Göm menyn

Den stora förnekelsen

Den stora förnekelsenVi saknar en balansräkning för vår planet. I boken ”Den stora förnekelsen” visar Anders Wijkman och Johan Rockström med grundlig vetenskaplig underbyggnad varför en sådan behövs. Syftet med boken är, skriver de, att kritiskt granska människans förhållningssätt till naturen i sin helhet.

Som författare kompletterar Anders Wijkman och Johan Rockström varandra. Den förre med stor erfarenhet av politik, det civila samhället och internationella organisationer, den senare som forskare, chef för SEI, Stockholm Environment Institute, och SRC, Stockholm Resilience Centre. Tillsammans blir de en stark röst i klimat- och miljödebatten.

”Den stora förnekelsen” är inte bara en klimatbok. Ambitionen är större än så. Den handlar om gränserna för själva vår existens. Vi människor kan inte i längden fortsätta att förneka ett antal naturlagar. Ständig tillväxt är omöjlig i omsättningen av energi och råvaror på en liten planet. Att många ekonomer omhuldar idén gör den inte mera riktig.

Politikerna stoppar huvudet i sanden. Det är en gåta, skriver Wijkman, att vi inte lyssnar mer på varningarna från alla naturvetare, bland dem många nobelpristagare. Istället låter vi konventionella ekonomer dominera beslutsfattandet.

På område efter område visar de två författarna hur kortsiktiga beslut och en politik som sätter materiell tillväxt före allt annat utarmar och hotar utradera knappa resursbaser. Jordbruket är ett exempel. Att föda jordens växande befolkning i ett varmare klimat är troligen den svåraste utmaning vi står inför, skriver de. 1970-talets gröna revolution i Asien lyckades på kort sikt men har i ett längre perspektiv lämnat efter sig sjunkande grundvattennivåer, utarmade jordar och stort läckage av kemikalier. En ny grön revolution måste vara miljömässigt hållbar.

Jordbruket styrs främst av tillgången på vatten. Ett varmare klimat är ett direkt hot mot vattenförsörjningen i stora delar av världen. Redan idag överutnyttjas våra färskvattenresurser. Jordbruket hotas också av brist på näringsämnena fosfor och kväve. Fosfor är en ändlig resurs, som vi idag hanterar slösaktigt och ineffektivt. Kväve borde ingå i ett naturligt kretslopp, om avföring från djur och människor återfördes till jorden istället för att orsaka problem med övergödning i haven.

Energiförsörjningen är ett annat kritiskt område. Rockström och Wijkman beskriver vältaligt den korta nådatid i mänsklighetens historia som den billiga oljan har gett oss. Råoljan har skämt bort oss. Den är i själva verket hemligheten bakom vår höga levnadsstandard. Men nu är den tiden förbi. ”Peak oil” är en av de kritiska framtidsfrågor som i den svenska politiska debatten blivit en icke-fråga. Det är den punkt då den totala produktionen av råolja börjar minska, och den är enligt många tunga bedömare inte långt borta. Världens lättillgängliga oljeresurser sinar, olja kostar allt mer energi att utvinna, och vårt oljeberoende är ännu mycket stort, inom jordbruket men också för transporterna.

På lång sikt kan energifrågan lösas, skriver de. Solenergi, vind, vatten och vågor räcker mer än väl för mänsklighetens behov. Men på kort sikt ser det mera dystert ut. Omställningen tar tid, minst 20 år, och vi har kommit igång för sent. Risken för en energikris är uppenbar när oljepriserna rusar i höjden. Hur kan vi vara så illa förberedda? undrar Wijkman och Rockström. Argumenten för en omställning är bedövande starka, ändå går det trögt. Det är obegripligt, fortsätter de, att vår beredskap för ”peak oil” är så svag. Det måste vara något fel med ett ekonomiskt system som inte ger oss varningar långt tidigare.

Det är bråttom att ersätta oljan av flera skäl. Klimatfrågan är ett. Om vi ska lyckas hejda den globala uppvärmningen krävs att vi ersätter de fossila bränslena med förnybara. Den bedövande mängd forskning som finns på klimatområdet, och som redovisas i boken, är entydig: Halterna av växthusgaser i atmosfären fortsätter öka, och de ökar allt snabbare. De måste bromsas och det snabbt. Sverige skulle exempelvis behöva vara nere på näst intill nollutsläpp av koldioxid redan år 2020 om vårt bidrag till tvågradersmålet ska klaras när hänsyn tas till u-ländernas behov.

I kapitlet ”Med tvivlet som vapen” granskas klimatskeptikerna, deras taktik, ursprung, finansiering och argument. Taktiken att skapa osäkerhet och framställa forskarna som oeniga och osäkra har ju hittills varit mycket framgångsrik i att bromsa energi- och klimatlagstiftning i USA.

Klimatförnekarna betraktar forskningen som ett korthus, skriver Rockström och Wijkman. Om ett kort dras undan faller hela bygget. Men den bilden är falsk. Ett enstaka faktafel förstör inte helheten i en så komplicerad materia som klimatforskningen. Forskningen bör snarare liknas vid ett pussel, där alla bitar ännu inte är på plats men där hela bilden kan anas.

Överutnyttjade ekosystem och befolkningsfrågan är andra kritiska framtidsfrågor som tas upp i boken, liksom en diskussion om hur vi ska skapa rättvisa. De fattiga ländernas behov måste få gå före, och i en värld med allt knappare resurser handlar det kanske till sist om regelrätt ransonering, exempelvis ett fastställt utsläppstak per capita.

Dagens ekonomiska system bygger på Adam Smiths teorier från 1750-talet, konstaterar Rockström och Wijkman. Smiths utsiktspunkt var hästryggen, hans teorier anpassade till den lokala ekonomin. Idag är läget ett helt annat. Men ekonomerna verkar inte ha uppfattat det. De tror fortfarande att en kombination av tillväxt, innovationer och ny teknik är lösningen. De betraktar också olika typer av resurser som helt utbytbara. Men färskvatten, jordbruksmark, biologisk mångfald och ett stabilt klimat kan inte ersättas med aldrig så mycket pengar.

Behovet av nytänkande är stort inom nationalekonomin, och ansatserna ännu få och trevande. ”Ekonomins regelverk måste förändras i grunden om mänskligheten ska ha en chans”, hävdar författarna och föreslår själva en rad alternativ, exempelvis att sälja tjänster istället för varor. Xerox, bland flera andra, är redan där, de hyr ut kopieringsapparater istället för att sälja dem.

Boken avslutas med lite ljus i tunneln. Omställningen till förnybar energi har trots allt börjat ta fart, förra året investerades för första gången mer i förnybar el än i konventionell elproduktion. Forskningsprojekt pågår för ett mera hållbart jordbruk, och en satsning på solspisar i Indien kan kanske visa på en ny och bättre modell för bistånd. Det lilla bergslandet Bhutan har skapat ett Happiness Index som ersätter det traditionella och missbrukade BNP-måttet. Några ljuspunkter i en mörk bild.

ANIKA AGEBJÖRN

14-04-2011

inflyttningsklart

Bild: Bovärd Fredrik Farholt sätter nyckeln i låset. Foto: Rebecca HavedahlI augusti kan några av Campus Norrköpings studenter flytta in i ett sprillans nytt studentboende. Snart startar uthyrningen av lägenheter i Nya Dalkarlen.

 

Akademisk högtid

PromotionÅrets promotions- och installationshögtid i De Geer-hallen i Norrköping blev en högtidlig ceremoni följd av en rejäl fest.

 


Basar över apoteksbyggen

Sara Dawidson

Sara Dawidson är byggnadsingenjören som hittade hem – i apoteksbranschen. Allt började på campus Norrköping och med ett timvikariat.

 

Med blick för tigern

Rebecka Le MoineMasterstudenten Rebecka Le Moine är just nu i Indien för att studera tigrar för Världsnaturfondens räkning.



career talks

Bild: Lena Miranda, Elnaz Baghlanian, Erik Byrenius och moderator Marcus Höök. Foto: Anna Nilsen. Career talks vardagsrums-scenografi hade i år flyttats till Kåkenhus där tre tidigare studenter samtalade om vägval, karriär och livet efter studierna.

 

Unesco-pris

Anders JidesjöAnders Jidesjö, Tema M, är forskningssamordnare för nationella Kunskapslänken som blivit nominerade till ett Unesco-Japanpris för hållbar utveckling.

 

Ingenjörsdrömmar får fart

StudenternasracerbilDet går åt många matlådor och kvällar innan årets racingbil är klar för den prestigefyllda banan i Silverstone.

 

blåshuset

Lithe Blås uppträder i Kårallen. Ett hus som är en samlingspunkt för kulturintresserade studenter. Den drömmen har studentorkestern Lithe Blås. I helgen ordnade de kickoff för att samla ihop pengar till Blåshuset.

 

International Day

Asiatisk dockaIDay 2016 i Colloseum blev en världslig upplevelse med mat och kultur från 15 länder.

 

pRisregn

Joakim WrenHär är Årets miljöteknikprofil, Skapa-pristagare i Östergötland, Nordic Cleantech Open och med en åtråvärd plats på 33-listan.

 

säkrare i klassrummet

tomt klassrum med stolarna uppställda på bordMed simulering kan lärarstudenter träna klassrumsledarskap och särskilt då i konsten att klara av provokationer.

 

Nästa steg för Trappan

Ordet Trappan målat i gult på ett svart plant utanför kårhuset TrappanNej - studenterna förlorar inte kårhuset Trappan i Norrköping som rykten gör gällande. Men det blir förändringar framöver.

 

Barnlängtan

Bild på spädbarnFrån 1 april har ensamstående kvinnor rätt till insemination. Gunilla Sydsjö, forskare inom området, ser för- och nackdelar med det.


etta inom sociala medier

Niklas MyhrLiU-alumnen Niklas Myhr är känd som ”The Social Media Professor”.

 

Forskning nästa

Emilie Fälton, porträttMasterstudenten Emelie Fälton har fått sin första artikel publicerad. Nu siktar hon på en forskarkarriär.

 

Klimat och makt

Anna Kaijser, porträttAnna Kaijser, forskare vid Tema M, lyfter fram kopplingarna mellan klimat och sociala maktrelationer.

 

30 år med konstvetenskap

Lewis Hines foto från 1930. Arbetare högt upp på bygget av Empire State Buildning

1986 gav LiU den första kursen i konstvetenskap. Idag finns ett helt kursutbud. Så är det kanske mer fascinerande än någonsin att ge sig i kast med vår bildspäckade tid.

 

Forskningsfusk

Forskningslabb, händer och provrörMisstankar om forskningsfusk bör utredas av en oberoende instans utanför universiteten, det menar etikprofessor Göran Collste.

 

Framtidsvecka för hållbarhet

Elinor ForsbergElinor Forsberg, master-
student i kultur- och medie-
gestaltning, arrangerar en Framtidsvecka i Norrköping.

 

Fredlig samexistens enda vägen

FlyktingbarnSocialantropolog Haris Agic är en av flera LiU-forskare som deltar i debatten kring flyktingfrågan.
 

Medvetet sänkta krav?

Läsare i soffläge. Bara bok och fot syns.LiU:s studentkårer har följt den nyligen avslutade mediedebatten om svensk högre utbildning och har synpunkter.

 

närmare verkligheten

Fältarbete vid Ensjön.För andra året i rad gav fackfolk miljövetarna respons på deras förslag till vattenförvaltning av sjöar i Norrköping.

 

Forskare och samhällskrönikör

Gissur ErlingssonGissur Erlingsson, forskare vid Centrum för kommun-
strategiska studier, CKS, är ny krönikör i tidningen Dagens Samhälle.


En studie i lera

Leriga lag i årets VSRValla Saucer Rennen 2016. Inte behövs snö för ett parallellpulkalopp. Det räcker långt med tävlingsglädje och kreativitet.

 

Förklarar svensk syn på föräldraskap

Roger KlinthOmvärlden häpnar över den tredje pappamånaden. Forskaren Roger Klinth har fått besvara en del av omvärldens frågor.

 

Sommarmatchen som ledde till ett vinterjobb

studenter i samarbeteEfter sitt deltagande i Sommarmatchen var Victor Broman med och startade ett nytt företag.

 

Debatterar manligt våld

Victoria ManfredVictoria Manfred, en av studenterna i projektet Mansvar, vill få fler män att diskutera våld och manlig sexualitet.

 

MENTORSTÖD

Olle och Sebastian i samtalHur kan det vara att studera med Asperger? Studentmentorn Olle Reichard får Sebastian Japec på rätt spår.

 

Ada lyser i B-huset

Bubbel kakor och blås till Ada:s äraMed klang och jubel från LiTHe Blås inleddes firandet av Ada Lovelace 200-åriga födelsedag. En tapet avtäcktes till hennes ära.

 

FORSKNINGSBLUFF

Professor AspenbergPer Aspenberg bjöds in till ett forskarmöte i Schweiz, som visade sig var styrt av ett USA-företag.

 

urban aktivism

Aleksandra ÅlundSociala rättvisefrågor är mer aktuella än någonsin, tycker Aleksandra Ålund som forskar om urbana rättviserörelser.

 

Räddar noshörningar

Fredrik GustafssonFredrik Gustafsson och Wildlife Security får än större tyngd då LiU numera är medlem i Clinton Global Initiative.


komplext klimatarbete

Mathias Fridahl utanför TemahusetDet är sprickorna i de internationella klimatförhandlingarna som intresserar Mathias Fridahl, forskare på Tema M.

 

Flyktingkrisen

Peo HansenStatsvetarprofessor Peo Hansen är just nu överhopad av nationella och internationella medier som vill intervjua honom.


Droger och hjärna

 

kvinna med vinglasMänniskor som drabbas av alkohol- och drogmissbruk får sällan del av modern behandling i sjukvården, skriver Markus Heilig,  psykiater och världsledande beroendeforskare, i ny bok.


Ensamkommande barn

 

Annicka LangAnnicka Lang, psykolog och doktorand på LiU, föreläser om ensamkommande asylsökande barns psykiska hälsa.

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

De fyra studenterna bakom Lingonkollektivet

Lingonkollektivet får unga prata om mens

Jämställdhet, mångfald och mens. Nystartade Lingonkollektivet började som en projekt på KSM för att få unga att prata mer om mens.

Kvinna med hörlurar och smartphone.

Följ Strömmen och lyssna till tankar om vatten

"Tjöta om vatten!" är en ljudpromenad där du får lyssna till några Norrköpingsbors tankar om vatten. Det är också den gestaltande delen av forskningsprojektet Gröna Broar.

Kamprads stiftelse stöttar LiU-projekt

Tre forskningsprojekt om hållbarhet samt kvinnligt entreprenörskap har fått anslag på totalt 13 miljoner från Familjen Kamprads stiftelse.

Luftningsdamm

I avloppen finns 1TWh biogas

En terawattimme biogas finns i pappers- och massabrukens avloppsströmmar. En biogasanläggning vid ett bruk ger även en rad andra fördelar visar en ny forskningsrapport.

Bild på MargaretaKristenson

Prisad folkhälsoforskare

Margareta Kristenson, professor i folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet, har fått 100 000 kronor i pris för sina populärvetenskapliga insatser.

Studenter i samarbete med USA-studenter

Deras kandidatprojekt vann i Maryland

Ingenjörsstudenter på LiU gjorde sitt kandidatprojekt på distans ihop med två studenter från University of Maryland. På plats i USA vann de universitetets pris för bästa projekt.

Horisont 2020

Tre Horisont 2020 till LiU

Cirkulär ekonomi, resursutvinning ur deponier och universitetens regionala påverkan är tre projekt med LiU-deltagande som beviljats medel inom Marie Sklodowska Curie Actions.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2016-05-31