. Forskningsprojektet är interaktivt till sin karaktär och undersöker vad som uppstår i intersektionerna mellan vetenskap, konst och teaterns unga publik. Under hösten 2012 har Anna Lundberg riktat in sitt forskningsarbete på klassrumsföreställningen "Vad ska vi göra?". I denna programpunkt presenteras Anna Lundbergs arbete och deltagarna bjuds på föreställningen.

Vad ska vi göra- En magisk lekperformance om gemenskap

kl 11:00 S2

Gemenskap är en bristvara idag och ung scen/öst menar att det är dags att göra något åt saken. Därför har vi skapat en ständigt växande grupp, som upplever och gör saker ihop. Vi kan kalla det för en mystisk klassrumsrörelse i Östergötland. Alla är med och skapar händelserna genom att tänka, titta, göra och på olika sätt delta ihop med skådespelarna. Obs! Upplevelsen bygger på frivillighet.

Av Malin Axelsson, Moa Backman, Anna Dolata, Tova Gerge, Frida Jansdotter, Linda Kunze, Anna Lundberg och Martin Waerme – ung scen/öst

 

Kl 12:00-13:00

Lunch

 

Kl 13:00 och 13:30. Fyra parallella föreläsningar

Kvinnors företagande

Kl 13:00 C1
Kl 13:30 C4

Kvinnors företagande har varit på den politiska agendan under ett antal år. Men vad har det givit? Uppmärksamheten är inte någon typisk svensk företeelse utan den förekommer över hela EU-området – kanske över hela världen. Men varför är det så? Vad är det som motiverar att just kvinnor uppmärksammas som företagare och att deras företagande bör ökas? Vad beror det på att kvinnors företagande är lägre än männens? Beror det på kvinnorna? Beror det på männen? Beror det på banker eller myndigheternas?

Malin Tillmar, docent och universitetslektor i företagsekonomi

Hur kan den sociala miljö vi lever i påverka hälsan?

Kl 13:00 C4
Kl 13:30 C3

Att drabbas av sjukdom kommer inte som en blixt från en klar himmel. Ohälsa beror dels på vårt genetiska arv men för många sjukdomar beror det också på hur vi lever våra liv. När det gäller hjärtkärlsjukdomar beräknar man att uppåt 75% av sjukdomsorsakerna beror på våra levnadsvanor. Här kan man t ex jämföra ohälsan i befolkningarna i två nästan lika stora grannstäder nämligen städerna Linköping och Norrköping. Utåt sett är de väldigt lika idag men städerna har olika socialhistoria och det framkommer stora skillnader i folkhälsan mellan städerna som är relaterade till olika sociala miljöer.

Tomas Faresjö, professor i samhällsmedicin

Kan vi bekämpa allergi-epidemin?

Kl 13:00 C3
Kl 13:30 C1

Allergi-epidemin anses bero på en minskad mikrobiell exponering. De flesta studier har fokuserat på den mikrobiella miljön de första levnadsåren. Nya bevis talar dock för att även den gravida moderns mikrobiella omgivning är av stor betydelse. Vi undersöker hur den gravida moderns mikrobiella miljö påverkar programmeringen av barnets immunsystem samt om tillförsel av probiotika till modern under graviditeten och till barnet under första levnadsåret kan förebygga allergier.

Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi

Kiselkarbid - det perfekta materialet för grön kraftelektronik

Endast kl 13:00 C2

Produktionen av ström är idag till stor del inte klimatvänlig och tämligen ineffektiv vilket gör att väldigt mycket resurser idag läggs på att bygga ut alternativa, klimatvänliga energikällor samt att finna nya sätt att spara på vår strömkonsumtion. Kiselkarbid är ett halvledarmaterial som möjliggör stora besparingar av vår elkonsumtion och som dessutom kan användas för att öka effektiviteten på nätuppkopplade miljövänliga energikällor.

Detta populärvetenskapliga föredrag belyser på ett mycket enkelt och påtagligt sätt hur produktion och konsumtion av ström påverkar vår miljö samt vikten av att tillvarata denna vitala resurs. Fördelarna och besparingarna med att använda kiselkarbid inom kraftelektronik kommer att tas upp med väldigt konkreta och alldagliga exempel.

Olof Kordina, universitetslektor Halvledarmaterial

Kommunicera med kroppen

Endast kl 13:30 C2

Dagens teknik låter dig kommunicera med alla dina elektroniska apparater - inte bara med utan även via kroppen - vad innebär detta?
Vad finns det för möjligheter med denna teknik?

Jacob Wikner, universitetslektor Elektroniksystem

 

kl14:00-14:30

Paus

Underhållning

 

Kl 14:30 och 15:00. Två parallella föreläsningar

Är sexualitet en rättighet?

Kl 14:30 C1
Kl 15:00 C4

Idag talas om sexuella rättigheter och sexualitet omtalas som en mänsklig rättighet. Men när började sexualitet ses som en mänsklig rättighet och vilka slags sexualiteter ska vi ha rätt till? I denna föreläsning diskuteras sexualitet som mänsklig rättighet ur olika perspektiv.

Pia Laskar, idéhistoriker och universitetslektor i genusvetenskap

Dynamiska system

Kl 14:30 C4
Kl 15:00 C1

Ett dynamiskt system är ett system vars framtida tillstånd bestäms entydigt av det nuvarande tillståndet enligt någon mer eller mindre komplicerad regel, t.ex. en differentialekvation. I naturvetenskapliga sammanhang förekommer dynamiska system överallt; det klassiska exemplet är himlakropparnas rörelser. Det finns också många intressanta rent matematiska frågeställningar som rör dynamiska system.
Jag ska försöka ge en liten inblick i detta enorma ämne, och även en glimt av den forskning som bedrivs om dynamiska system på Matematiska institutionen.

Hans Lundmark, universitetslektor Tillämpad matematik