Hästfolk breddar sina kunskaper i ny kurs
Vetenskapens intresse för husdjurens etologi har blommat upp de senaste decennierna. Och husdjursägarna tycks vara med på tåget. LiU:s nya kurs om hästars sinnen och beteende har blixtsnabbt fyllts.
Över 120 deltagare kunde kursledaren Lina Roth, lektor på avdelningen för biologi på Institutionen för fysik, kemi och biologi, nu räkna in till premiären av distanskursen ”Hästens sinnen och beteende”.
Lina Roth har i flera år ansvarat för några av de mest sökta fristående kurserna på LiU, de som handlar om hundens beteendebiologi. En succéhistoria som i höstas utökades med en tredje, fördjupande, kurs.
Nu är det alltså dags för ett liknande kursupplägg, fast om hästar.
– Domesticeringen av husdjuren har i högsta grad påverkat samhällsutvecklingen, men det är först de senaste decennierna som forskarna börjat intressera sig för hur processen gått till och hur samspelet påverkat både djur och människor. Här finns mycket ny kunskap, säger Lina Roth.
Fast just hästar har varit rätt styvmoderligt behandlade i forskningen. Nyligen drogs också det statliga stödet till Stiftelsen Hästforskning in, ändå handlade det om nålpengar på nio miljoner kronor.
– Trots att hästarna stått oss nära i tusentals år finns fortfarande stora kunskapsluckor. Ännu tills mitten av 1900-talet ansåg forskarna till exempel att hästar inte kunde se färger alls.
Lina Roth har själv disputerat just på hästars syn, bland annat färgseende, synfält och synskärpa.
– Särskilt spännande är kopplingen mellan funktionerna hos sinnena och djurens beteende. Och hur människans avel kan påverka biologiska funktioner – fast här får man alltid diskutera vad som är hönan och ägget.
Synsinnet är ett exempel. Hästar har ett brett synfält, det ligger ungefär som ett band längs med horisonten till skillnad mot människor, som ser skarpt i en punkt.
– Hästar med lång nos har bättre upplösning i sitt synfält. Så hästar med kort nos, till exempel araber, har helt enkelt en sämre synskärpa.
– Det är coolt med diversiteten hos hästarna. Att vi har kunnat selektera hästar och förstärka egenskaper som vi gjort. Från snabbhet till uthållig dragkraft. Trots domesticeringen har hästar kvar bytesdjurets ursprungliga reaktioner och har egentligen varken förlorat några beteenden på vägen eller utvecklat några nya.
Spännande studieobjekt, med andra ord. Och att vara kursledare för studerande djurägare är också extra spännande, säger Lina Roth:
– Det här är en grupp studenter som redan har gedigen, mångårig erfarenhet och som aktivt vill sätta en vetenskaplig grund för sin praktiska kunskap. Det sätter press på mig att hålla en hög kvalité. Å andra sidan kan nivån på gruppdiskussionerna ligga högt från början, det är ju givande.
Distanskurser har varit uppmärksammade för att det varit svårare för lärosätena att få studenterna att ta sina poäng jämfört med campuskurser.
Hur tacklar du det?
– För oss har det inte varit något problem, minst 70 procent av deltagarna på de här kurserna har tagit sina poäng. Rent generellt kräver distanskurser nog mer av peppning från lärarna, det är mycket som kan komma emellan för studenterna. Ibland är nog kunskapen i sig tillräcklig, de är inte så beroende av att ta poängen.
”Hobbykurser” är en annan kritik som lärosätena får, till och från. Bland annat från utbildningsministern. Hör ”hund- och hästkurser” dit?
– Beteendebiologin för husdjur är i sig inte mindre vetenskaplig än för andra djur. Med tanke på att hästnäringen blivit en av de stora näringarna inom lantbrukssektorn är kurserna högst relevanta och hästsporten är dessutom, efter fotbollen, den största inom idrottsrörelsen, kommenterar Lina Roth.
– Man kan väl förr tänka sig att den här typen av kurser gränsar till tredje uppgiften. Universiteten har också ett ansvar att föra ut ny kunskap till allmänheten, och måste kunna få ge kurser utan krav på att till varje pris måste ingå i en examen.
Text och bild: Gunilla Pravitz
2012-01-30
Kommentera artikeln:
Om du inte redan är inloggad på LiU kommer du att behöva godkänna/aktivera de inlägg du skriver via ett email som skickas till den adress du anger.
Skriv nytt inläggStändigt Blåsväder
Kulturfest på Campus Valla
Akademisk majfest
torka allas tårar
Nästan fullsatt Crusellhall lyssnade till hedersdoktor Jonas Gardell.
Prisad för forskning om äldre och åldrande
Känn på materialen
Lust att lära
ny ordförande för LiU
Framgångsfaktorer
Studenter med makt
Färre Soffpotatisar
Entreprenörskap "The American way"
Frisk ålderdom
studenter med makt
Hellre irreguljär
zebrafisk nytt försöksdjur
Studenter med makt
Följ LiU-nytt
Notiser
De bortglömda användarna
Offentliga e-tjänster ska göra det enklare för oss och de ska fungera för alla. Men i realiteten har många stängts ute och det blir inte heller alltid enklare, konstaterar Ida Lindgren i sin doktorsavhandling.
Mobbning – att ingripa eller inte
Moralisk övertygelse räcker inte. Det krävs också mod för att ingripa när en kamrat mobbas i skolan, visar två linköpingsforskare i en aktuell studie bland gymnasieelever.
Stipendier till studenter
Åtta studenter och två doktorander har fått sammanlagt 168 000 kronor för att genomföra studier med internationell inriktning.
Upptäckt av forskningsfusk
Tekniska högskolans fakultetsstyrelse har konstaterat ett fall av forskningsfusk. Det rör sig om plagiering av text i stor omfattning.
TBE ökar i takt med rådjuren
Den fästingburna virussjukdomen TBE är på frammarsch. 2012 blev svenskt rekordår i antalet insjuknade samtidigt som den geografiska spridningen ökar i landet.
Vårutställning på LiU Malmsten
Nyskapande design och nytänkande i material och teknik – med en fast förankring i det stilhistoriska formförrådet, det traditionella hantverket och i dialog med vår tid. På LiU Malmsten öppnar studenterna sin vårutställning den 21 maj.
Lionsanslag mot folksjukdomar
Lions forskningsfond delar ut sina årliga anslag till forskning för att besegra folksjukdomar som bröstcancer, glutenintolerans och depression.
Sidansvarig:
webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2013-05-22


Forskning är ingen quick fix. När den givit resultat, är det värt en riktig fest. 12 professorer, sex hedersdoktorer och 56 doktorander hedrades vid vårens akademiska högtid.
I Material Realisation Lab, LiU:s nyöppnade materialbibliotek, välkomnar David Eklöf och Kerstin Johansen dig som vill klämma, känna och studera ytor på tusentals olika material.
Efter andra tentan var Jim Blomqvist definitivt fast. Litteraturvetenskap är ett outtömligt ämne. Vill man få perspektiv på sin samtid ger det allt.
Anna Ekström började som bråkig ordförande för Sacos studenter. Sedan dess har utbildnings-
Gemensamma mål och nära dialog mellan studenter och lärare är framgångsfaktorer som gav utbildningen i sjukgymnastik toppbetyg i UKÄ:s granskning.
Oskar Lyding, ordförande i Consensus, åkte med rektors ledningsråd och spanade in kreativa universitetsmiljöer i Europa.
Projektet Aktiv Student på Campushallen ger LiU:s studenter en chans att komma av sofflocket. Nu finns funderingar på att också få LiU:s anställda börja ett aktivare liv.
Hur kommer-
Gå lite hungrig och ät B12. Mats Hammar och Carl Johan Östgren, professorer vid HU, har kartlagt de senaste rönen om hur vi blir friska gamlingar.
Jenny Andersson är med och styr universitetet. Hon representerar LiU:s 27 000 studenter i Universitetsstyrelsen.
Inom nyhetsbyrån AP får uttrycket ”illegal invandrare” inte längre användas. Peo Hansen, migrationsforskare vid REMESO, har länge argumenterat mot begreppet.
Verksamheten med försöksdjur vid LiU byggs ut och samlas under Centrum för biomedicinska resurser. Ett nytillskott är 15 000 zebrafiskar.
Nyhetsbrevet LiU-nytt
Nyheternas RSS-flöde


