Allt fler studenter med funktionshinder

Nästan 400 studenter beviljades någon form av särskilt pedagogiskt stöd från LiU, visar siffrorna för 2012. Bättre fysisk tillgänglighet och anpassat stöd ger allt fler möjligheter att studera på rimliga villkor.

De har genom åren stadigt blivit allt fler, studenterna med någon form av diagnos som berättigar dem till särskilt pedagogiskt stöd. Till exempel utökad tentamenstid, anteckningshjälp eller att få kurslitteraturen inläst som talbok.

Men fördelningen av diagnoser har förändrats över tid.
– Idag är det sällsynt att fysiskt funktionshindrade studenter, till exempel rullstolsburna, hör av sig till oss. För dem tycks universitetets campus fungera tillräckligt bra, både ute och inne.

Det säger Åsa Löwgren, som tillsammans med Anneli Högström koordinerar det lagstadgade pedagogiska stöd som ska underlätta för studenter med diagnoser att klara sina studier.

Och de möter färre studenter med rena läs- och skrivsvårigheter.
– Svårt att säga varför. Kanske räcker det med hjälpen Språkverkstäderna på LiU erbjuder. I höstas köpte vi också in rättstavningsprogram som alla studenter får ladda hem, utan att behöva kontakta oss. Där finns också en länk till den nya mjukvaran FriendlyReader som sammanfattar texter och föreslår synonymer. Det är program vi tror många kommer att ha glädje av.

Det är så koordinatorerna skulle vilja ha det, att miljön självklart vore så väl anpassad att ingen med funktionshinder skulle behöva söka särskilt stöd.
– Vi arbetar på att avskaffa oss själva, säger Åsa Löwgren (tv på bilden) och skrattar.
Så gott det nu låter sig göras.

Å andra sidan har det blivit allt vanligare att studenter med helt andra diagnoser söker stöd.
Studenterna med whiplash och smärtsyndrom som fibromyalgi har blivit fler och fler. Gruppen med neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser är den som ökat mest de senaste åren: ADHD, ADD eller autismspektrasyndrom, ångestsyndrom eller depressioner.

Förra året beviljade koordinatorerna på LiU stöd i 395 fall.
Universitet är förpliktigat att göra en avsättning för särskilt pedagogiskt stöd motsvarande 0,3 procent av grundutbildningsanslaget.

– För LiU:s del blir det 3,5 miljoner. Det räcker rätt bra, så länge ingen student behöver teckentolk. Då försvinner pengarna snabbt, säger Anneli Högström.

Högst upp på topplistan över pedagogiskt stöd står tentamen.
– Det vanligaste är förlängd tid. Att tentera bland 250 andra kan vara svårt för någon med koncentrationssvårigheter, då kan man få sitta en mindre grupp eller helt själv. Muntlig tentamen eller kan vara en annan utväg, det avgör då examinatorn. En del får rätt att använda dator – fast utan uppkoppling, förstås, fortsätter hon.

Anteckningsstöd ligger som tvåa.
Det innebär att en medstudent på samma kurs åtar sig att dela med sig av sina anteckningar från föreläsningar, seminarier eller gruppsammankomster.
– För många är det svårt att lyssna skriva samtidigt. Det kan bero på rörelsehinder, smärttillstånd, rena koncentrationssvårigheter eller läs- och skrivsvårigheter, säger Anneli Högström.

Inläst kurslitteratur kommer som god trea bland de beviljade stöden. Och det är också den stödform som det är mest problem runt:
– Det tar 8-10 veckor att få kursböcker som är på över 100 sidor inlästa, det görs i Stockholm. Men det är inte alltid studenterna får litteraturlistan så långt före kursstart. Det händer alltså att studenter får kurslitteraturen inläst först efter tentan, säger Åsa Löwgren.

Det är inte studier på lika villkor, inte ens rimliga villkor. Koordinatorerna har i omgångar vädjat till lärare och programansvariga, men att få fram kurslitteratur i tid tycks vara ett återkommande problem.
– Studenterna känner ofta att de får tjata. Det tycks som om de ansvariga inte alltid förstår konsekvenserna.

Också studenterna med funktionsnedsättningar måste nå kursmålen som alla andra.
– Det är ingen skillnad på kraven på kunskap, en examen är en examen, säger Anneli Högström.

Det händer att studenter med mer tillfälliga funktionsnedsättningar hör av sig till koordinatorerna i Zenithuset och förväntar sig lite service. De som cyklat omkull eller brutit benet i skidbacken, till exempel.
– Men sådana fall kan vi inte hjälpa till, säger Åsa Löwgren.
– För att har rätt till LiU:s stöd ska funktionsnedsättningen både vara permanent (eller långvarigt, minst sex månader) och vara diagnostiserad.
 

Mer om LiU:s särskilda stöd och de nedladdningsbara stavningsprogrammen

LiU-nytt om Alex Telon, student och mentor för studenter med neuropsykiatriska funktionshinder

Text och bild: Gunilla Pravitz
2012-01-16