Svepande omdömen om lärarutbildningen

I en stort uppslagen artikel i DN (28/9) gör universitetskanslern ett antal svepande omdömen om svensk lärarutbildning. Man kunde tro att dessa omdömen är baserade på en omfattande studie av examination, examensarbeten och forskningsanknytning vid samtliga svenska lärarutbildningar. Alls icke.

Omdömena om examinationen bygger på besök vid två (2) högskolor. Omdömena om forskningsanknytning bygger på besök vid fyra (4) högskolor. På basis av detta magra material dömer kanslern ut samtliga 26 lärarutbildningar i landet.

Omdömena om examensarbeten bygger på en undersökning av 116 examensarbeten, vilket är en ytterst liten bråkdel av de examensarbeten som skrivs inom lärarutbildningen i landet. Enbart vid LiU skrivs över 500 examensarbeten per år och utöver våra två lärarutbildningar finns det alltså ytterligare 24 lärarutbildningar.

De studier som kanslern refererar till innehåller värdefulla diskussioner om lärarutbildningens kvalitet men det är ovetenskapligt nonsens att generalisera från dessa studier till svensk lärarutbildning i allmänhet.

Och det är beklämmande typiskt att kanslern vågar göra något sådant just när det gäller lärarutbildningarna. Att generalisera från förhållandena vid exempelvis Blekinge Högskola till samtliga civilingenjörsutbildningar i landet skulle de flesta med rätta uppfatta som barockt. Men precis så representativa är de studier som kanslern åberopar.

Naturligtvis har ingen av lärarutbildningarna vid LiU omfattats av studierna.

Vi uppfattar det som en ren förolämpning mot vårt fleråriga arbete med examinationsformer, examensarbeten och forskningsanknytning att utsättas för detta slags guilt by association.

Det är också noterbart att kanslern, i suverän okunskap om de diskussioner om förts om lärarutbildningens forskningsanknytning de senaste tio åren, gör en lätt bisarr vetenskapsteoretisk ståndpunkt som Roger Säljö förfäktar till någon slags officiell rekommendation. Sedan när har Högskoleverket mandat att ge direktiv i vetenskapsteoretiska frågor?

Jan Anward
Dekanus
Utbildningsvetenskap
20060929

Kvasidebatt om pedagogers examensarbete

Debatten är av kvasinatur. Lärarens pedagogiska kvalitéer och förmåga i undervisningssituationer hör inte först och främst ihop med hur bra lärarens examensarbete är eller dess anknytning till forskning.

Debatten riktar sig enbart mot den del av lärarutbildningen som rör en slutfas i utbildningen. Den borde istället studera utbildningen i sin helhet. Jag tycker att ämnespedagogiken borde vara den naturligaste delen att studera att och utvärdera.

Men jag tror även att det är en för het potatis att ta upp då det mer berör själva kärnan i utbildningen och inte dom som utbildas.

Peter Söderberg
20070116

Är den skarpa kritiken lärarutbildningarna fått helt ogrundad?

II dekan Jan Anwards artikel "Magert underlag för svepande omdömen" som publierades på LiU-nytt den 29/11 levererar han minst sagt en skarp bredsida mot dem som kritiserat lärarutbildningen.

Min uppfattning är att Anward inte bemöter den framförda kritiken i sak utan främst kritiserar underlaget. Betyder det att det inte finns någon sanningshalt i kritiken överhuvudtaget, även om rapporten, i Anwards åsikt, generaliserar och är dåligt underbyggd?

Jag tycker att det vore väldigt intressant att som skattebetalare få läsa en artikel där kritiken bemöts sakligt och samtidigt redogör vilka mått och steg Anward initierat för att utreda sanningshalten i kritiken.

I väntan på svar, med- eller mothåll

Rickard Berzelius, student på LiU
20061208