Relationerna mellan studenter och lärare riskerar att försämras av att KURT blir allmänt

Ledningsgruppen vid LiU har enligt vad som framkommer av LiU-webben, i linje med studenternas önskemål, beslutat att det webbaserade kursvärderingssystemet KURT skall användas i alla kurser från och med 2007. Jag har använt mig av KURT i ett par år och skulle vilja dela med mig av mina erfarenheter, som är både positiva och negativa.

KURT har många fördelar. Det är effektivt, tidsbesparande och praktiskt. Sammanställningarna arkiveras automatiskt. Det är användarvänligt och förhoppningsvis säkert. Det går att införa som ett allmänt system, vilket stärker studenternas rättssäkerhet och ökar jämförbarheten. Men som pedagogiskt instrument har KURT flera, enligt min mening, begränsningar. KURT görs i efterhand.

Det betyder att kurser inte utvärderas under kursens gång. Studenternas inflytande minskar av den anledningen. Dialogen mellan lärare och studenter försämras i just detta avseende. Muntliga utvärderingar, som är löpande, är enligt min erfarenhet betydligt mer givande för att förbättra kursen under kursens gång.

Svarsfrekvensen är i regel ganska dålig. Ungefär 60% av studenterna brukar besvara enkäten. Många svar är också mycket kortfattade. Värdeomdömen utan motivering eller förklaring förekommer ofta. KURT som underlag för kursutveckling är därför inte fullkomligt, enligt min mening.

Om man - som jag - vill använda studenternas synpunkter som underlag för att utveckla kurser finns det bättre sätt än KURT. Jag anser också att KURT sänder fel signaler till studenterna. Dessa signaler är att man inte behöver stå för sina åsikter, att man inte behöver argumentera för sina synpunkter och att man kan föra fram värdeomdömen och kritik utan att bli ifrågasatt eller emotsagd.

Studenternas rättssäkerhet kanske ökar med KURT:s anonymitet, men gör lärarnas det? Personangrepp kan inte sållas bort, eftersom sammanställningarna görs ordagrant och automatiskt. Dessa arkiveras hos administratör, om allt går rätt till, och kan alltså läsas av alla. (Studenterna får dock bara se tabellerna och inte några fritextsvar i sin återkoppling och det är möjligt att som kursansvarig kommentera dessa.)

Sammanfattningsvis tror jag att relationerna mellan studenter och lärare riskerar att försämras av att KURT blir allmänt. Denna relation måste ju bygga på ömsesidigt förtroende och kommunikation. Om KURT skall införas allmänt måste studenterna utbildas i att föra fram motiverad positiv och negativ kritik. Jag anser också att anonymiteten förstör mycket för oss som vill använda kursvärderingar som pedagogiskt instrument. Jag föredrar dialog och kommunikation framför anonymitet. Jag skulle helst vilja att också fortsättningsvis kunna använda KURT som en av flera möjliga sätt att genomföra kursvärderingar på.

Lotta Holme, ISV
2006 07 06

Kommentarer

Inget problem med KURT

Detta är mycket bra! Den/de som inte kan ta kritik av lärarna skall inte ha med studenter att göra! Utbildningen är till för studenter och inte till för personliga tyckande av vissa lärare! Vi betalar dessutom dyra pengar för den!
Vad är problemet?

Många vänliga Hälsningar

Yvonne Eriksson
Läkarprogrammet HU T11
20070212

Ingen tar tillvara informationen kursutvärderingarna ger

Kan inte låta bli att förundras över den enorma tilltro som en del tillmäter anonyma popularitetsmätningar. God stämning är alltid bra men är det verkligen utbildningens uppgift att behaga och konservera? Jag trodde den var att utmana.

På min avdelning talade vi emellanåt om "kursvärderingsundervisning". Det var tydligt att en del undervisare tog den enklaste vägen genom uppgiften, t ex genom att demonstrera uppgifter avsedda för studenternas egen eftertanke. Ingen tvekan om att den huvudsakliga avsikten var att lugna osäkra studenter. Kursvärderingar drev givetvis på cynismen, men det är också tack vare kursvärderingarna som vi andra känner till den!

Därför är det märkligaste av allt att man inte tar tillvara den information som utvärderingarna faktiskt ger. Studenternas uppskattningar av tiden till eget arbete är ofta skrämmande, men också vältaliga bevis för att problemen ligger längre ned i utbildningsväsendet. Den låga värderingen av kurslitteratur antyder oftast att många har avgörande svårigheter med det som ska vara den primära kunskapskällan - eller inte använder den alls - vilket bara kan leda till nedskärningar och urvattning av kursinnehållet.

Även här kan vi utläsa en förändring som enbart kan bero på försämrade förkunskaper och försämrade förberedelser från gymnasieskolan.

Uttalanden om lektioner i 30-grupp antyder att dessa antingen urartar i avskrivning eller leder till konflikter - ingen drar den självklara slutsatsen att ersätta denna improduktiva och passiviserande arbetsform med effektivare (och billigare) alternativ.

Däremot talas det vart tredje år om att "tona ned föreläsandet" samtidigt som utvärderingarna (och annat) tydliggör deras enorma psykologiska betydelse.

Med andra ord: Ingen besväret att TOLKA utfallen, förstå stämningarna och anvisa medel att möta dem. Det skulle kräva att undervisarna arbetade mer solidariskt och erfor något slags stöd från sina ledare. Något sådant upplevde jag ALDRIG under mina 36 år vid LiTH.

När jag sade upp mig betalade jag därmed fem årslöner för att slippa undan hyckleriet och det tilltagande förfallet.

Peter Hackman,
pensionerad universitetslektor
i Tillämpad Matematik,
medborgare,
skattebetalare.
20070126

Låt oss göra KURT så bra som möjligt!

Som de tidigare debattörerna påpekat finns det såväl för- och nackdelar med KURT. Det finns t ex poänger med enhetliga frågor som medger jämförelser och analyser på högre nivå, men det gör också utvärderingarna lite mer stela och inflexibla. Den elektroniska formen besparar oss mycket administration på institutionerna, men den bidrar också till att det är lätt för studenterna att låta bli att besvara utvärderingen, med låg svarsfrekvens som följd.

Vad gäller anonymiteten är det en svår fråga. Jag har inte lika dåliga erfarenheter som Kristian Sandahl, men visst förekommer det förolämpningar och personangrepp, som rimligen inte skulle ha funnits där om studenterna inte svarat anonymt. Å andra sidan är det bra om så många som möjligt delger oss även sina negativa åsikter om såväl kursinnehåll som lärarinsatser, så länge det görs på ett nyanserat sätt. Om möjligheten till fritextsvar togs bort skulle vi få förlita oss enbart på de betyg som studenterna sätter, utifrån sina personliga uppfattningar om vad betygsskalan representerar. Jag tycker snarare att det är fritextsvaren som (i de goda fallen) ger värdefulla uppslag till kursutveckling.

Vad vi än tycker så är det nu ett faktum att KURT ska användas på i princip alla kurser vid LiU med start i januari 2007. Det är då viktigt att detta system är så bra som möjligt, dels för att studenter i högre grad ska känna att det är viktigt att göra utvärderingen, dels för att berörda lärare/examinatorer ska tycka att det är ett lättarbetat redskap som ger ett bra underlag för kvalitetsarbetet i kurserna och dels för att de slutsatser och analyser som görs på högre (fakultets- och rektors-) nivå ska vara meningsfulla.

KURT har varit obligatoriskt på LiTHs kurser under ett antal åt. Motståndet från lärarhåll var från början starkt, främst för att svarsfrekvensen generellt sett var alldeles för låg för att några vettiga slutsatser skulle kunna dras, men också för att systemet var svårarbetat. Användarvänligheten har förbättrats i och med den uppgradering av systemet som gjordes efter ett par år, men det finns fortfarande en hel del att önska. Svarsfrekvensen har stigit något genom åren, men fortfarande är det ganska ovanligt med kurser där den ens når upp till 50 %.

Det är nu ett gyllene tillfälle att göra en ordentlig översyn av KURT och dess användning. Förändringar kommer att behöva göras i systemet i och med att standardfrågor ska anges på såväl rektors-, fakultets- och institutionsnivå. Samtidigt med detta bör man göra en översyn av frågeformuleringar, användargränssnitt mm. Exempel på svagheter i nuvarande system är: Vissa standardfrågor som idag används är tvetydiga; Det är inte smidigt att redigera en utvärdering, så att man t ex får frågorna i önskad ordning; Layouten på sammanställningarna har mycket att önska; Principerna för hur resultaten sammanställs och rapporteras till fakulteten är diskutabla.

Vi har på EKI under en tid samlat på oss synpunkter om KURT och har en hel del förbättringsidéer som vi gärna vill dela med oss av. Jag hoppas att universitets¬ledningen snarast tar initiativ till ett utvecklingsarbete, så att det LiU-gemensamma kursutvärderingssystem som sjösätts i januari blir en utvecklad och förbättrad variant av det vi har idag. Jag bidrar gärna med mina och EKIs erfarenheter i detta arbete.

Björn Oskarsson, Studierektor, Ekonomiska institutionen
20060911

Tydligheten och återkopplingen blir poängen med KURT

Jag förstår många av Lotta Holmes synpunkter i hennes kritik mot beslutet att det webbaserade kursvärderingssystemet skall användas i alla kurser. Samtidigt håller jag naturligtvis inte med, då jag är en av de som drev på för att få det beslutet.

Många av de farhågor som Lotta ger uttryck för kan, och kommer, lätt arbetas bort. Just nu sitter kvalitetsnämnden vid Filosofiska fakulteten och ser över vilka frågor som skall finnas med på just den fakulteten och hur avrapporteringen i olika led ska hanteras. Vi har alla erfarenhet av hur det kan se ut när en kursvärdering används fel; jag själv från min tid som representant i programråd där vi diskuterade en del känsliga frågor kring fritextsvar.

En viktig utgångspunkt här är att vi utgår från fakultetens pedagogiska profil. När en ny student första gången sätter sig på en föreläsning kommer denne att möta diskussionen om hur återkopplingen och studentinflytandet går till.

Vårt mål från StuFFs sida är att studenten ska se hur utvecklingen av kursen har gått genom åren, vilka förändringar som gjorts utifrån tidigare kursvärderingar med mera. Vi är övertygade om att det kommer öka både svarsfrekvensen på kursvärderingarna och öppna dialogen mellan studenter och lärare på ett naturligt sätt.

Naturligtvis tror inte heller vi att KURT är det enda som behövs. Det viktiga är att det är tydligt vad studenter tyckt om kursen på ett par specifika punkter, och att det är så tydligt det bara går att de som håller i kursen lyssnat till det och fört en dialog. Där sätts grunden för en god och konstruktiv dialog, tror vi. Sedan finns det fall där dialog inte fungerar; där något helt enkelt går fel. Det är för de fallen anonymiteten finns, och måste finnas.

Robert Nordman, Utbildningsutvecklare, StuFF
20060709

KURT sätter en lägstanivå som gärna får kompletteras

Som student och tidigare kåraktiv tycker jag att det är roligt att formerna för värdering av våra kurser diskuteras. Jag håller med Lotta Holme om att KURT inte ger ett fullkomligt underlag för kursutveckling. Däremot håller jag inte med om att det leder till sämre relationer mellan studenter och lärare. Det sker endast om man låter KURT bli den enda formen för dialog mellan lärare och studenter.

Om man som Lotta Holme och de flesta andra lärare är genuint intresserade av att höra studenternas synpunkter på hur kursen kan utvecklas för man en ständig dialog med studenterna under kursens gång. Det finns ingenting som hindrar att man kompletterar KURT med fem minuters diskussion i slutet av varje vecka eller insamlandet av s.k. "muddy cards" (spontana värderingar på smålappar) i mitten av kursen.

Jag tror att en datorbaserad kursvärdering efter kursen är ett mycket sämre sätt att arbeta med kursutveckling än ovanstående och skulle helst se att vi inte behövde använda tvång.

Den bittra sanningen är dock att tvång är nödvändigt. Trots att kursvärderingar har varit obligatoriska länge, länge är det fortfarande många kurser som inte har organiserad kursvärdering i någon form alls. Det är fortfarande många lärare som ignorerar LiU:s regelverk om både utvärdering och återkoppling. När StuFF under föregående läsår ville se de obligatoriska kursvärderingssammanställningarna från ett hundratal fristående kurser var det cirka fyrtio procent av kurserna där det inte gick att återfinna några sammanställningar. Det betyder inte i sig att inga kursvärderingar utförts, men det är åtminstone anmärkningsvärt att så många kurser inte bedrivs enligt regelverket.

Därför anser jag att införandet av KURT är det kanske viktigaste steget i LiU:s utveckling som tagits på flera år. Inte för att det skulle hindra de lärare som vill ha en mer aktiv dialog med studenterna, utan för att det garanterar en lägstanivå för dialog som vi studenter länge önskat.

Stefan Ventura, student på kognitionsvetenskapliga programmet
20060821

Relationerna mellan studenter och lärare riskerar att försämras av att KURT blir allmänt

På Tekniska högkolan har vi jobbat med KURT i tidigare versioner. Min erfarenhet efter 3 år som studierektor är att KURT är alldeles utmärkt när det gäller att få en bild av hur studenterna upplevr en kurs. Vi har flera kurser på IDA som får höga poäng år efter år. Utmärkande för de kurserna är att de har tydliga mål, bra läromedel, relevant och rättvis examination och en personal som bygger en bra arbetsrelation med studenterna. Men, det finns inget som inte kan bli bättre. Idag har användningen av KURT tre brister som bör rättas till:

1. Användingen av anonyma fritextsvar är vidrig. Som studierektor måste man ibland läsa kränkande och för kursen irrelevanta påhopp på sin egen personal. I mina egna kurser går jag på årskursråd och får där fina förbättringsförslag. Vidare är min egen erfarenhet är att lärare som misslyckats hanteras nog så väl av utbildningsledare, studentrepresentanter och institutionsledning. Vi behöver inga klotterplank! Det är bara att ta bort funktionen.

2. Det är inte alltid "rätt" studenter som svarar. Det finns studenter som glömt att avregistrera sig som svarar bara för att slippa alla påminnelser. En del studenter som svarar har heller inte deltagit i examinationen, som är en viktig del av kursen. I de kurser som har tenta kan man koppla inbjudan att ge svar till tentasystemet, eller låta studenten kryssa i vilka moment han/hon deltagit i.

3. Studenternas perspektiv på en kurs är och har alltid varit mycket viktigt för utvecklingen av vårt universitet. Men det finns andra intressenter och jag tycker att man på Tekniska högskolan har fokuserat för mycket energi på KURT för att man får ut en siffra ur processen och för litet på andra kvalitetsmätningar. Några spontana förslag på sådana är: askultationer av studierektor, intervjuer med studenter och fd studenter, separerade roller examinator-kursledare, jämförelser med andra universitet, etc. Visst, det kommer att kosta mer pengar, men kvalitet lönar sig, och man behöver inte utvärdera alla kurser varje år med dyra metoder.

Kristian Sandahl, IDA
20060821