"Inte för att få det lättare utan för att undvika att det blir svårare"

Rubriken är ett citat ur LiU:s handbok för studenter med funktionshinder. Studenter som har en diagnos har laglig rätt till stöd för att de i möjligaste mån ska kunna studera på lika villkor.

– Gruppen med neuropsykiatriska funktionshinder är den som vuxit mest de senaste åren, säger Åsa Löwgren, den ena av LiU:s två koordinatorer för studenter med funktionshinder på StudentCentrum.

År 2007 var de 24 stycken, för fem-sex år sedan fanns de inte alls. Eller rättare sagt, de fanns, men försökte klara sig på egen hand. Till neuropsykiatriska funktionshinder räknas diagnoser som Asperger syndrom, DAMP eller ADHD. En del har samtidigt även andra funktionshinder som läs- och skrivsvårigheter.

Åsa Löwgren

Sveriges förenade studentkårer publicerade nyligen rapporten "Klara dig själv" som bygger på enkätsvar från 6 642 studenter.
– 80 procent de med psykisk funktionsnedsättning har på allvar övervägt att inte slutföra sina studier jämfört med 46 procent av dem utan, konstaterar SFS.

Högskolan har blivit öppnare och det har blivit möjligt för fler grupper att studera; samtidigt har det blivit tydligt hur kämpigt högskolestudier – dock inte alltid lärandet i sig – kan vara för många. Studenter med Asperger syndrom, till exempel.

– Kanske var det lite enklare förr när det mest var klassisk katederundervisning. Idag sker undervisningen ofta i grupper, i projekt eller problembaserat. Det gynnar sällan studenter som har problem att fungera i sociala sammanhang, konstaterar Åsa Löwgren.

– En ordentlig studievägledning är oerhört viktigt. Studenterna kan ha klart för sig vad de vill bli, men de måste också se vägen dit. För den som har fysik som specialintresse kan en obligatorisk kurs i matte som ska klaras av först bli helt blockerande, säger Åsa Löwgren.

– Och de som har problem med social interaktion måste få veta om utbildningen bygger på studier i grupp eller på projekt. Annars riskerar de att studierna känns som ett misslyckande.

Stödet till funktionshindrade berör aldrig utbildningarnas innehåll. Kunskapskraven är lika för alla. Det går inte att göra om några utbildningar eller ta bort moment som står i kursmålen.

– Vi är måna om studenternas integritet. Universitetet räknar med en vuxenhet. Det finns ingen här som banar väg på samma sätt som det finns personligt stöd i undervisningen i grundskolan och på gymnasiet.

På vilket sätt bidrar då universitetet till att "undvika att det blir svårare"? I diskussion med koordinatorerna (som har tystnadsplikt) anpassas stödet till varje student.

– Det är så olika vad som behövs. Ibland behöver studenterna ha varit här ett tag för att de ska veta vilken hjälp de behöver. Vi brukar också föra en dialog med kursansvarige för att se hur vi kan underlätta. Det kan vara väldigt jobbigt att vara den som "sticker ut". Vi rekommenderar studenter med funktionshinder att de i början av en kurs skriver kort och berättar om sig själva, hur de fungerar och hur de vill bli bemötta. Efter första föreläsningen kan det vara bra att be läraren stanna en stund så det kan bli tid om det finns frågor.

Handbok för studenter med funktionshandikapp

Stödet kan till exempel vara rätt praktiska insatser som anteckningshjälp, inspelning av en föreläsning, en enskild tentasal för den som har svårt att koncentrera sig eller enskild muntlig tentamen i stället för i stor grupp, berättar Åsa Löwgren.

Det kan också vara extra lärarhandledning, som mest tio timmar per termin eller stöd av en mentor.

– Vi har ett register på ett 20-tal studenter som är villiga att ställa upp som studentguider, de flesta är studerande på sociolog- eller psykologprogrammet. Tillsammans med "sin" student bestämmer guiden hur de kan jobba ihop. Till exempel träffas en gång i veckan, gå igenom vad som ska läsas, strukturera tiden, kolla anmälningar, labb eller kolla av att en tenta lämnats in.

Det finns också en hel del som lärarna allmänt kan tänka på och som kan underlätta.

– Det brukar vara sådant som kan underlätta för många, även utan diagnostiserade funktionshinder. Inte läsa in raster – det behövs en paus för många, lägga ut föreläsningar eller summeringar på webben, lämna information både skriftligt och muntligt, se till att det finns en möjlighet att ställa frågor utan att man behöver ställa sig upp inför stora grupper.

Å andra sidan är det inte alltid helt enkelt att ha en person med ett neuropsykiatriska funktionshinder som studiekamrat eller student.

– Nej, någon med DAMP eller Asperger tar ju plats. Det viktigaste att man är rak och ärlig i sin kommunikation.

Och att man människor en chans. Under tiden kan fundera lite över det egna beteende:

– Mina möten med till exempel studenter med Asperger innebär att jag också får syn på mitt eget beteende, säger Åsa Löwgren.

Plötsligt blir det så tydligt med allt förutfattat om hur människor är och ska vara.
– Jag hör kringpratet och ser hur vi "normala" vrider oss för att passa in. Och jag upptäcker omedvetna fördomar och alla tabun vi omger oss. Det är lite spännande se sig själv från ett annat perspektiv.

Text och foto: Gunilla Pravitz
Tecknade illustrationer: Emma Danielsson

Länk till sidan om stöd för funktionshindrade studenter

Läs om Johan, student med Asperger syndrom.