Lika villkor

Övrig kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling avser på arbets- eller studieplatsen återkommande ovälkommet uppträdande som kränker den personliga integriteten. Mobbning är en företeelse som ingår i begreppet kränkande särbehandling.

De diskrimineringsgrunder som inte är lagstadgade, exempelvis social bakgrund, faller under begreppet övrig kränkande särbehandling.

Nedan listas information från Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet.

Hela skriften går att ladda ner eller beställa här

Bakomliggande orsaker

Bakgrunden till kränkande särbehandling kan till exempel vara brister i organisationen av arbetet, det interna informationssystemet eller i ledningen av arbetet, för hög eller för låg arbetsbelastning eller kravnivå, brister i arbetsgivarens personalpolitik eller hållning till eller bemötande av de anställda.

Exempel på kränkande särbehandling

• förtal eller nedsvärtningar av en arbetstagare eller dennes familj.
• medvetet undanhållande av arbetsrelaterad information eller lämnande av felaktig sådan,
• medvetet saboterande eller försvårande av arbetets utförande,
• uppenbart förolämpande utfrysning, åsidosättande behandling, negligeringar av arbetstagaren.
• förföljelse i olika former, hot och skapande av rädsla, förnedringar t.ex. sexuella trakasserier,
• medvetna förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande eller förhållningssätt(hån,ovänlighet etc.)
• kontroll av arbetstagaren utan dennes vetskap och med skadande syfte,
• kränkande s.k. "administrativa straffsanktioner" som plötsligt riktas mot enskild arbetstagare utan sakliga skäl, förklaringar eller försök att gemensamt lösa eventuella bakomliggande problem. Sanktionerna kan utgöras av t.ex. omotiverat fråntagande av arbetsrum eller arbetsuppgifter, oförklarade omplaceringar eller övertidskrav, tydliga försvåranden vid behandling av ansökningar om utbildning, ledigheter o.dyl.

Konsekvenser

Allvarliga konsekvenser av kränkande särbehandling kan visa sig bl.a. på följande sätt:

Hos enskilda arbetstagare:

• Ökande svårigheter till samarbete i form av motvilja, irritabilitet eller stark likgiltighet.
• Medvetet brytande av regler eller överdrivet hållande på regler, försämrade prestationer.
• Hög stressnivå, låg stresstolerans med överreaktioner, ibland traumatisk krisupplevelse.
• Fysisk ohälsa, missbruksproblem eller psykiska reaktioner t.ex. sömnsvårigheter, försämrad självkänsla, ångest, "grubblerier", depression eller maniskhet, ibland stark aggression och svår trötthet.
• Oförmåga att se framåt eller orimliga krav på upprättelse.
• Självmordstankar eller våld mot egen person.

Hos arbetsgruppen:

• Minskande effektivitet och produktivitet.
• Upplösning av rådande regler eller fastlåsning av regler.
• Ökande kritik gentemot arbetsgivaren, bristande förtroende, allmän känsla av osäkerhet
• Ökande samarbetsproblem t.ex. oförståelse för andra arbetssätt, undandraganden från gruppen eller från arbetsuppgifter, försök till maktövertaganden eller starka klickbildningar.
• Hög sjukfrånvaro,missbruksproblematik, personalomsättning, och ökande antal ledighetsansökningar.
• Låg tolerans mot påfrestningar samt allmänna symptom på vantrivsel.
• Mindre problem förstoras upp.
• Fortsatt sökande efter nya syndabockar

Generella insatser för att förebygga kränkande särbehandling

• Motverka att människor blir negativt bemötta i arbetslivet, t.ex. genom att skapa normer som uppmuntrar ett vänligt och respekterande klimat på arbetsstället. Arbetsgivaren och dennes representanter utgör de främsta föregångarna när det gäller att skapa ett gott arbetsklimat.
• Ge chefer och arbetsledande personal utbildning och handledning i frågor som rör det arbetsrättsliga regelsystemet, olika arbetsvillkors påverkan på människors upplevelser, samspel och konfliktrisker i grupper samt färdigheter i akut bemötande av människor i stress- och krissituationer. Det är viktigt inte minst med tanke på deras egen arbetssituation och arbetsmiljö att de direkt personalledande cheferna har tillfredsställande insikt och kunskaper inom dessa områden.
• Ge god introduktion som ger arbetstagaren möjligheter att på ett bra sätt finna sig tillrätta i arbetsgruppen. Det är också viktigt att tydligt klargöra vilka regler som gäller på arbetsplatsen.
• Ge varje arbetstagare bästa möjliga kännedom om verksamheten och dess mål.Regelbundna informations- och arbetsplatsträffar bidrar till detta.
• Ge alla anställda information om och delaktighet i de förebyggande åtgärder som överenskommits mot kränkande särbehandling.
• Eftersträva att arbetsuppgifterna har innehåll och mening och att individens kapacitet och kunskaper tas tillvara.
• Skapa möjligheter för arbetstagarna att öka sina kunskaper och vidareutvecklas i sina arbetsuppgifter samt uppmuntra dem att sträva efter detta.

Sidansvarig: kristin.ljungemyr@liu.se
Senast uppdaterad: Tue Dec 28 13:29:52 CET 2010