Rena hem på smutsiga villkor?

Bidrar RUT-avdragen till rena hem – men på smutsiga villkor? Tre LiU-forskare ger perspektiv på hushållstjänsterna i en ny antologi.

Anna Gavanas, forskare på Remeso och Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV, är en av två redaktörer för antologin Rena hem på smutsiga villkor? Hushållstjänster, migration och globalisering (Makadam förlag).

Idén till boken fick hon efter att ha skrivit två rapporter om hushållstjänster, migration och globalisering för Institutet för framtidsstudier; Who cleans the welfare state? samt Bland Rolexklockor och smutsiga trosor.

– Båda rapporterna fick ett stort genomslag i massmedia. Jag blev verkligen positivt överraskad över allmänhetens gensvar och tänkte att vi som forskar på området kanske kunde gå samman om en populärvetenskaplig antologi. Det finns nog intresse för en bok som tar upp forskningen på området, säger Anna Gavanas, som delar redaktörsskapet med Catharina Calleman, professor i juridik vid Örebro universitet.

Den 9 mars, dagen efter internationella kvinnodagen, släpps antologin i samband med ett seminarium på ABF-huset då de åtta medverkande forskarna kommer att presentera sina kapitel.
– Alla kapitel är skrivna just för den här boken och utifrån pågående forskning som ännu inte publicerats. Och vi har medvetet anpassat språket för att nå en läsekrets utanför den akademiska, säger Anna Gavanas (bilden t h)

RUT-avdraget subventionerar hushållsnära tjänster med 1,5 miljarder kronor per år och beskrivs ofta som en framgångssaga med nya, vita jobb och minskat svartarbete. Men verkligheten är varken så enkel eller så ljus.

– Lönerna kan vara avtalsenliga – om det finns kollektivavtal. Men det gör det sällan och bara mellan fem och tio procent är med i facket och det gör också att få omfattas av avtalsmässiga villkor, säger Catharina Calleman som skriver om de rättsliga aspekterna på arbetskraftsinvandringen för hushållsarbete i privata hem.

Det finns också en gråzon, där personer som har ordentliga anställningsvillkor gör extra insatser i de hem de arbetar och för det får de kanske ingen eller svart ersättning.

I boken berättas också hur underleverantörer, ibland i flera led, utför arbetet i hemmen och den som får städat vet inte vem det är som städar eller vilka villkor den har. Det finns också en väldig ojämlikhet mellan migranter från länder inom EU, länder utanför EU och de papperslösa, som tvingas acceptera svarta och låga löner.

I den aktuella debatten om usla villkor för invandrad arbetskraft beskrivs hur människor blir lovade avtalsenlig lön, men när de väl är här får de bara en bråkdel, en företeelse som inte är ovanlig när det gäller hushållstjänster.

Tre av medförfattarna är forskare på LiU.
Anna Gavanas bidrar bland annat med kapitlet Svart och vitt i äldres ”omsorgspussel” i Stockholm. Hon beskriver erfarenheter av vad det innebär för äldre att, i stället för att vara omsorgsmottagare i många fall bli kunder på en marknad för hushållstjänster och äldreomsorg.

Emma Strollo disputerar i vår på Tema Genus med en avhandling om villkoren för de tiotusentals tyska kvinnor som under efterkrigstiden såg en chans till försörjning som svenska hembiträden. Parallellerna till nutidens hushållsarbetare är många:
– Dagens RUT-bidrag har ofta formulerats som en möjlighet i första hand för invandrade kvinnor från EU att få ett jobb i Sverige. Kvinnorna hänvisas, nu som då, till de mest utsatta och lägst betalda jobben.

Boken tar också upp hur svenska kvinnor bosatta i utlandet resonerar när de själva blir arbetsgivare och Catrin Lundström, sociolog och genusforskare vid Tema Kultur och samhälle, berättar i sitt kapitel Maid sökes om svenska migranthem i Singapore.

Det är många olika erfarenheter de åtta forskarna vill förmedla. Boken bygger på bland annat på intervjuer med städentreprenörer, hushållsarbetare i exil, svartarbetare och andra aktörer.

Övriga medverkande författare: Elin Kvist, Umeå universitet, Elin Peterson, Madrids universitet, Gladis Aguirre Vidal, Stockholms universitet samt Oksana Shmulyar Gréen, Göteborgs universitet.

Text: Gunilla Pravitz
Foto Anna Gavanas: Jessica Arneback

2013-03-04