Studenternas mattechatt populär läxhjälp

Elever i matteknipa kan få hjälp av lärarstudenter. Mattecoach.se startade på LiU i våras och nästan 300 samtal hanns med. Nu är coacherna på plats för hösten.

De sitter, två och två, i Determinanten i B-huset på Campus Valla fyra dagar i veckan, måndag till torsdag mellan klockan fem och åtta och chattar via msn med skolelever som i sin tur sitter hemma och har fastnat i matematiken.

Fjorton mattelärarstudenter ställer nu upp som coacher till höstterminen. Både blivande grund- och gymnasielärare. En del av dem har hängt med sedan starten, andra har just gått coachutbildningen på 20 timmar som projektledaren Daniel Carlsson, MAI, håller.

Mattecoach.se startade på KTH 2009 och sedan dess har verksamheten spritt sig. LiU gick med som ny ”nod” i februari och fick genast med sig skolor i Katrineholm. Nyligen fick också skolelever i Valdemarsvik möjligheten att problemchatta med studenterna, sammantaget 2 800 stycken. Kvalificerad läxhjälp utanför skoltid kostar de deltagande kommunerna bara studenternas timpeng, 120 kronor.

Det här tycks vara ett projekt med idel fördelar. Eleverna får hjälp med matteproblem hemma, just när det hakat upp sig, vilket är särskilt viktigt för de som inte kan få hjälp av sina föräldrar. Studenterna kan träna upp sin pedagogiska förmåga och får breda erfarenheter om lärande på en detaljnivå som de annars knappast skulle få. Och forskarna får med alla sparade samtal ett fantastiskt källmaterial.

– Under våren kom 291 samtal till LiU:s coacher, sammanlagd handledningstid 223 timmar. 53 procent av samtalen rörde problem med en uppgift, 26 procent problem med ett område. Exempel på stötestenar är matematiska funktioner och algebra. Och 72 procent ger coacherna högsta betyg, summerar Daniel Carlsson som har färsk statistik från premiären i våras.

Alla kategorier av elever hör av sig till mattestudenterna, med någon övervikt för de riktigt duktiga. Nätkontakten med studenterna ser de ofta som en chans till utmaning. För elever som tycker matte är knepigt, kan anonymiteten bli skyddet för att de ska våga visa sina kunskapsluckor: här sätter ingen betyg.

– Det händer att jag plötsligt inser att en elev helt saknar kunskap om något som borde suttit sedan år tillbaka. Känslan när de börjar förstå är helt fantastisk. Man blir jätteglad, säger Helena Dahl, grundskollärare på femte terminen och coach på sin andra.

– All praktik under utbildningen är viktig. Det är då allt blir verkligt och man kan få en känsla för om man passar till lärare. Det händer ju ibland att man ifrågasätter sitt utbildningsval, säger blivande gymnasieläraren Tabea Schmidt och skrattar åt coachkompisarnas nästan förvånade miner.

Mattecoach.se har också visat sig vara en bra ingång till jobb. Coacherna har fått gott rykte för sitt engagemang.
– Skolor har hört av sig när de söker nya lärare, säger Daniel Carlsson.

Coachernas uppgift är inte att ge snabba svar utan att lotsa eleverna fram till en grundläggande förståelse. Det tar sin tid, visar det sig. I genomsnitt 46 minuter. En del samtal har varat över timmen.

– Men många vill mest få bekräftelse på att de tänkt rätt och de samtalen går ju fort, säger Sofie Thorsell, grundskollärare på 7:e terminen och den som fått uppdraget att fixa schemaläggning och annat praktiskt. Hon har varit med sedan första början och är, minst sagt, entusiastisk över allt projektet ger.

– Man måste vara extra tydlig när man jobbar över nätet och formulera sig så att eleverna börjar tänka. Vi har bara text att jobba med; alltså måste både vi och eleverna sätta ord på matematiken. Använda mattespråket. Det tränar man verkligen upp som coach.

– Till skillnad från klassrummet finns i den här handledningen ingen ögonkontakt, inget kroppsspråk och vi ser inte elevernas reaktioner. Det kan göra det svårare i början, man får lära sig tänka i nya banor, säger Sebastian Ekholm, på väg att bli gymnasielärare och ny som mattecoach.

Det blir ett flitigt bruk av smileys. En medvetenhet om att språket, utan den direkta kontakten, så lätt kan misstolkas. Ta frågan ”Hur tänkte du här?”: ställs den av någon som ser glad och nyfiken ut känns det bra, men skriven på nätet kan den uppfattas som hotfull.
– Som att man gjort fel. Skriver vi ”Berätta hur du tänkt!” fungerar det bättre, säger Helena Dahl.

Mycket tid med många elever ger studenterna en hel kappsäck erfarenheter.
Det pratas en hel del om att svenska barn är dåliga på matte. Får man som mattecoach något hum om orsakerna?

– Inte direkt. Brist på uthållighet och fel förväntningar, kanske. En del saker lär man sig bara inte i en handvändning och det måsta man vara beredd på, fortsätter hon.

Och matte förutsätts vara svårt. Att läsa en portotabell går utan vidare under samhällskunskapen men blir jättesvårt om det sker på mattelektionen, berättar Daniel Carlsson.

Samtalen via msn ger också en tydlig bild av hur splittrade eleverna kan vara under sin läxläsning.

– Det blir pauser, de chattar med kompisar, avbryter sig för annat, återkommer plötsligt med svar efter tio minuter och fortsätter med nästa fråga, berättar Sofie Thorsell.

Gymnasiematten kan ju faktiskt vara svår – händer det att ni inte på rak arm kan ge en lösning?
– Då skriver vi det: vänta! Vi måste fundera lite! Vi är alltid två coacher och tillsammans hittar vi alltid en lösning. Men att kunna stå för att man måste fundera över något, är inte den sämsta erfarenheten man kan få.

På bilden syns: (fr v) Clara Säberg, Tabea Schmidt, Helena Dahl, Christoffer Ekros, Sebastian Ekholm, Jakob Flyckt, Sofia Thorsell samt Daniel Carlsson.

Läs mer på mattecoach.se

Text och bild: Gunilla Pravitz

2011-09-26