Ska mördare få bli läkare?

Ska vissa individer förhindras att bli läkare och sjuksköterskor fastän de formella kraven uppfylls? Ska exempelvis mördare få bli läkare efter avtjänat straff?

Det var temat för säsongens första etiska forum vid Hälsouniversitetet, dit ett drygt 30-tal intresserade studenter och LiU-anställda sökt sig för att lyssna, reflektera och diskutera. Bakgrunden till frågeställningen är den student som efter intervju antogs vid läkarutbildningen på KI. Han visade sig senare ha avtjänat ett straff för ett politiskt mord mot en vänstersympatisör. Vid antagningstillfället visste KI inte om detta, men trots att man sedan fick det klart för sig fick han fortsätta sina studier. Senare blev han av med sin studieplats, men det berodde inte på mordet, utan på att han fuskat med sina betyg.

Ska då en person som medvetet och kallblodigt mördar någon på grund av dennes politiska åsikter kunna bli antagen på en läkarutbildning och jobba som läkare efter att straffet är avtjänat? Ska ”olämpliga” personer kunna ta sig igenom en vårdutbildning utan att någon stoppar dem?

- Alla har subjektiva tyckanden på vad som kan anses olämpligt och inte. Vi måste därför ha ett rättvist regelsystem, kriterier som håller juridiskt både vid antagningen och under utbildningens gång. Därför kan vi inte säga nej till en student som uppfyller de formella kraven vid antagningen. Men juridiken räcker inte alltid, konstaterade Lena Öhman, professor och överläkare.

Enligt högskolelagen finns det tre kriterier för att förbjuda en student att fortsätta sin utbildning. Det första är om studenten lider av psykisk störning, det andra om hon/han missbrukar alkohol eller narkotika och det tredje om studenten gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet under studietiden. Men enbart något av dessa kriterier räcker inte. Dessutom krävs en påtaglig risk för att studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen.

För närvarande pågår diskussioner på Högskoleverket om en eventuell skärpning av dessa regler.

Vad tyckte då den församlade skaran som deltog i det etiska forumet om frågeställningarna ovan? En majoritet ansåg att mördare inte skulle få bli läkare trots att straffet var avtjänat. Men många hade synpunkter och frågor. Här är några av dem:

- Det här handlar om människosyn. Alla kan förbättra sig, därför tycker jag att före detta mördare ska kunna jobba inom vården. Jag tror inte att en människa för alltid är ond.

- Att man någon gång begått ett allvarligt brott ska inte behöva förstöra hela ens liv.

- När slutar man vara mördare?

- Hur förhåller sig patienter i beroendeställning som får veta att läkaren har dömts för mord av hatbrottskaraktär?

- Människor har en potential och kan utvecklas under en femårig utbildning. Om man då sagt nej till en person direkt så vet man ju inte hur hon eller han skulle kunna ha utvecklats.

- De principer som vårdpersonal ska följa handlar om ”att alltid lindra och att aldrig skada”. Hur rimmar det med någon som begått ett hatbrott?

- Jag tycker det finns tveksamma personer idag här på HU som går läkarutbildningen.

- Det hjälper inte att ta in folk på intervjuer. De kan lära sig vad som går hem för att komma in.

- Det handlar inte bara om rättigheter att bli läkare, utan också att patienten ska känna sig trygg med att hon/han möter en bra person.

- Inom sjukvården är det oerhört lätt att mörda personer man finner misshagliga.

- Visst ska man kolla upp en persons lämplighet, men även en straffad person kan vara lämplig. Det är inte alltid där lämpligheten ligger.

- Att sona sitt brott och få förlåtelse är en sak. Att bygga upp ett förtroende igen är något helt annat. Tilliten är så grundläggande.

Professor Johnny Ludvigsson, initiativtagare till de etiska forumen, påpekade att KI-fallet väckt stor internationell uppmärksamhet.

- Kontentan av vad som skrivits i internationell press handlar om svensk ynkedom och dubbelmoral. Jag delar den uppfattningen. Det är absurt med en inställning där man under någon sorts juridisk förevändning accepterar att en person som begått ett hatmord är lämplig att gå en läkarutbildning. I läkarutbildningen ingår patientkontakt, och det är oetiskt att utsätta patienter i beroendeställning för risken att möta en individ som på grund av sin människosyn kan begå allvarlig skada. KI begick ett allvarligt misstag när de antog studenten, då är det självklart att de bör göra något åt det. Visst ska människor alltid välkomnas tillbaka till samhället efter avtjänat straff, men de ska inte nödvändigtvis ha rätt till att ta hand om utsatta människor, var Johnny Ludvigssons åsikt.

Nästa etiska forum är den 28 februari. Då är temat forskningsfusk.

Eva Bergstedt