Inga enkla lösningar för skolmatten

Mer katederundervisning är ett av regeringens önskemål i Mattelyftet, en miljardsatsning som ska förbättra svenska elevers kunskaper i matematik. Halva satsningen läggs på fortbildning för lärare.

Att eleverna räknar för mycket på egen hand ser regeringen som ett problem i skolans matteundervisning och föreslår katederundervisning som en lösning.

Christer Bergsten, professor matematikdidaktik, är förvånad över att regeringen nämner katederundervisning redan i direktivet till Mattelyftet och inte låter expertisen avgöra hur själva utbildningen ska utformas.

– En satsning behövs, men det handlar inte i första hand om lärarna bör stå mer i katedern eller inte, utan framförallt om vad som sägs i katedern eller individuellt till eleverna när de arbetar med olika typer av uppgifter, som till exempel vilka matematiska principer som ligger bakom en lösningsmetod. Det är viktigt att lärarna presenterar kursens innehåll så att det blir tydligt för eleverna vad som värderas som en riktig lösning på en uppgift, säger Christer Bergsten.

Han ser det som ett uttryck för en mycket begränsad syn på matematikundervisning när katederundervisning ställs mot enskild räkning och att andra arbetsformer också bör lyftas fram. Det kan till exempel vara att eleverna presenterar sina lösningar på väl sammansatta matematiska problem för klassen och att läraren sedan leder en diskussion som fokuserar på det matematiska innehållet.

– Det finns inga enkla generella lösningar på komplexa utbildningsproblem.

Fortbildningen ska enligt Skolverkets förslag ledas av resurspersoner i skolorna och bygga på ett antal moduler som olika expertgrupper får i uppdrag att utarbeta.

– Allt hänger på hur modulerna utvecklas, säger Christer Bergsten, som förväntar sig en diskussion om utformningen mellan experter och Skolverket som leder arbetet.

Bakgrunden till Mattelyftet är att flera internationella undersökningar visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunkit de senaste femton åren till under genomsnittet, men Christer Bergsten är inte säker på att det är så illa.

– Det är svårt att jämföra olika länder med varandra och det finns många oklarheter i hur de internationella studierna genomförs.

I den nya lärarutbildningen, som startat i höst, har matematiken fått större utrymme och alla blivande låg- och mellanstadielärare får nu minst en termins matematikutbildning.

– Där ges inga pekpinnar från regeringen om någon viss undervisningsmetod, konstaterar Christer Bergsten. Han hoppas att Mattelyftet kan vara en utgångspunkt för diskussioner med lärarstudenterna om vilka principer och argument förslagen bygger på och vilken forskning som ligger bakom.

Förutom satsningen på fortbildning för att utveckla undervisningen i matematik ger Mattelyftet 400 miljoner kronor till matematikdelen i Lärarlyftet II och 80 miljoner kronor till matematikdelen i VAL-projektets vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen.

– Vi ska självklart fortsätta vara med i VAL-projektet och i Lärarlyftet. Där ingår flera kurser i matematik som ges det här läsåret och har ett bra söktryck, säger Helena Loborg, utbildningsledare på kansliet för utbildningsvetenskap.

FontD, forskarskolan i naturvetenskapens och teknikens didaktik, har fått medel från Mattelyftet för att de närmaste åren utbilda 30 lärare och förskollärare till licentiater.

Text: Birgitta Weibull

Foto: Peter Karlsson (översta bilden), Oskar Luren (nedre bilden)

• Presentation av Christer Bergsten och hans forskning
• Christer Bergstens hemsida