från trycket

Affärssystem ingen quick fix

Det görs stora affärer i affärssystem. Den globala marknaden uppskattas till 60 miljarder dollar om året. Fem av de största leverantörerna finns i Norden – och två av dem i Linköping.

IFS och Intentia (numera Lawson), båda med rötter i LiU, fick från starten i tidigt 1980-tal en snabb tillväxt. Då var det inte många som visste vad dessa pionjärer verkligen sysslade med. I slutet av seklet slog affärssystemen igenom i stor skala för att nu finnas hos minst åtta av tio stora och medelstora företag.

- Vågen fördes framåt av ”millennie-buggen” och införandet av euron, säger Alf Westelius, professor i ekonomiska informationssystem vid LiU och en av redaktörerna bakom boken Temperaturen på affärssystem i Sverige (Studentlitteratur, 2009).

Tillsammans med sina medredaktörer Fredrik Nilsson och Jonas Hedman har han samlat ytterligare tio forskare och en praktiker för att måla upp en rad aspekter och situationer kring affärssystemens roll och betydelse i olika verksamheter; en tankebok snarare än en lärobok även om den också är tänkt att fungera som kurslitteratur.

Författarna som hör hemma på sex lärosäten ingår i Akademin för svensk affärssystemforskning, en nätverksorganisation vars första påtagliga avtryck är just den här boken.

Ett affärssystem kan definieras som ett programpaket för all administrativ databehandling som kan behövas i ett företag. Det viktiga är att det är integrerat, att olika delar ska fungera ihop, att data kan utnyttjas i olika processer som order, produktion, fakturering, löner och ekonomi. Men det är ingen quick fix att köpa in ett nytt system i tron att det ska lösa de problem som finns. Innan det fungerar behöver systemet och verksamheten anpassas till varandra, eventuellt till ett högt pris - ibland tio gånger så mycket som licenskostnaden. Till det kommer årliga uppdateringar som också gräver hål i kassan.

Den troliga utvecklingen är att affärssystemen i framtiden blir lättare att anpassa till olika verksamheters föränderliga behov, som Niels Bjorn-Andersen, professor vid Handelshögskolan i Köpenhamn, skriver i sitt förord.

Forskarna i nätverket är övertygade om att affärssystemen kan skapa värden och nytta, i privata såväl som offentliga organisationer, både i den löpande verksamheten och i styrningen av den. Men de kan också bidra till att förstöra värden. I sitt eget bidrag diskuterar Alf Westelius (bilden t h) affärssystemens roll i en företagskoncerns interna politiska spel. De kan utnyttjas som verktyg – eller kanske vapen – för den falang som förespråkar standardisering och samordning i motsats till dem som hellre ser ett lokalt beslutsfattande.

Forskningen påvisar alltså tydliga problem och motsättningar men ur den praktiska verksamheten är det heller inte svårt att hitta positiva exempel. Odd Fredriksson, forskare vid Karlstads universitet, och Marko Arola, företagsledare i skogsbranschen, beskriver ett fall från företaget Wermland Papers där ett byte från ett föråldrat affärssystem till ett nytt, webbaserat OLF-system (order-lager-fakturering) gav många positiva effekter.

Bokens elva kapitel ger ingen entydig bild vilket inte heller är avsikten. Men det finns en röd tråd: det är sällan tekniken som skapar problem - snarare hur människor använder den.

ÅKE HJELM