Nöjda anställda på Universitetsbiblioteket

LiU:s mest nöjda personal finns på Universitetsbiblioteket. I alla fall om man ska tro medarbetarundersökningen som gjorts vid fyra tillfällen under de senaste åren.

Enligt den senaste undersökningen är sju av tio LiU-anställda på ”det hela taget” nöjda med sin arbetssituation. Men personalen på Universitetsbiblioteket ligger ett par procent över andra enheter när det gäller positiva svar.

Vad gör biblioteket till en sådan nöjd arbetsplats?

- Vi har ett roligt jobb. Det är kul att förmedla information, att hjälpa folk att få upp ögonen för allt som de kan komma åt och ha nytta av. Vi ser alltid en direkt koppling i det vi gör till nyttan för studenterna, lärarna, forskarna eller vilka andra som nu använder biblioteket, säger Eva-Lisa Holm Granath.

Hon är bibliotekarie, fackligt aktiv och har jobbat på biblioteket sedan 80-talet.

För att en arbetsplats ska fungera väl krävs ett tydligt och mänskligt ledarskap, möjligheter att kunna påverka sitt arbete, en balans mellan arbetskrav och arbetstid, kompetensutveckling för att kunna utföra arbetet bra och arbetskamrater som respekterar varandra, till exempel. Eva-Lisa Holm Granath och bibliotekariekollegan Lars Griberg tycker att de har det på biblioteket. De bekräftar bilden av en nöjd personalgrupp. Ledningen driver verksamheten framåt på ett bra sätt, cheferna respekterar medarbetarnas synpunkter, de anställda har ”frihet under ansvar” och kan på så vis påverka sin arbetssituation.

Lars Griberg, även han fackligt aktiv och med många år i yrket, poängterar också vikten av ständig kompetensutveckling.

- Vi har en dynamisk arbetsplats och då krävs det att vi själva hänger med i utvecklingen. Vår verksamhet är nära kopplad till teknik och vi är oerhört bra på att ta till oss ny teknik och applicera den praktiskt både på vårt eget jobb och för att förenkla för användarna, som till exempel lån via mobilen, enkla sökverktyg och chattfunktion. Vi är snabba på att se möjligheter med tekniken och det är ett lyft för arbetet, säger han.

Eva-Lisa Holm Granath håller med.

- Vi jobbar på ett ställe som är under ständig utveckling och där man finns i centrum av diskussioner kring forskning och aktuella frågor. Mycket händer i vår omvärld som vi tar till oss och applicerar på vår verksamhet Det är väldigt berikande. Biblioteket som lokal är också väldigt viktig, inte minst för studenterna. Folk ska trivas och vi har också mycket folk här. Biblioteket blir både en social arena och en arbetsplats, inte minst för studenterna, säger hon.

Högsta chefen, överbibliotekarie Marianne Hällgren är förstås glad för de höga nöjdhetssiffrorna. Hon tycker att medarbetarna har goda möjligheter att förverkliga sina idéer och att det finns en generositet arbetskamraterna emellan.

- Det finns ingen revirbevakning, alla delar med sig av sitt kunnande, säger Marianne Hällgren.

Även hon lyfter fram det ”roliga” med bibliotekarieyrket. Mötet med studenter, lärare och forskare är stimulerande, biblioteket finns i hjärtat av allt som händer och yrket är också under ständig förändring vilket hon ser som positivt. Den digitala utvecklingen har gjort att hela strukturen av hur information lagras har förändrats. Idag köps tidskrifter och böcker in digitalt i allt större utsträckning.

- Biblioteken och bibliotekarieyrket har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Och det är en förändring som vi stödjer och välkomnar. Det finns generellt en vilja till att se framåt, att se möjligheter till förbättringar. Vi har inget stort motstånd till förändringar bland personalen, tvärtom ligger vi i framkant i stort och smått. Vi är till exempel bland de första i landet med mobilappar där man inte bara kan söka i bibliotekskatalogen utan även beställa och låna om. Och vi vässar vår roll när det gäller att göra studenterna mer informationskompetenta och kritiska i sitt urval så att de kan göra bra examensarbeten. Det är jätteviktigt.

Precis som på övriga universitet finns det många 40-talister på biblioteket som snart går i pension.

Återväxten är god, konstaterar Marianne Hällgren.

- Våra yngre medarbetare är fulla av friska idéer och flera av dem vill axla en ledarroll så jag är full av förhoppningar att biblioteket ska fortsätta vara en nyfiken arbetsplats där alla får plats, säger Marianne Hällgren.

Finns det då inga avigsidor med att jobba på Universitetsbibliotket?

Jo, självklart, säger Lars Griberg och Eva-Lisa Holm Granath.

Precis som på övriga universitetet är stressen ett problem. Totalt är ett knappt hundratal anställda på campusbiblioteken men antalet har minskat med 15 personer under de senaste åren, trots att antalet studenter och LiU-anställda ökat.

- Det blir mer jobb på färre personer. Många tycker inte de hinner med och tar mentalt med sig jobbet hem, säger Lars Griberg.

Och så var det lönen. Trots att medellönen för bibliotekarierna nyligen höjdes med 2000 kronor i månaden så finns det ett stort berättigat missnöje, påpekar Eva-Lisa Holm Granath.

- Det var Jämo som sa ifrån och krävde ett lyft. Men fortfarande är våra löner låga. Medellönen för bibliotekarierna här är 27 500 kronor och det är lågt i förhållande till övriga landet. Så vi har en del att jobba med.

Eva Bergstedt