LiU intar guldsmedsverkstäder i Mjölby

Silversmide är ett nytt inslag i programmet Slöjd, hantverk och formgivning. Studenterna får tillbringa tio kursdagar i guldsmedsverkstäderna på Dackeskolan i Mjölby.

Redan på dag tre av den första kursomgången kan man ana en klagan – kursdagarna borde vara kursdygn. Här vill helt enkelt ingen gå hem. Inte ens ta ett avbrott för en fika.

– Vi studenter har länge haft en dialog med våra lärare om hur vi skulle kunna få in silversmidet i utbildningen. Vi får ju lära oss grunden i de flesta andra tekniker, säger Rebecka Ruusko, tredjeårs-student på programmet Slöjd, hantverk och formgivning (tv i bild).

Universitetets metallverkstäder i Key-huset har inte haft resurser eller utrymme för silversmide – men på Dackeskolan i Mjölby finns både verkstadskapaciteten och erfarna guldsmedsmästare. Som gjort för ett samarbete, med andra ord.
– En lösning som studenterna verkligen uppskattat, säger Mats Sjöberg, programansvarig.

– För oss på Dackeskolan innebär samarbetet en ökad bredd. Vi får visa att vi har kapacitet för högskolan och det är väldigt inspirerande att få hålla en universitetskurs. Fokuserade studenter som vet vad de vill ha ut och med en del erfarenhet i bagaget, säger Camilla Wallin, guldsmedsmästare och lärare.

Och eftersom det oftast är öppna dörrar mellan alla verkstäder blir gymnasieeleverna nyfikna på studenterna.
– De frågar mycket om vår utbildning på LiU. Men de ger oss också praktiska råd. De har ju hållit på en stund, säger Rebecka Ruusko och skrattar.

Studenterna får fuska lite på ett sätt som gymnasisterna inte får i sin hantverksutbildning. Rebecka Ruusko jobbar redan med en serie örhängen som hon helst skulle vilja se i smyckeskåpen på Designtorgen.

– Tio kursdagar är inte så mycket. Så vi kastas direkt in i produktionen, innan har vi fått förbereda oss med egen design, färdiga ritningar eller skisser, säger Susanna Hagre, (bild tv) förstaårs-student, och tittar upp från de ringar hon håller på med.

Nej, något riktigt finlir på putsfronten hinns helt enkelt inte med och det är inte heller syftet.

– Det viktiga är att studenterna får pröva materialet och se om deras idéer håller. Jag låter dem hållas och stoppar dem bara om deras projekt tidsmässigt är helt omöjliga, säger Camilla Wallin (tv på bilden intill).

Undervisningen är i princip individuell. Camilla Wallin med mångårig erfarenhet från sin ateljé i Åtvidaberg är ett bra bollplank vad det gäller idéer, vad som är genomförbart, gångbart, säljbart. Gruppen samlas ihop när det behövs eller för demonstration av olika tekniker.

Och fortsättningen för de studenter som fastnar för silvret?
– I treornas studio kommer det att finnas en verkstadsplats för silversmide. Det är alltid något, säger Rebecka Ruusko.
– Men det blir inte som här i Dackes verkstäder, där vi redan från start får en egen verkstadsplats med egna verktyg.
I Key-huset kan studenterna å andra sidan hålla flitens låga tänd nästan hur länge som helst.

Text: Gunilla Pravitz
Foto: Vibeke Mathiesen

2012-01-16