Final i robotbranschen

Störst är inte att vinna utan att kämpa väl. Bara två av åtta körningar lyckades i årets tävling för labyrintrobotar.

Fyra labyrintrobotar kom till start. Två körningar per robot handlade det om, totalt åtta försök. Två robotar klarade den knepiga uppgiften i första försöket, men ingen av dem kom i mål en andra gång. En lyckad åktur genom labyrinten räckte därför till seger.

– Ja, det här var en svår bana, konstaterar Tomas Svensson, kursansvarig för kursen Elektronikprojekt Y.

Kursen är obligatorisk under tredje året på utbildningen till civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik. Det är en kurs som är omåttligt populär, trots att den både är svår och krävande.

– Vi har lärt oss massor, konstaterar Mikael Rosell och de övriga i gruppen nickar instämmande. (läs mer om gruppens arbete i Robotbyggarna, se länk nedan)

Deras robot var i särklass snabbast, kanske lite för snabb. Den klarade första halvan av labyrinten galant, greppade om och hämtade en tejprulle på exakt rätt plats och skulle så bara kila tillbaka samma väg som den kom. Men i sista kurvan gick det lite för fort och roboten slirade snöpligt in i väggen på självaste målrakan. Två gånger på raken. Så irriterande.

Ännu mer irriterande när två av de konkurrerande robotarna klarade konststycket, i alla fall en gång vardera.

Men Mikael Rosell och de övriga i gruppen är rätt nöjda ändå.

- Kursen motsvarade mina förväntningar bra. Den var rolig men tidskrävande. Jag har lärt mig en del tekniska saker, men även hur det är att jobba i en projektgrupp med dokument, planering och tidsrapportering, säger Mikael Rosell.

I grupper om sex har studenterna byggt en komplicerad datorstyrd apparat, under industriliknande förhållanden - med en beställare som till en början har en ganska luddig bild av vad han egentligen vill ha för produkt. De har fått arbeta från idé till färdig produkt - med kravspecifikation, systemskiss, designskiss, projektplan, tidplaner, konstruktion och inte minst dokumentation och instruktioner för hur apparaten ska hanteras.

Sju olika typer av datorstyrda apparater hade studenterna att välja bland och kursen avslutades därför med lika många tävlingar.

Och som om inte det var nog skulle projektet också redovisas för den tänkta köparen, i det här fallet de kursansvariga Tomas Svensson och Lennart Bengtsson.

De fem grupper som valt att bygga labyrintrobot har lite olika strategier för sina presentationer, några går ner i detaljer i tekniken, andra ger en mer översiktlig bild. En grupp har valt ut tre representanter som sköter säljsnacket medan andra ställer upp hela teamet som får presentera varsin del. Någon grupp har också satsat extra på en snygg grafisk presentation och en grupp avslutar med en uppvisningsfilm.

Britta Önnegren från CMTS, Centrum för människa, teknik och samhälle, hjälper Tomas och Lennart att ge feedback på presentationerna och hon ger ett antal kloka råd:

• Kolla in lokalen i förväg, gör gärna ett genrep på plats
• Ta med den fysiska roboten och peka på den och visa när det är möjligt
• Peka och visa med handen även på presentationen, men håll kvar handen några sekunder för att understryka
• Ta ögonkontakt med publiken, håll kvar blicken 3 sekunder flacka inte
• Ni kan ju ämnet, vet vad ni gjort, använd rösten, gör konstpauser och håll koncentrationen på beställaren
• Var inte manusbunden, skriv hellre upp stödord på ett papper att kolla på
• Lås inte kroppen, stå stadigt utan att ha varken armar eller ben i kors
• Undvik att prata i jag-form, säg istället ”vi har” eller ”vi vill” - här är det teamets arbete som ska framhållas.

Och sist men inte minst

– Fortsätt att öva på presentationer. Det är på högskolan man ska göra sina misstag, inte ute i arbetslivet. Det är av misstagen man lär sig allra mest, konstaterar hon.

Vilket naturligtvis även gäller vid själva robotbygget.

- Årets studenter har varit mycket ambitiösa och vi har just fått in de sista efterstudierna, det betyder att samtliga kursdeltagare är godkända, berättar Tomas Svensson.

De kursutvärderingar han hittills fått in har också varit mycket positiva och alla banor var inte heller lika svåra som labyrintrobotarnas.

- Det är inte så kul att ha en bana som alla på förhand vet att de med lätthet klarar av. Vi anpassar banorna lite efter gruppernas resultat tidigare i kursen.

Lättade efter att ha klarat av en terminslång projektkurs i  elektronikkonstruktion, från vänster Linus Mellberg, Johannes Polbring, Catarina Tidbeck, Mika Lindahl, Pär Lundgren och Mikael Rosell.

Relaterade länkar

LiUnytt Robotbyggarna
LiU Magasin, nr1, 2012 Kursen studenterna längtar efter.
Kursens webbplats, Elektronikprojekt Y, Institutionen för Systemteknik

Monica Westman Svenselius 2012-06-08