Dags för en skolsamverkan som spelar roll

Det är hög tid att analysera varför högstadieeleverna i Sverige halkar efter i bland annat matte. Det anser Anders Jidesjö, LiU-forskare och nationell granskare av TIMSS.

I förra veckan släpptes kunskapsmätningarna TIMSS och PIRLS, som jämför skolelever i årskurs fyra och åtta i EU och OECD.
Anders Jidesjö på Tema V har dels suttit i nationella styrgruppen för TIMSS 2007 och 2011, dels varit granskare av rapportens naturvetenskapliga del och han är som LiU-forskare engagerad i den nationella utvecklingen av utbilningen inom naturvetenskap.

Vad säger du om resultatet?
– Att det är hög tid för en nationell analys. När det gäller eleverna i årskurs fyra visar undersökningen att deras kunskaper i naturvetenskap har förbättrats och ligger något över snittet, det är en ljusglimt.

– Men det är oroande att undervisningen i matematik och naturvetenskap tycks kraschlanda i högstadiet. Till exempel visar de svenska åttondeklassarna den största kunskapsförsämringen i naturvetenskap sedan 1995 av alla deltagande länder. TIMSS görs var fjärde år och kunskapsläget för svensk del har stadigt blivit sämre och sämre.

Varför? Utbildningsminister Björklund reagerade direkt med att föreslå utökad matematikundervisning i lågstadiet med en timme per vecka – och hårdare tryck på katederundervisning. Är det rätt väg?

– Frågan är kinkigare än så. Om vi har problem med undervisningen kanske det inte just blir bättre med mer av samma sak. Det är viktigare att komma tillrätta med hur lärarna hanterar innehållet, hur man kan lägga upp undervisningen så den appellerar till elevernas intresse och deras förutsättningar för lärande. Frågan handlar då istället om att förstå utbildningens funktion i relation till samhällsutveckling och ungdomskultur.

Och utvecklingen är snarlik i andra ”moderniserade” länder, påpekar Anders Jidesjö:
– Det finns ett intresse för matematik och naturvetenskap i fyran och barnen har gott självförtroende och tycker de är rätt duktiga. Därefter havererar något i progressionen. I årskurs åtta är självföretroendet borta – liksom intresset för ämnet.

Intresse, självförtroende och prestation hänger förstås ihop. Men inte till alla delar, visar TIMSS.
– Nej, det är mer komplext än så. Finska elever, till exempel, gör topprestationer trots att studien visar att de har dåligt självförtroende.

– Det finns mycket att diskutera. I de lägre årskurserna tycks ändå undervisningen fungera; där hålls undervisningen i ma/no ihop. På högstadiet separeras ämnena, och trots att lärarna är disciplinärt utbildade och kunnigare sjunker elevernas kunskapsprestationer och självförtroende.

TIMSS och parallellundersökningen PIRLS, som tar upp läs- skrivförmågan, är stora, jämförande studier som också får med lärarnas perspektiv. Hur ser de själva på utvecklingen?

– För no-delen av rapporten som jag granskat är det en dyster läsning. De svenska lärarna påpekar själva att de till exempel brister i att anpassa undervisningen till elevernas intresse, att eleverna får arbeta för lite med undersökande arbetssätt, att undervisningen i låg grad kopplas till samhället och kunskapens användning samt att de inte tillräckligt nog poängterar värdet av kunskaperna.

– Dessa resultat är väl i linje med forskning på området, och trots alla kampanjer sedan 90-talet så vänder inte trenderna. Då måste man väl fråga sig om inte frågorna diskuteras på fel sätt?

Dessutom visare studien att lärare i Sverige är bland de minst nöjda med jobbet:
– De anser inte att de får tillräckligt stöd till pedagogisk utveckling från skolledningen och många säger sig ångra sitt yrkesval. Det är ganska graverande och något vi verkligen måste ta på allvar.

– Det kanske är dags för en skolutveckling som utgår från dem det berör, nämligen mötet mellan lärare och deras elever. De blir inte seriöst inbjudna till dialog om hur de vill utveckla utbildningen, men det är i sådana processer som skolutvecklingen sätter avtryck också ute i klassrummen. Det är viktigt att identifiera kreativa möten, det är då det blir en skolsamverkan som spelar roll.

Mer om TIMSS (Skolverket)

TIMSS webbplats

Text: Gunilla Pravitz
2012-12-20