Ny yrkesutbildning för affärsjurister behövs

Sverige behöver en ny juridisk yrkesutbildning! En utbildning för alla dem som tänker sig en framtid som affärsjurister och som tillsammans med ekonomer och ingenjörer är de som kommer att utveckla det svenska näringslivets konkurrenskraft och förmåga att skapa tillväxt och sysselsättning.

Den helt dominerande delen av den juridiska utbildningen i Sverige bedrivs med det uttryckliga målet att ge den formella behörighet som krävs för de offentliga juristyrkena, dvs främst domare och åklagare. Detta innebär att man får en allsidig utbildning inom hela det juridiska fält som är av betydelse för en sådan yrkesutövning. Vidare tränas man i att analysera och bedöma inträffade händelser och värdera den bevisning som föreligger. Perspektivet blir med nödvändighet tillbakablickande eftersom yrkesrollen är reaktiv. Detta är givetvis helt i sin ordning mot bakgrund av det nämnda utbildningsmålet. Men för en blivande affärsjurist är det inte ändamålsenligt.

En affärsjurist har nämligen en helt annan roll – en proaktiv roll. Han/hon skall utforma och organisera det handlingsmönster som är bäst ägnat att allsidigt säkerställa ett av uppdragsgivaren önskat framtida resultat. Och detta resultat är mestadels sådant att det kan uppnås enbart genom en kombination av åtgärder utifrån juridiska och ekonomiska utgångspunkter. Detta innebär att affärsjuristen kan arbeta utifrån ett smalare, men samtidigt djupare, juridiskt kunskapsfält men inte kan avvara en jämförelsevis omfattande utbildning inom det ekonomiska området och särskilt sådana områden inom vilka kunskaper i ekonomi och juridik måste integreras för att kunna användas på ett professionellt sätt. Samspelet med uppdragsgivare och icke-juridiska yrkesutövare är av fundamental betydelse för arbetsresultatet. Arbetet handlar också om att åstadkomma ändamålsenliga och kostnadseffektiva former för tvistelösning samt se till att bevisning är säkerställd i händelse av tvist. Däremot är det inte en självklar uppgift för en affärsjurist av detta slag att uppträda som processförare i domstol.

Utvärderingarna av de svenska juristutbildningarna har gång på gång, senast den som genomfördes under 2006-2007 i Högskoleverkets regi, framfört omfattande kritik mot den bristande arbetsmarknadsanpassningen av juristutbildningen. Trots att endast ca en tredjedel av dem som tar examen vid de juridiska fakulteterna kan komma i fråga för arbete inom det offentliga rättsväsendet, så utbildas alla de facto för en sådan framtida yrkesverksamhet. Utvärderarna pekar särskilt på att det finns ett behov av personer med kvalificerade juridiska kunskaper i kombination med andra ämnen som ekonomi. Av den senaste utvärderingen framgår också explicit att många, kanske merparten, som söker till den traditionella juristutbildningen, gör detta trots att de egentligen vill bli affärsjurister och alls inte arbeta i t.ex. domstolsväsendet. Den finns således en avsevärd diskrepans mellan vad som är många studenters yrkesmål och den utbildning som de ges som yrkesförberedelse. Detta förhållande leder till att många studenter ser sig tvungna att avlägga dubbla examina.

Det är samtidigt svårt att se hur man skulle hålla samman en utbildning som syftar till att förbereda för såväl det offentliga rättsväsendets behov som affärsvärldens och näringslivets i vidare mening. Målen är så väsensskilda att det inte hjälper att båda behoven har sin kun-skapsgrund, helt eller väsentligen, i ”juridik”. Högskoleverkets utvärdering från 2007 drog också den slutsatsen att det behövs en ny yrkesutbildning för just affärsjurister. Förslaget har emellertid inte ännu tagits upp till prövning av regeringen, som beslutar om vilka yrkesexamina som skall finnas.

Vid Linköpings universitet har en affärsjuridisk utbildning bedrivits sedan år 1994. Efter- hand har två huvudinriktningar skapats, en som omfattat juridik, ekonomi och fackspråk (franskt alt. tyskt) och en som omfattat juridik och mera ekonomi men inget främmande språk. Den har mött ett starkt gensvar från såväl studenter som arbetsmarknaden. I höst antogs drygt 110 studenter, alla med mycket goda betygsmässiga förutsättningar för sina studier. De som examineras från utbildningen möter en stark och varierad efterfrågan från arbetsmarknaden och får en i många fall t.o.m. anmärkningsvärt god karriär- och löneutveckling. I Högskoleverkets utvärdering lyfts utbildningen i Linköping fram som en förebild för den nya yrkesutbildning för affärsjurister som utvärderingen föreslår.

Den utbildning som ges i Linköping kunde tidigare organiseras relativt fritt inom ramen för en sammanhållen magisterutbildning om åtta-nio terminer. I den nya struktur för utbildningarna inom högskolan som gäller fr.o.m. hösten 2007 (den s.k. Bolognamodellen) måste utbildningar som inte har klassificerats som utbildningar som leder till en yrkesexamen (t.ex. civilekonom- eller civilingenjörsutbildningarna) organiseras som utbildningar som leder till kandidatexamen och därefter till en masterexamen som påbyggnad.

Som alla andra strukturer har denna sin egen inneboende logik, som avsevärt försvårar, om än inte helt omöjliggör, strävandena att tillhandahålla en affärsjuridisk utbildning, konstruerad som en helhet med ett starkt inre sammanhang. En prövning av utvärderingsgruppens förslag om en ny yrkesexamen för affärsjurister framstår följaktligen som mycket angelägen.

Linköpings universitet har utarbetat ett konkret förslag om en sådan utbildning om sammanlagt tio terminer och som innehåller obligatorisk praktik. En sådan ny examen skulle universitetet självfallet vara angeläget om att få ge. Men med denna artikel vill vi inte i första hand lyfta fram vårt eget universitets intressen utan framhålla det nationella värdet av en sådan ny yrkesexamen, som skulle knyta an också till internationella förhållanden, inte minst i de stora västeuropeiska länderna. Vi är övertygade om att de flesta universitet som idag ger den traditionella juristutbildningen kommer att vara intresserade av att ge också en ny affärsjuridisk utbildning om de båda leder till yrkesexamina. Studenternas val och arbetsmarknadens reaktioner kommer att ge mycket tydliga incitament.

Linköping i oktober 2009

Mille Millnert, Rektor Linköpings universitet
Johannes Lerm, Programansvarig för de affärsjuridiska programmen

2009-09-26