Göm menyn

Den stora förnekelsen

Den stora förnekelsenVi saknar en balansräkning för vår planet. I boken ”Den stora förnekelsen” visar Anders Wijkman och Johan Rockström med grundlig vetenskaplig underbyggnad varför en sådan behövs. Syftet med boken är, skriver de, att kritiskt granska människans förhållningssätt till naturen i sin helhet.

Som författare kompletterar Anders Wijkman och Johan Rockström varandra. Den förre med stor erfarenhet av politik, det civila samhället och internationella organisationer, den senare som forskare, chef för SEI, Stockholm Environment Institute, och SRC, Stockholm Resilience Centre. Tillsammans blir de en stark röst i klimat- och miljödebatten.

”Den stora förnekelsen” är inte bara en klimatbok. Ambitionen är större än så. Den handlar om gränserna för själva vår existens. Vi människor kan inte i längden fortsätta att förneka ett antal naturlagar. Ständig tillväxt är omöjlig i omsättningen av energi och råvaror på en liten planet. Att många ekonomer omhuldar idén gör den inte mera riktig.

Politikerna stoppar huvudet i sanden. Det är en gåta, skriver Wijkman, att vi inte lyssnar mer på varningarna från alla naturvetare, bland dem många nobelpristagare. Istället låter vi konventionella ekonomer dominera beslutsfattandet.

På område efter område visar de två författarna hur kortsiktiga beslut och en politik som sätter materiell tillväxt före allt annat utarmar och hotar utradera knappa resursbaser. Jordbruket är ett exempel. Att föda jordens växande befolkning i ett varmare klimat är troligen den svåraste utmaning vi står inför, skriver de. 1970-talets gröna revolution i Asien lyckades på kort sikt men har i ett längre perspektiv lämnat efter sig sjunkande grundvattennivåer, utarmade jordar och stort läckage av kemikalier. En ny grön revolution måste vara miljömässigt hållbar.

Jordbruket styrs främst av tillgången på vatten. Ett varmare klimat är ett direkt hot mot vattenförsörjningen i stora delar av världen. Redan idag överutnyttjas våra färskvattenresurser. Jordbruket hotas också av brist på näringsämnena fosfor och kväve. Fosfor är en ändlig resurs, som vi idag hanterar slösaktigt och ineffektivt. Kväve borde ingå i ett naturligt kretslopp, om avföring från djur och människor återfördes till jorden istället för att orsaka problem med övergödning i haven.

Energiförsörjningen är ett annat kritiskt område. Rockström och Wijkman beskriver vältaligt den korta nådatid i mänsklighetens historia som den billiga oljan har gett oss. Råoljan har skämt bort oss. Den är i själva verket hemligheten bakom vår höga levnadsstandard. Men nu är den tiden förbi. ”Peak oil” är en av de kritiska framtidsfrågor som i den svenska politiska debatten blivit en icke-fråga. Det är den punkt då den totala produktionen av råolja börjar minska, och den är enligt många tunga bedömare inte långt borta. Världens lättillgängliga oljeresurser sinar, olja kostar allt mer energi att utvinna, och vårt oljeberoende är ännu mycket stort, inom jordbruket men också för transporterna.

På lång sikt kan energifrågan lösas, skriver de. Solenergi, vind, vatten och vågor räcker mer än väl för mänsklighetens behov. Men på kort sikt ser det mera dystert ut. Omställningen tar tid, minst 20 år, och vi har kommit igång för sent. Risken för en energikris är uppenbar när oljepriserna rusar i höjden. Hur kan vi vara så illa förberedda? undrar Wijkman och Rockström. Argumenten för en omställning är bedövande starka, ändå går det trögt. Det är obegripligt, fortsätter de, att vår beredskap för ”peak oil” är så svag. Det måste vara något fel med ett ekonomiskt system som inte ger oss varningar långt tidigare.

Det är bråttom att ersätta oljan av flera skäl. Klimatfrågan är ett. Om vi ska lyckas hejda den globala uppvärmningen krävs att vi ersätter de fossila bränslena med förnybara. Den bedövande mängd forskning som finns på klimatområdet, och som redovisas i boken, är entydig: Halterna av växthusgaser i atmosfären fortsätter öka, och de ökar allt snabbare. De måste bromsas och det snabbt. Sverige skulle exempelvis behöva vara nere på näst intill nollutsläpp av koldioxid redan år 2020 om vårt bidrag till tvågradersmålet ska klaras när hänsyn tas till u-ländernas behov.

I kapitlet ”Med tvivlet som vapen” granskas klimatskeptikerna, deras taktik, ursprung, finansiering och argument. Taktiken att skapa osäkerhet och framställa forskarna som oeniga och osäkra har ju hittills varit mycket framgångsrik i att bromsa energi- och klimatlagstiftning i USA.

Klimatförnekarna betraktar forskningen som ett korthus, skriver Rockström och Wijkman. Om ett kort dras undan faller hela bygget. Men den bilden är falsk. Ett enstaka faktafel förstör inte helheten i en så komplicerad materia som klimatforskningen. Forskningen bör snarare liknas vid ett pussel, där alla bitar ännu inte är på plats men där hela bilden kan anas.

Överutnyttjade ekosystem och befolkningsfrågan är andra kritiska framtidsfrågor som tas upp i boken, liksom en diskussion om hur vi ska skapa rättvisa. De fattiga ländernas behov måste få gå före, och i en värld med allt knappare resurser handlar det kanske till sist om regelrätt ransonering, exempelvis ett fastställt utsläppstak per capita.

Dagens ekonomiska system bygger på Adam Smiths teorier från 1750-talet, konstaterar Rockström och Wijkman. Smiths utsiktspunkt var hästryggen, hans teorier anpassade till den lokala ekonomin. Idag är läget ett helt annat. Men ekonomerna verkar inte ha uppfattat det. De tror fortfarande att en kombination av tillväxt, innovationer och ny teknik är lösningen. De betraktar också olika typer av resurser som helt utbytbara. Men färskvatten, jordbruksmark, biologisk mångfald och ett stabilt klimat kan inte ersättas med aldrig så mycket pengar.

Behovet av nytänkande är stort inom nationalekonomin, och ansatserna ännu få och trevande. ”Ekonomins regelverk måste förändras i grunden om mänskligheten ska ha en chans”, hävdar författarna och föreslår själva en rad alternativ, exempelvis att sälja tjänster istället för varor. Xerox, bland flera andra, är redan där, de hyr ut kopieringsapparater istället för att sälja dem.

Boken avslutas med lite ljus i tunneln. Omställningen till förnybar energi har trots allt börjat ta fart, förra året investerades för första gången mer i förnybar el än i konventionell elproduktion. Forskningsprojekt pågår för ett mera hållbart jordbruk, och en satsning på solspisar i Indien kan kanske visa på en ny och bättre modell för bistånd. Det lilla bergslandet Bhutan har skapat ett Happiness Index som ersätter det traditionella och missbrukade BNP-måttet. Några ljuspunkter i en mörk bild.

ANIKA AGEBJÖRN

14-04-2011

Kritiserar socialstyrelsen

Rolf HolmqvistRolf Holmqvist är en av 17 forskare som protesterar mot riktlinjer för behandling av depression och ångest.

 

träffade ÖB

Studenter intervjuar överbefälhavare Micael Bydén. Foto: Lasse Jansson/Försvarsmakten

När studenterna på kursen i projektledning fick i uppgift att intervjua en projektledare, siktade de högt. Och fick träffa överbefälhavare Micael Bydén.

 

klimatvänligare bränsle

Jianwu Sun med kollega i labbetVatten + koldioxid + solljus = bränsle. Jianwu Sun hoppas kunna minska utsläppen av koldioxid till atmosfären.

 

äger rockscenen

Stolrader i Arbis salongFrån studenter till teaterdirektörer. Sebastian Andersson och Isak Wernhoff träffades på LiU. På ett år har de gjort Arbis i Norrköping till en succéscen.

 

när forskare möter sårbarhet

Barn i SyrienMalin Thor Tureby var key note-talare på internationell konferens om oral history.

 

spelkurs gav AF-pris

Fondtapet på IDA som Erik Berglund gjortGrattis Erik Berglund, kreativ lektor i datalogi på IDA och som är en av årets AF-pristagare.  Hur känns det?

 

LinTek på Nobelfest

Dukade bord i StadshusetKårordförande för LinTek, Erik Claesson, var med i fanborgen på årets Nobelfestligheter.

 

Ger studenter ny bild av afrika

Per-Olof HanssonPer-Olof Hansson öppnar möjligheter för lärarstudenter att på plats lära sig mer om Östafrika och globala frågor.


global mediahit

katt som jamarKatter som jamar på dialekt har fått världens media att gå i spinn. Robert Eklund, språkteknolog och kattforskare på IKK,  kan inte längre hålla räkningen på alla nedslag i media.

 

Hälsa som religion

YogagruppAtt uppnå den perfekta hälsan är västerlandets nya religion, enligt en färsk studie. En otäck utveckling, anser Barbro Wijma, en av forskarna bakom studien.
 

Svart i Sverige

Victoria KawesaHudfärg spelar roll, även i Sverige. Men många tror inte att rasism är något problem här, bara i andra länder. Det menar Victoria Kawesa, doktorand som skriver om svart feminism och vithet i Sverige.
 

sista filmen

Bild: Ung Tage Danielsson i radiostudio I universitetets arkiv finns många fina minnen. Ett av de bästa är en inspelning från humanistdagarna 1985 där Tage Danielsson framträdde för sista gången, kort innan han gick bort.

 

Revolutionerande ordvrängeri

Scenbild Holgerspexet. Lenin med röd flagga.Att skriva spexmanus är inte någon lättvindig historia. Inte ens om det handlar om ryska revolutionen.

 

Upprättelse för vanvård

Skuggor av människor mot väggJohanna Sköld, Tema Barn, var med och arrangerade en internationell workshop där forskare jämförde olika modeller för ersättning för vanvård på institution.

 

succé för Master i migration

Stefan JonssonVi har ett globalt och kritiskt perspektiv som lockar, säger Stefan Jonsson, professor på REMESO om Filfak:s första internationella masterprogram vid REMESO i Norrköping.

 

framtidens nobelpristagare?

Bild: Elever från Skäggetorpsskolan går på Corson. I våras sökte och fick Anna Lindström och Monika Lopez på IKK medel för sitt initiativ i flyktingfrågan ”Framtidens nobelpristagare”. Nu har tre grupper med nyanlända ungdomar fått besöka universitetet. Och i vår fortsätter det.

 

Upphöjd extralektion

Jonas Bergman Ärlebäck vid tavlan i klassrummet på Skäggetorpsskolan. Foto från skolans fb.Vad blir noll upphöjt till noll? MAI-lektorn Jonas Bergman Ärlebäck ryckte ut till Skäggetorp för att diskutera matematik.

 

Bäbiskultur under luppen

Tre spädbarnAlex Orrmalm Auran skriver på en avhandling om babykultur och söker efter familjer att studera.


Tonårshjärnor

Kille sitter med mobilVi delar sorgen, men inte lyckan. Blodtillförseln avslöjar hur tonårshjärnor påverkas av sociala medier.

 

Sociala robotar

Barn gör high five med en robotRobotar kan bli en god hjälp när barn med autism ska träna sig i social interaktion.

 

Årets Alumn 1

Suad Ali, porträttSuad Ali, expert på Sveriges flyktingkvot, arbetar enträget vidare för världens flyktingar. För sitt engagemang utses hon till årets alumn 2016 vid Linköpings universitet.

 

årets alumn 2

Thomas-Lunner-i-studioThomas Lunners forskning inom området hörsel och hörapparater har hjälpt miljontals hörselskadade till en bättre hörsel. Nu blir han en av årets alumner.

 

Lärdomar för livet i Guatemala

Civilingenjörsstudenterna Sabina Nordén och Sofie Folkesson bygger skola i Guatemala.Civilingenjörsstudenterna Sabina Nordén och Sofie Folkesson tog ett sabbatsår för att renovera en skola i Guatemala med hjälp av PET-flaskor.


café med succé

Dörte Bernhard och Tove Mattson på World café. Dörte Bernhard och Tove Mattsson på IBL träffade helt rätt när de arrangerade World café för 60 ämneslärarstudenter och 30 studenterna i Snabbspåret för lärare.


Åke blev Ann-Christine

Ann-Christine Ruuth föreläste på Regnbågsveckan. Foto: Melinda Reyes Hiltunen”Varför skrattar vi åt män i klänning?” Det var en av frågorna som Ann-Christine Ruuth ställde till publiken vid den fullsatta föreläsningen som ingick i Linköpings Regnbågsvecka.

 

Gjorde Geofilter

Bild: Emil Svedin visar sitt geofilter. Foto: Melinda Danielsson. I våras utlyste LiU en tävling där man fick skicka in förslag på hur LiU:s geofilter skulle kunna se ut. Emil Svedin vann och nu finna hans filter på Snapchat.

 

gör roll i tv-succé

Simon Alzén i en roll i Narcos. Foto: PrivatUtbytesåret i Sydamerika blev inte vad LiU-studenten Simon Alzén hade väntat sig. I höst kan man se honom i den amerikanska succéserien Narcos.

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Flyktingar flyr genom taggtrådsstängsel

Goda exempel på konferens om flyktingmottagande

Den 25-27 januari hålls en konferens i Norrköping där innovativa lösningar på flyktingmottagande i Europa lyfts fram.

Norrköpings flyglats

Drönartrafiken synas

Vilka regler ska gälla för obemannade farkoster och och hur kan de samsas med den ordinarie flygtrafiken på ett säkert sätt? Det är frågor som LiU-forskare snabbt ska svara på.

Pensel styker arm

Betydelsen av beröring

Varför får vi behagliga känslor när någon smeker vår hud? LiU-forskaren India Morrison vill ta reda på hur såväl beröring som smärta påverkar vårt beteende.

Josefina Syssner femma på listan över årets lantisar

Josefina Syssner i topp fem över "årets lantisar"

CKS-föreståndaren och forskaren Josefina Syssner får en hög placering över personer som har inflytande i landsbygdsfrågor. Det är tidningen Land som årligen listar 100 personer som sätter landsbygden på kartan.

Bild på kvinna med hand för ansiktet

Stora skillnader i stöd till våldsutsatta kvinnor

Socialtjänstens hjälp till kvinnor som utsätts för våld av sin partner varierar stort. En del kommuner har ett väl utvecklat stöd, andra har knappast något. Det visar en ny avhandling.

Bild på regnbågsparad

Queera livslopp – att leva som lhbtq-person

En ny avhandling lyfter fram livsberättelser av äldre personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queera. Flera är oroliga för hur de kommer att bli bemötta inom äldreomsorgen.

Del av uppslag i guiden

Nystart med färsk PBL-guide på Medfak

Ny PBL-guide till vårens studenter på Medfak och nytänk kring formerna för interprofessionellt lärande. Principerna är viktigare än proceduren, säger Madeleine Abrandt Dahlgren, professor i medicinsk pedagogik.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Thu Jan 19 13:56:11 CET 2017