Foto: Landstinget i Östergötland/Göran Billeson

När det gäller livet på akuten

När en patient med misstänkt blodförgiftningschock kommer in till akuten blir det bråttom. Fyra patienter av fem överlever om de får rätt behandling inom en timme, men om det drar ut på tiden till fem timmar så är dödsrisken 50 procent.

”Den gyllene timmen” innebär ett tufft jobb för vårdpersonalen med många åtgärder och beslut: skicka prover för odling, ge vätska och syrgas, fastställa infektionsfokus så att rätt antibiotika kan väljas och eventuella kirurgiska ingrepp genomföras. Det finns tumregler för vad man skall göra minut för minut, men i stressade lägen är det lätt att missa något viktigt och då kan en ”kokbok” bidra till att rädda liv.

Håkan Hanberger, överläkare på infektionskliniken vid US och adjungerad professor vid Hälsouniversitetet, engagerade några av Sveriges mest kompetenta specialister och nu har deras verk just lämnat tryckpressarna: ”Sepsis på akuten och IVA – diagnostik och antibiotikaterapi”.

En föregångare gavs ut för fem år sedan och Håkan Hanberger ser fortfarande läkare och studenter med gamla nötta exemplar i rockfickan.

– Mycket har hänt sedan 2008, bland annat en ökande antibiotikaresistens och ny kunskap om hur blodförgiftningschock ska behandlas. Vi har också lagt till en ny antibiotikaguide, ”en vägvisare i antibiotikaträsket”, som tar hänsyn till det aktuella resistensläget och nya rön om kombinationsbehandling, säger han.

Att välja rätt antibiotikapreparat är numera en krävande uppgift även för en specialist. Vid allmän blodförgiftning hos patienter på akuten, står fem ”killer”-bakterier för huvuddelen av de allvarliga fallen och flera av stammarna har utvecklat resistens. Då ger det röda kortet, ett särtryck ur boken, en snabb vägledning. För lindrigare infektioner finns motsvarande information i det gröna kortet som är betydelsefullt för att undvika överbehandling vid mindre allvarliga fall.

Boken delas ut gratis till alla läkare och läkarstudenter i sjukvårdsområdet, något som blivit möjligt tack vare lågbudgetproduktion och välvilja från medförfattarna. Själv har Håkan Hanberger lagt ner 250-300 timmar som redaktör, formgivare, korrekturläsare med mera. Bara omslaget har han lejt ut: det är signerat Anna Farhadi, student på programmet grafisk design och kommunikation vid LiU Norrköping.

Upplägget bygger på en kurs som Håkan Hanberger kört för blivande specialister i tio år och som även gett spinoff på läkarprogrammet.

– Varenda läkarstudent förknippar mig med ”the five killers”, säger han.

Själv gick Håkan Hanberger specialistutbildningen till infektionsläkare under 1980-talet, när kunskapen om att det går att rädda patienter med blodförgiftningschock och organsvikt börjat slå igenom inom intensivvården.  Nu ser han nya utmaningar genom den ökande antibiotikaresistensen som även drabbar svenska patienter.

Inga pengar att tjäna, inget tungt akademiskt meritvärde . . . vad är det då som driver?

-- Det är nog rent filantropiskt. Jag ser det som min uppgift att sprida all denna kunskap så mycket som möjligt.

Åke Hjelm 2013-05-23