Göm menyn

Den stora förnekelsen

Den stora förnekelsenVi saknar en balansräkning för vår planet. I boken ”Den stora förnekelsen” visar Anders Wijkman och Johan Rockström med grundlig vetenskaplig underbyggnad varför en sådan behövs. Syftet med boken är, skriver de, att kritiskt granska människans förhållningssätt till naturen i sin helhet.

Som författare kompletterar Anders Wijkman och Johan Rockström varandra. Den förre med stor erfarenhet av politik, det civila samhället och internationella organisationer, den senare som forskare, chef för SEI, Stockholm Environment Institute, och SRC, Stockholm Resilience Centre. Tillsammans blir de en stark röst i klimat- och miljödebatten.

”Den stora förnekelsen” är inte bara en klimatbok. Ambitionen är större än så. Den handlar om gränserna för själva vår existens. Vi människor kan inte i längden fortsätta att förneka ett antal naturlagar. Ständig tillväxt är omöjlig i omsättningen av energi och råvaror på en liten planet. Att många ekonomer omhuldar idén gör den inte mera riktig.

Politikerna stoppar huvudet i sanden. Det är en gåta, skriver Wijkman, att vi inte lyssnar mer på varningarna från alla naturvetare, bland dem många nobelpristagare. Istället låter vi konventionella ekonomer dominera beslutsfattandet.

På område efter område visar de två författarna hur kortsiktiga beslut och en politik som sätter materiell tillväxt före allt annat utarmar och hotar utradera knappa resursbaser. Jordbruket är ett exempel. Att föda jordens växande befolkning i ett varmare klimat är troligen den svåraste utmaning vi står inför, skriver de. 1970-talets gröna revolution i Asien lyckades på kort sikt men har i ett längre perspektiv lämnat efter sig sjunkande grundvattennivåer, utarmade jordar och stort läckage av kemikalier. En ny grön revolution måste vara miljömässigt hållbar.

Jordbruket styrs främst av tillgången på vatten. Ett varmare klimat är ett direkt hot mot vattenförsörjningen i stora delar av världen. Redan idag överutnyttjas våra färskvattenresurser. Jordbruket hotas också av brist på näringsämnena fosfor och kväve. Fosfor är en ändlig resurs, som vi idag hanterar slösaktigt och ineffektivt. Kväve borde ingå i ett naturligt kretslopp, om avföring från djur och människor återfördes till jorden istället för att orsaka problem med övergödning i haven.

Energiförsörjningen är ett annat kritiskt område. Rockström och Wijkman beskriver vältaligt den korta nådatid i mänsklighetens historia som den billiga oljan har gett oss. Råoljan har skämt bort oss. Den är i själva verket hemligheten bakom vår höga levnadsstandard. Men nu är den tiden förbi. ”Peak oil” är en av de kritiska framtidsfrågor som i den svenska politiska debatten blivit en icke-fråga. Det är den punkt då den totala produktionen av råolja börjar minska, och den är enligt många tunga bedömare inte långt borta. Världens lättillgängliga oljeresurser sinar, olja kostar allt mer energi att utvinna, och vårt oljeberoende är ännu mycket stort, inom jordbruket men också för transporterna.

På lång sikt kan energifrågan lösas, skriver de. Solenergi, vind, vatten och vågor räcker mer än väl för mänsklighetens behov. Men på kort sikt ser det mera dystert ut. Omställningen tar tid, minst 20 år, och vi har kommit igång för sent. Risken för en energikris är uppenbar när oljepriserna rusar i höjden. Hur kan vi vara så illa förberedda? undrar Wijkman och Rockström. Argumenten för en omställning är bedövande starka, ändå går det trögt. Det är obegripligt, fortsätter de, att vår beredskap för ”peak oil” är så svag. Det måste vara något fel med ett ekonomiskt system som inte ger oss varningar långt tidigare.

Det är bråttom att ersätta oljan av flera skäl. Klimatfrågan är ett. Om vi ska lyckas hejda den globala uppvärmningen krävs att vi ersätter de fossila bränslena med förnybara. Den bedövande mängd forskning som finns på klimatområdet, och som redovisas i boken, är entydig: Halterna av växthusgaser i atmosfären fortsätter öka, och de ökar allt snabbare. De måste bromsas och det snabbt. Sverige skulle exempelvis behöva vara nere på näst intill nollutsläpp av koldioxid redan år 2020 om vårt bidrag till tvågradersmålet ska klaras när hänsyn tas till u-ländernas behov.

I kapitlet ”Med tvivlet som vapen” granskas klimatskeptikerna, deras taktik, ursprung, finansiering och argument. Taktiken att skapa osäkerhet och framställa forskarna som oeniga och osäkra har ju hittills varit mycket framgångsrik i att bromsa energi- och klimatlagstiftning i USA.

Klimatförnekarna betraktar forskningen som ett korthus, skriver Rockström och Wijkman. Om ett kort dras undan faller hela bygget. Men den bilden är falsk. Ett enstaka faktafel förstör inte helheten i en så komplicerad materia som klimatforskningen. Forskningen bör snarare liknas vid ett pussel, där alla bitar ännu inte är på plats men där hela bilden kan anas.

Överutnyttjade ekosystem och befolkningsfrågan är andra kritiska framtidsfrågor som tas upp i boken, liksom en diskussion om hur vi ska skapa rättvisa. De fattiga ländernas behov måste få gå före, och i en värld med allt knappare resurser handlar det kanske till sist om regelrätt ransonering, exempelvis ett fastställt utsläppstak per capita.

Dagens ekonomiska system bygger på Adam Smiths teorier från 1750-talet, konstaterar Rockström och Wijkman. Smiths utsiktspunkt var hästryggen, hans teorier anpassade till den lokala ekonomin. Idag är läget ett helt annat. Men ekonomerna verkar inte ha uppfattat det. De tror fortfarande att en kombination av tillväxt, innovationer och ny teknik är lösningen. De betraktar också olika typer av resurser som helt utbytbara. Men färskvatten, jordbruksmark, biologisk mångfald och ett stabilt klimat kan inte ersättas med aldrig så mycket pengar.

Behovet av nytänkande är stort inom nationalekonomin, och ansatserna ännu få och trevande. ”Ekonomins regelverk måste förändras i grunden om mänskligheten ska ha en chans”, hävdar författarna och föreslår själva en rad alternativ, exempelvis att sälja tjänster istället för varor. Xerox, bland flera andra, är redan där, de hyr ut kopieringsapparater istället för att sälja dem.

Boken avslutas med lite ljus i tunneln. Omställningen till förnybar energi har trots allt börjat ta fart, förra året investerades för första gången mer i förnybar el än i konventionell elproduktion. Forskningsprojekt pågår för ett mera hållbart jordbruk, och en satsning på solspisar i Indien kan kanske visa på en ny och bättre modell för bistånd. Det lilla bergslandet Bhutan har skapat ett Happiness Index som ersätter det traditionella och missbrukade BNP-måttet. Några ljuspunkter i en mörk bild.

ANIKA AGEBJÖRN

14-04-2011

lyft ur glömskan

La Chevelure, detalj. Illustration till Baudelaires diktsamling De ondas blommorSlumpen ställde Karin Ström Lehander, konstvetare på IKK, inför en herrgårdsflygel full av det orörda arvet efter konstnären Tyra Kleen.

 

utpressarvirus

Jonathan JogenforsJonathan Jogenfors, doktorand på ISY, fick uppdrag från media att spåra bitcoinflöden till utpressare som tagit datorer som gisslan.

 

Farväl till LiU

Farewell cermony 2016. Publik tar bilder.Glädje och högtid vid Farewell-ceremonin för internationella masterstudenter.

 

vetenskaplig publicering

Christian BerggrenSkarp hjärna är inte nog för att överleva som forskare. Linköpingsprofessorn Christian Berggren har skrivit en bok om vetenskaplig publicering.



utvisade LiU-studenten

Sofie AbrahamsonSofie Abrahamson, adjunkt på IKK, har engagerat sig i fallet Syed Latif, som blev utvisad sedan han fått jobb via fel kanaler.

 

Visar bredsidan

Målarbok, omslagFrån videokonst till östasiatisk keramik och målarböcker. Det är stor bredd på årets sommarutställning på länsmuseet.

 

inflyttningsklart

Bild: Bovärd Fredrik Farholt sätter nyckeln i låset. Foto: Rebecca HavedahlI augusti kan några av Campus Norrköpings studenter flytta in i ett sprillans nytt studentboende. Snart startar uthyrningen av lägenheter i Nya Dalkarlen.

 

Akademisk högtid

PromotionÅrets promotions- och installationshögtid i De Geer-hallen i Norrköping blev en högtidlig ceremoni följd av en rejäl fest.

 


Basar över apoteksbyggen

Sara Dawidson

Sara Dawidson är byggnadsingenjören som hittade hem – i apoteksbranschen. Allt började på campus Norrköping och med ett timvikariat.

 

Med blick för tigern

Rebecka Le MoineMasterstudenten Rebecka Le Moine är just nu i Indien för att studera tigrar för Världsnaturfondens räkning.



career talks

Bild: Lena Miranda, Elnaz Baghlanian, Erik Byrenius och moderator Marcus Höök. Foto: Anna Nilsen. Career talks vardagsrums-scenografi hade i år flyttats till Kåkenhus där tre tidigare studenter samtalade om vägval, karriär och livet efter studierna.

 

Ingenjörsdrömmar får fart

StudenternasracerbilDet går åt många matlådor och kvällar innan årets racingbil är klar för den prestigefyllda banan i Silverstone.

 

International Day

Asiatisk dockaIDay 2016 i Colloseum blev en världslig upplevelse med mat och kultur från 15 länder.

 

pRisregn

Joakim WrenHär är Årets miljöteknikprofil, Skapa-pristagare i Östergötland, Nordic Cleantech Open och med en åtråvärd plats på 33-listan.

 

säkrare i klassrummet

tomt klassrum med stolarna uppställda på bordMed simulering kan lärarstudenter träna klassrumsledarskap och särskilt då i konsten att klara av provokationer.

 

Barnlängtan

Bild på spädbarnFrån 1 april har ensamstående kvinnor rätt till insemination. Gunilla Sydsjö, forskare inom området, ser för- och nackdelar med det.

 

Klimat och makt

Anna Kaijser, porträttAnna Kaijser, forskare vid Tema M, lyfter fram kopplingarna mellan klimat och sociala maktrelationer.

 

30 år med konstvetenskap

Lewis Hines foto från 1930. Arbetare högt upp på bygget av Empire State Buildning

1986 gav LiU den första kursen i konstvetenskap. Idag finns ett helt kursutbud. Så är det kanske mer fascinerande än någonsin att ge sig i kast med vår bildspäckade tid.

 

Forskningsfusk

Forskningslabb, händer och provrörMisstankar om forskningsfusk bör utredas av en oberoende instans utanför universiteten, det menar etikprofessor Göran Collste.

 

Fredlig samexistens enda vägen

FlyktingbarnSocialantropolog Haris Agic är en av flera LiU-forskare som deltar i debatten kring flyktingfrågan.

 

närmare verkligheten

Fältarbete vid Ensjön.För andra året i rad gav fackfolk miljövetarna respons på deras förslag till vattenförvaltning av sjöar i Norrköping.

 

Förklarar svensk syn på föräldraskap

Roger KlinthOmvärlden häpnar över den tredje pappamånaden. Forskaren Roger Klinth har fått besvara en del av omvärldens frågor.

 

Sommarmatchen som ledde till ett vinterjobb

studenter i samarbeteEfter sitt deltagande i Sommarmatchen var Victor Broman med och startade ett nytt företag.

 

MENTORSTÖD

Olle och Sebastian i samtalHur kan det vara att studera med Asperger? Studentmentorn Olle Reichard får Sebastian Japec på rätt spår.

 

FORSKNINGSBLUFF

Professor AspenbergPer Aspenberg bjöds in till ett forskarmöte i Schweiz, som visade sig var styrt av ett USA-företag.

 

urban aktivism

Aleksandra ÅlundSociala rättvisefrågor är mer aktuella än någonsin, tycker Aleksandra Ålund som forskar om urbana rättviserörelser.

 

Droger och hjärna

 

kvinna med vinglasMänniskor som drabbas av alkohol- och drogmissbruk får sällan del av modern behandling i sjukvården, skriver Markus Heilig,  psykiater och världsledande beroendeforskare, i ny bok.


Ensamkommande barn

 

Annicka LangAnnicka Lang, psykolog och doktorand på LiU, föreläser om ensamkommande asylsökande barns psykiska hälsa.

 

 

 

 

 

 

 

Följ LiU-nytt

Nyhetsbrev Nyhetsbrevet LiU-nytt

RSS Nyheternas RSS-flöde

RSS Kalendariets RSS-flöde

 

Notiser

Närcon. Målning i Märkesbacken.

Cosplay invaderar LiU

Den 28 juli bryts sommarstiltjen på Campus Valla för några intensiva cosplaydagar. Arrangörerna av NärCon hoppas på 9 000 besökare.

LiU fördömer ingrepp mot högre utbildning i Turkiet

Efter fredagens kuppförsök har den turkiska regeringen genomfört en rad ingrepp som hotar yttrandefriheten såväl som den akademiska friheten i Turkiet.

Provrör med alger märkt iGEM. Blå handske håller röret

Mot Boston med alger i bagaget

LiU:s lag i den internationella forskartävlingen iGEM satsar på att få alger producera så mycket fett att de kan bli lönsamma i tillverkningen av biodiesel. I oktober far de till Boston och MIT med sitt tävlingsbidrag.

Ulrija Erikssson och Charlotte Lundgren i ridhuset

Ridcenter bas för forskning

Nyöppnade Smedstad ridsportcenter utanför Linköping kommer att bli Sveriges, och kanske världens, första forskningsanknutna ridskola. Vinnova har gett klartecken för ett tvåårigt samverkansprojekt med LiU.

Linda Karlsson

Smuts ställer till det i tvådimensionella material

De tvådimensionella materialen får inte de fantastiska egenskaper de borde ha. Linda Karlsson har studerat både grafen och MXene, in på bara atomerna, och funnit en mängd smutspartiklar på ytan.

Anders Fridberger

Ny upptäckt om hur innerörat fungerar

Delar av innerörat som bearbetar ljud som tal och musik verkar fungera annorlunda än andra delar av innerörat. Bakom upptäckten står bland andra LiU-forskaren Anders Fridberger.

Bild: Docent Anders Eklund

LiU:s mest spridda artikel

När LiU-artikeln ”Programvaror för fMRI räknar fel” publicerades i tidskriften PNAS den 28 juni gick siffrorna i taket. På bara ett par veckor blev artikeln den som fått störst spridning i sociala medier.


Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2016-07-26