Kläm och känn på materialen

I MRL, Material Realisation Lab, ett nyöppnat och unikt materialbibliotek på LiU, kan studenter, lärare, forskare och praktiker från lokala företag klämma och känna, studera ytor och egenskaper på tusentals olika material.

Gummi, trä eller en polymer?  Vilka bearbetningsmetoder kan fungera på en keram? Vilka material är mest miljövänliga? Ska det vara en slät matt yta eller metallicglans? På MRL kan du få svar, här flödar ljus från dagsljuslampor och tusentals olika material ligger prydligt ordnade och kategoriserade.

- Här handlar det om att handen och ögat ska få sitt i första hand. Vi har naturligtvis digitala banker här också, men framför allt ska man kunna se, klämma och känna, säger David Eklöf, inredningsarkitekt och universitetsadjunkt som tillsammans med universitetslektor Kerstin Johansen, båda på avdelningen för Maskinkonstruktion, byggt upp det materialbibliotek som går under namnet Material Realisation Lab, MRL.

- Vi kan slå oss lite för bröstet för något liknande finns inte på något annat svenskt universitet, konstaterar David Eklöf.

Redan 2010 sökte och fick de pedagogiska utvecklingspengar och i december 2011 invigdes den första versionen av materialbiblioteket. Ett bibliotek som nu fått större lokaler, mitt bland alla verkstäder i A-huset, och ett nytt namn - MRL.

- Vi använder labbet i en grundkurs i produktion för alla studenter på civilingenjörsutbildningen i design och produktutveckling, men här har också varit studenter från Malmstens och från slöjdprogrammet hos IKK. Även studenter på civilingenjörsutbildningen i energi, miljö och management har börjat komma hit, berättar Kerstin Johansen.

Labbet är öppet alla torsdagar 10-12 och självklart för de kurser som har behov av MRLs resurser. Här finns alla materialen uppdelade i fem olika kategorier - polymerer, metaller, keramer, cellulosabaserat och övrigt (sten, kork etc) - här finns referenslitteratur och härliga, stora bord av whiteboardskivor att skriva på.

- Studenterna lägger ut olika material på borden och så ritar de ringar och pilar. Det är ju en helt annan sak att modellera en blank yta i verktygen i datorn jämfört med att se och känna på samma yta i verkligheten. De får också en vana att tänka hela vägen ut, hur en produkt ska kunna realiseras, säger Kerstin Johansen.

David Eklöf som undervisar i design är van att utgå från materialet och insåg för ett par år sedan att de hade ett problem i undervisningen:

- Studenter i sista årskursen kunde inte skilja på en vanlig träbit och en MDF-skiva. Som ingenjör måste man veta vilka val man har att göra.  Vad är exempelvis ett hårt material? Och hur känns det? exemplifierar han.

Många studenter kommer också in i labbet och frågar efter miljövänliga material.

- Men det beror ju helt på sammanhanget, kontexten. Bygger man ett tåg i trä kanske det inte är det mest miljövänliga eftersom det blir tungt att driva framåt, säger David Eklöf.

Naturligtvis finns hållbarhetsaspekten med i laborationerna.

- De flesta nya material är ju blandmaterial och en fråga är ju också hur de ska kunna separeras för återvinning eller återbruk, säger han.

MRL är unikt i två avseenden, dels är det uppbyggt helt utifrån ett pedagogiskt perspektiv och dels drivs det utan kommersiella intressen.

- Vi samlar material från alla håll och även studenterna kommer hit med nya material som de hittar ute på mässor och företag. Det viktiga för oss är att vi kan inspirera studenterna att fundera och tänka i olika material. Vi har ett antal laborationer klara så att alla får se något nytt varje gång de kommer hit, säger Kerstin Johansen.

Men det är inte bara studenter som är välkomna: lärare, forskare och övriga anställda är lika välkomna, liksom praktiker från de östgötska företagen.

- Storföretagen har ofta egna materiallaboratorier, men de små och medelstora har inte resurser till det. Men de är välkomna hit till en workshop eller för att lösa ett akut materialproblem. MRL innebär också en möjlighet för LiUs forskare att lyfta fram och marknadsföra nya material till framtidens ingenjörer, som exempelvis grafen eller de ledande polymererna, säger Kerstin Johansen.

Kontakt

david.eklof@liu.se

kerstin.johansen@liu.se

Maskinkonstruktion/IEI