”Polisledningens trixande är utbrett”

Brottsstatistiken friseras för att de uppsatta målen ska nås. Sedan polismannen och LiU-forskaren Stefan Holgersson i en rapport drog tappen ur tunnan, har polisens arbete med mål och uppföljning mött en storm av kritik.

Ett tips om 32 cannabisplantor bokförs som 33 upptäckta narkotikabrott. Fyndet av en påse med fem portionsförpackningar kokain bokförs som fem upptäckta överlåtelsebrott.

-Vikten av att visa upp resultat har lett till en ond cirkel där man bygger upp bilder i stället för en bra verksamhet, säger Stefan Holgersson, som parallellt med sitt arbete som utredare och polis i yttre tjänst i Stockholm är lektor i informatik vid LiU.

Men polisforskningen bedriver han helt ideellt på sin fritid.

-Jag är en aktionsforskare inriktad på förändring och förbättring. I den rollen måste man först peka på problemen. Men det är inte populärt hos polisledningen som hellre ägnar sig åt att bygga försvarsmurar, säger Stefan Holgersson.

Däremot känner han en stark stöttning från kolleger och även många chefer. Hundratals uppskattande mejl har ramlat in i inboxen sedan rapporten Polisens arbete mot narkotika – mål och uppföljning lades fram hösten 2011.

-Det gläder mig, samtidigt som jag blir beklämd av att en organisation som ska garantera vår yttrandefrihet har så liten tolerans för åsikter som inte ligger i linje med ledningens, säger han.

Det nationella målet på narkotikaområdet 2011 lyder:

”Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus mot överlåtelsebrott.”

Stockholms polismyndighet har kvantifierat målet som följer:

”Den uppdagade narkotikabrottsligheten ska uppgå till 21 000 anmälda brott.”

-I uppföljningsarbetet görs medvetna handlingar för att förbättra statistiken. Detta trixande är utbrett men när kritiken kommer skyller rikspolisledningen på enskilda poliser, säger Stefan Holgersson.

I december lägger han fram en ny, än så länge hemlig rapport, som inte heller kommer att välkomnas av Rikspolisstyrelsen. Fem poliskolleger har hjälpt till med datainsamlingen och man har stöttning av en norsk professor i polisforskning.

-Nästan alla länder har bättre utbyggd polisforskning än Sverige, till exempel Danmark, Norge och Tyskland, där Universitetet i Münster står i särklass. Sverige har halkat efter, säger Stefan Holgersson.

För egen del har han viss finansiering via ett EU-uppdrag. Resten gör han på ideell basis. Halvtidsjobbet som polis ser han som en förutsättning för att kunna utföra sin forskning. Men det har kostat honom möjligheterna till en poliskarriär.

-Om det hade funnits ett centrum med flera forskare hade det varit lättare. Nu är det enkelt för dem som inte gillar kritiken att skjuta på budbäraren.

ÅKE HJELM

Fotnot: Stefan Holgersson är systemvetare och disputerade 2005 i informationssystemutveckling vid Institutionen för datavetenskap med avhandlingen Yrke: POLIS. Nu är han universitetslektor i informatik vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

2011-10-11