Sociala arvet kan påverka hälsan

Har det sociala arvet med hälsan att göra? Kan far- och morföräldrars liv påverka barnbarnens hälsa? I forskningsgruppen Twin cities studeras flera frågor som har med social tillhörighet och hälsa att göra.

Norrköpingsbor löper störst risk att dö i hjärt- och kärlsjukdom jämfört med invånare i andra stora svenska städer. Inte minst kvinnor är drabbade.

- Det är en gåta. Nu vill vi pröva hypotesen om det har med Norrköpings historia att göra. Kanske kan vi spåra sjukligheten till stadens förflutna som en kvinnodominerad industristad, säger Tomas Faresjö, professor i medicinsk sociologi.

Han är med i den tvärvetenskapliga forskningsgruppen Twin cities där de båda tvillingstäderna Norrköping och Linköping sedan flera år tillbaka jämförs ur ett folkhälsoperspektiv. Statistik visar svart på vitt att folkhälsan är betydligt sämre i den gamla arbetarstaden Norrköping än i tjänstemannastaden Linköping, däribland förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom, skador, KOL och självmord, liksom rökande mödrar och tonårsaborter. Studier av forskargruppen visar också att barn som föds i socialt och ekonomiskt utsatta familjer drabbas mycket mer av de flesta vanliga barnsjukdomarna än barn från socialt och ekonomiskt trygga miljöer.

Nu visar även helt färska siffror att hjärt- och kärldödligheten i Norrköping är den högsta bland Sveriges 15 största städer.

- Det är mycket alarmerande. Och frågan är om förklaringen kan ligga i att Norrköping är en gammal industristad där det var tuffa arbetsförhållanden, dåligt betalt och mycket stress.

Tomas Faresjös forskarkollega Hans Nilsson har nyligen fått 2,4 miljoner för att bland annat studera detta, det vill säga de medicinska följderna av de kriser som Norrköpings invånare fått utstå. Under senare år har frågan väckts om förvärvade, miljöpåverkade förändringar kan föras vidare till kommande generationer.

- Det handlar alltså, enkelt uttryckt, om att studera om farfars och farmors liv påverkar hur barnbarnens hälsa ser ut. Våra mänskliga gener har inte förändrats på tiotusen år, men inom forskningsområdet epigenetik har man börjat se att ”uttrycken i gener” kan förändras mellan generationer, vilket innebär att vissa budskap sannolikt kan skickas mellan generationerna. Här kommer både samhällsmedicinare, historiker och genetiker att samarbeta.

Inom ett annat Twin cities-projekt har forskarna intervjuat kvinnor under 65 år som fått hjärtinfarkt. Det är ovanligt att kvinnor i den åldern drabbas därför att östrogenhormonet har en skyddande effekt. Förra året drabbades totalt ett 60-tal kvinnor i Linköping och Norrköping och en del av dessa har intervjuats. De färska resultaten från den studien visar att det inte går att utröna mönster som har med de skilda sociala miljöerna i städerna att göra. Däremot finns det vissa gemensamma mönster och personlighetsdrag hos de drabbade.

- Alla har varit med om allvarliga livshändelser, som exempelvis övergrepp eller annan kriminalitet. De har också ofta ett självuppoffrande beteende, är lite av ”duktiga flickor” och ställer upp för alla andra men är egentligen ganska ensamma. De har också ofta haft viktiga mål i livet som inte har uppfyllts och är ofta lite cyniska i sin attityd mot omgivningen, säger Tomas Faresjö.
 

Världshälsoorganisationen WHO har gjort bedömningen att uppåt 70 procent av alla hjärt- och kärlsjukdomar går att förebygga därför att de beror på hur vi lever.

- Genom att identifiera den här gruppen kvinnor som tidigt drabbas av hjärtinfarkt och se dem som en riskgrupp blir det också möjligt för vården att gå in med preventiva åtgärder.

Färska resultat som tagits fram inom forskargruppen är också att man utvecklat en metod för att mäta kortisolhalten i hår och därmed få fram hur stressad en person varit under de senaste månaderna.

- Det vanliga är annars att kortisolhalten mäts med ett salivprov, men ett sådant prov visar bara hur stressnivån ligger samma dag som det görs. Med hårtestet kan man gå tillbaka flera månader i tiden, likt årsringar på ett träd, och se hur stressnivån har varit.

En vinst med detta är att sjukvården med en biologisk markör kan fastställa en persons stressnivå längre tillbaka i tiden, och inte bara gå på upplevd stress hos patienten.

- Det kan underlätta vid sjukdomsdiagnos, till exempel. En stor del av dagens sjukdomar är relaterade till stress, säger Tomas Faresjö och betonar att metoden bara finns i forskningslaboratoriet ännu så länge.

Vad görs då med all kunskap forskarna får fram?

Ett generellt problem är att översätta forskningsresultat till konkreta åtgärder, menar Tomas Faresjö.

- Vår uppgift som forskare är också att sprida forskningsresultat. Och intresset för dem är stort, inte minst från politiker och andra samhällsföreträdare. De är jätteintresserade! Men det innebär inte att samhällsfrågor som är kopplade till människors hälsa alltid prioriteras i de politiska besluten när de ställs mot exempelvis behovet av skolor, vägar och bostäder.

Tomas Faresjö har dock ett exempel där samhällets medvetna insatser lett till en förbättring i folkhälsan.

- I Norsjö i Västerbotten gjordes för 25 år sedan ett idogt arbete för att minska hjärt- och kärldödligheten, som då var bland den högsta i landet. Kommuner, landsting och forskare var involverade, liksom lokala handlare, idrottsklubbar och andra föreningar. En viktig del i satsningen var att invånarna regelbundet, bland annat när de var 50 och 55 år, kallades till hälsoundersökning och hälsosamtal vid sin vårdcentral. Det gav goda effekter och dödligheten minskade.

Tomas Faresjö installeras som professor vid promotionshögtiden den 11 november.

Text och foto: Eva Bergstedt

2011-11-07

De historiska bilderna från Norrköpings väveri är hämtade från bilddatabasen Östgöta bild, Östergötlands länsmuseum.