Systemvetenskapliga programmet 30-årsfirar med fördubblat söktryck

Systemvetenskapliga programmet 30-årsjubilerar. En utbildning som ständigt förändrats i takt med tiden och teknikutvecklingen. Och just denna vår har antalet förstahandssökande mer än fördubblats!

– Det är roligt med förändring. Det ställer krav på oss som är ansvariga för programmet. Vi måste hänga med och lära oss allt nytt inom teknikutvecklingen. Men det är bra för den personliga utvecklingen också, säger Stefan Cronholm, programansvarig och själv student på programmet med examen 1989.

De tre ben utbildningen står på är väl ungefär desamma nu som då, vid starten 1978. Det är tekniken (dvs IT-stödet), organisationen och så användaren, människan.

– Men innehållet i programmet har förändrats flera gånger om. På det tidiga 80-talet var inte en PC var mans ägodel. Idag står en dator på varje skrivbord, säger Stefan Cronholm.

IBM-PC av tidig modell

Då var det stora burkar och långsamma och tidskrävande vattenfallsbaserade projekt som studenterna jobbade med; det var få system att hålla rätt på, men tungrott ändå. Allt som skulle göras fick byggas från grunden.

– Det fanns inga färdiga standardplattformar att utgå ifrån som det gör idag, med Windows, Mac eller Unix.

Och inga grafiska gränssnitt, ingen mus att fara runt på skärmen med. Bara text, text, text … Det är näst intill obegripligt hur snabbt datorerna utvecklats och hur snabbt samhället gjort sig totalt beroende av att allt i dem fungerar.

Stora burkar ... här Cray.

Därför har det varit lite bekymmersamt att studenterna efter det att IT-bubblan sprack 1999 inte vågat satsa på systemvetenskapen i den utsträckning som det skulle behövas. Och jobb finns.

– I Linköping är vi med bland topputbildningarna och har en stor andel forskande lärare som ser till att föra in ny kunskap i kurserna. Under de senaste åren har vi haft problem med att fylla platserna på programmet, men inte i samma omfattning som man haft på andra håll. Men ser man till marknadens behov skulle vi behöva utbilda fler.

Nu verkar trenden ha vänt. I år har programmet haft fler sökande än på länge. Föregående års siffror om 33 förstahandssökande har bytts ut mot årets 69 förstahandssökande. En bra 30-årspresent!

– Det är dags att unga människor börjar begripa att det här inte är någon utbildning för "nördar". Snarare för personer som ett intresse av att förändra/designa verksamheter och IT-system, säger Stefan Cronholm.

Dagens systemvetare måste ha intresse för hur människor använder sina datorer. För de flesta är datasystemen först och främst verktyg för att de ska kunna utföra sina jobb fortare eller kvalitativt bättre. För en växande skara är datorerna och kommunikationen över internet en oundgänglig del av tillvaron. Och allt fler användare måste sätta sig vid tangentborden vid myndighetskontakter, för att betala räkningar eller beställa biljetter.

– Det är en verklig designutmaning att skapa system som kan fungera för olika användarkategorier. Att jobba med användbarheten har med tiden blivit ett allt viktigare inslag i utbildningen.

Studenterna får till exempel utgå ifrån olika typer av verksamheter och organisationer, följa ärendegångar och utforma IT-stöd som behövs – eller avgöra när det inte behövs.

- De måste lära sig att analysera den verksamhet som IT-systemen ska stödja. Det förutsätter ett intresse för kommunikation med andra människor.

Och förståelse för hur människor klarar av att ta in information från en dataskärm; allt från hur mycket text/bild som kan finnas på en sida till kunskap om hur webbsidan ska utformas för att användaren ska navigera mellan olika dokument som tänkt.

Stefan Cronholm

Systemvetarna får, förutom att lära sig designa och programmera webbsidor, också träna sig på att kritiskt utvärdera webbsidor och föreslå förbättringar.

– De utgår från befintliga webbsidor. Flera gånger har det hänt att studenterna tagit kontakt med de företag, myndigheter och organisationer vars webbsidor de gått igenom och berättat om sina förslag till ändringar – och fått ett examensarbete på kuppen.

Idag har man också återinfört praktik inom utbildningen, den har tidigare funnits med under utbildningen men försvann ett antal år. Nu är den en valbar del i programmet och ökar möjligheterna till förankring i näringslivet.

– Våra studenter ska vara anställningsbara efter examen. Men det är också en vetenskaplig utbildning som måste svara mot de akademiska kraven och ger en grund för fortsatta studier efter kandidatexamen.

Den oumbärliga musen

Systemintegration är en annan del i utbildningen som fått mer och mer utrymme i takt med att samhälle och företag förväntar sig att system ska kunna samverka.

– Det behövde IT-utvecklare inte tänka på förr. Ta LiU som exempel, säger Stefan Cronholm. Ladok, Agresso, LiU-dok, e-post, tidredovisningar, bokföringssystem, det finns mängder av system. Och systemen måste kunna fungera ihop och till exempel tolka dokument på samma sätt.

Och det är faktiskt systemvetarna som på sätt och vis har ansvaret för en rad demokratiska frågor. Tillgänglighet, tydlighet, rättssäkerhet, integritet …

Inte undra på att programansvarig Cronholm tycker det är dags att avliva "nördmyten" om systemvetarna.

Text: Gunilla Pravitz

Läs mer om programmet