Varierat intresse för kårerna

För snart två år sedan avskaffades kårobligatoriet. Idag får studentkårerna arbeta hårt för att rekrytera medlemmar - med blandat resultat.

- Det är inte lätt att få studenterna att se hur mycket vi gör för att förbättra utbildningar och hur vi arbetar med studiesociala- och arbetsmiljöfrågor, säger Riccardo Barchiesi, ordförande för Hälsouniversitetets kår Consensus (tv på bilden).

Kårobligatoriet innebar att studenter var tvungna att vara betalande medlemmar i en kår för att läsa på universitet eller högskola. 2010 avskaffades det i hela landet vilket ledde till att antalet medlemmar sjönk drastiskt. För Consensus del är nu 37 procent av HU-studenterna medlemmar. Eftersom de själva gjort valet innebär det ett större intresse för kårens arbete från deras sida, vilket Riccardo Barchiesi välkomnar:

- Engagemanget och dialogen med studenterna har blivit bättre.

De högsta siffrorna har teknologernas kår, LinTek. Hela 60 procent av studenterna vid den tekniska fakulteten är med, vilket glädjer Johan Liljegren, ordförande för LinTek (th på bilden).

- Kårerna har otroliga möjligheter att göra nytta för studenterna så det är förstås synd att inte alla vill stödja oss. Men LinTek har förtroende från fyratusen studenter. Vi arbetar ständigt för att visa vilken nytta vi gör, bland annat arrangerar vi den populära arbetsmarknadsmässan LARM, säger Johan Liljegren.

StuFF, Filosofiska fakultetens kår, har haft svårast att rekrytera medlemmar. Av de 11 000 studenter som pluggar där är det idag elva procent som betalar kåravgift.

-Vi har andra förutsättningar än de övriga kårerna. Vår målgrupp är mycket spridd. Den innefattar både småbarnspappan som går en kvällskurs och 19-åringen som börjar plugga direkt efter gymnasiet, säger Amanda Rubio, ordförande för StuFF (i mitten på bilden).

Alla kårerna satsar på marknadsföring för att öka medlemstalen. Det innebär ett nytt sätt att tänka för dem.

- Under kårobligatoriet hade vi inte samma behov av att synas. Det gjorde att vi var med och stöttade aktiviteter eller drev vissa frågor utan att ta åt oss äran, påpekar Amanda Rubio.

Riccardo Barchiesi menar att det är positivt att det frivilliga medlemskapet i kåren ökat kraven på återkoppling och dialog gentemot studenterna. Samtidigt säger han att de är medvetna om att det finns en balansgång i rekryteringsarbetet.

-Vi vet att det lättaste sättet att få studenter att gå med är att locka med medlemsförmåner. Men medlemsförmåner får aldrig ersätta kårernas kärnverksamhet som är att arbeta med studentinflytande och se till att studenterna från LiU är attraktiva för arbetsgivare. Kåren får aldrig reduceras till ett rabatthäfte, säger Riccardo Barchiesi .

Johan Liljegren påpekar att kårerna befinner sig i en knepig situation:

-Vi är en organisation som aktivt ska arbeta med medlemsrekrytering för att visa att vi har förtroende. Samtidigt har vi fått i uppgift från LiU att arbeta med utbildningsbevakning, studiesociala - och arbetsmiljöfrågor för alla studenter oavsett om de väljer att gå med i kåren eller inte.

Han menar att det skapar en situation där studenter kan välja bort kårmedlemskap och fortfarande vet att kåren bevakar deras intressen.

Under tre år får kårerna ekonomisk stöttning från universitetet för att arbeta med utbildningsbevakning, studiesociala - och arbetsmiljö frågor. Det innebär bland annat att det sitter med studenter i varje beredande organ vid LIU, att kårerna är med och ordnar så att mottagningen genomförs på ett bra sätt och att ansvariga inom kåren kontrollerar LiU:s lokaler. Alla kårordförandena tycker att dialogen med universitetet fungerar bra.

-Universitetsledningen vet att vi har en unik överblick över universitetet som organisation. De har hela tiden visat att de stöttar oss och lyssnar. Samtidigt är de oroade över våra låga medlemstal, säger Amanda Rubio.

Alla tre kårordförandena framhåller att det är positivt att ett medlemskap efter kårobligatoriets avskaffande innebär ett aktivt val från studenternas sida. Vid LIU har kårerna värnat om att studenterna inte ska vara tvungna att gå med i kåren i samband med mottagningen eller andra studentaktiviteter. På andra lärosäten i Sverige har många kårer valt den vägen.

-De som ansluter sig till kårerna vid LiU har gjort ett aktivt val. I framtiden hoppas vi att kårmedlemskap blir en naturlig del av studentlivet redan från första dagen och att vi kan arbeta för att stärka studentinflytandet ännu mer, säger Riccardo Barchiesi.

Text och foto: Madelene Bjurling, studentreporter

2012-02-27