Vem är innovationsmotorn?

Vem är det egentligen som driver fram innovationer i samhället? Är det innovatören själv, akademin med sin forskning, näringslivet eller entreprenören som tar idén till verklighet?

Under Vecka45 arrangerades seminariet Innovationskraft Östergötland, som en del i regeringens roadshow för att få fram regionala innovationsstrategier som ska jacka in i den nationella strategin.

Landshövding Elisabeth Nilsson har haft en samlande roll i arbetet med att ta fram den nya regionala innovationsstrategin och hon beskrev ett Östergötland där näringslivet ändå från Louis De Geer och Baltzar von Platen över Saab, Väderstadverket, Siemens, Sectra och många andra företag stått för framsynta satsningar på innovationer.

– När Göta Kanal byggdes var det en satsning långt större i omfattning och kostnader än vad Ostlänken är nu och hävstången för näringslivet i Motala och Östergötland blev också enorm.
– Men det går inte att vila på tidigare framgångar, för att vara en vinnande region i framtiden måste vi utveckla vårt sätt att samarbeta kring innovationer.

När LiU:s vicerektor Peter Värbrand (th om Teknikföretagens vd Åke Svensson på bilden) äntrade scenen möttes han av två mentometerfrågor som den insatta publiken (cirka 200 personer) fick svara på. 71 procent av dem hade någon gång använt LiU:s tjänster och 55 procent tyckte att det hade varit ”lätt att hitta fram” till LiU. Det var siffror som Peter Värbrand var nöjd och lite överraskad över. Ett mål för den närmaste framtiden är att göra universitets roll i samhället, det som kallas samverkan, ännu tydligare.

– LiU:s roll är att vara motor i innovationsstödsystemet, genom InnovationskontorEtt. Men vi ska också mata systemet med bra idéer och forskningsresultat. Vår stora utmaning är incitamentet för detta. Det måste bli mer akademiskt meriterande att ägna sig åt samverkansuppgifter och nyttiggörande. Det ska vara en naturlig del i en lärares arbetsuppgifter och inte något som man måste göra vid sidan om – som bisyssla.

– På samma sätt som vi skapar nya möjligheter till detta bland forskarna måste vi också se studenterna som en resurs i innovationssystemet. De kan samverka med och göra nytta för näringslivet och det omgivande samhället under sin studietid och de kan därmed också komma bättre förberedda till yrkeslivet efter studierna, sade han och fortsatte:
– Jag tror på en ökad mobilitet, det vill säga att fler forskare kommer ut till företag men också att fler företagare kommer in i forskningen. Och även om det kan vara en utmaning vill jag se en större öppenhet i att dela med sig!

Frågan om vem som egentligen är motorn i innovationssystemet besvarades på seminariet av de allra flesta med att ”alla är viktiga”, från idékläckaren till finansiärerna.

Men det behövs en riktig entreprenör också för att det ska bli business. Det var i alla fall den smått legendariske företagsledaren Rune Anderssons budskap i det avslutande passet:
– Entreprenören är motorn, allt annat är bara bränslet! I det här landet har vi snarare brist på entreprenörer än kapital.

Men är man entreprenör från födseln eller kan man utbilda sig till det, var rektor Helen Dannetuns följdfråga?
– Bra fråga. Jag tror att det är ett anlag. För att bli en bra entreprenör måste man nog ha lite ”vuxen-adhd” och det kan man inte utbilda sig till, var Rune Anderssons svar.

Text och bild: Björn Stafstedt

Artikel om innovationseminariet på Vecka45.se

2012-11-07