Reflektionen

Ewa Rasch, Studenthälsans chef, reflekterar över studenternas psykiska hälsa.

Till den allra största delen är välmåendet gott bland studenterna. Den slutsatsen drar Ewa Rasch, chef för Studenthälsan på LiU. Ca 1500 av universitetets 28 000 studenter vänder sig till Studenthälsan för att få hjälp med fysiska och psykiska besvär. Men antalet ökar.

- Det finns också en grupp som inte mår bra, men som inte kommer till oss på grund av rädsla eller ovana vid att söka hjälp. Alla har inte heller positiva erfarenheter från skolornas elevhälsor, de har inte alltid blivit bemötta på ett respektfullt sätt.

Ewa Rasch tror att fler unga människor mår sämre idag än för 20 år sedan. Den gissningen bekräftas av aktuella – både nationella och regionala – undersökningar som visar att unga vuxnas psykiska hälsa försämrats.

Varför är det så?
Ewa Rasch har inga givna svar, men utifrån sin profession som kurator och egen livserfarenhet tror hon sig ha delförklaringar.

- Trycket på unga vuxna är enormt. Den mediala bilden skriker ut budskap om att vara ung, lycklig och lyckad. Många sliter med mål som egentligen inte är förenliga med den egna personen. Som att de bör göra en längre resa utomlands och läsa på högskolan, kanske dessutom på en utbildning de innerst inne inte är intresserade av.

En annan orsak till ohälsa är att unga människor ännu inte riktigt bottnar i sig själva, menar Ewa Rasch. Eller som hon uttrycker det:
- De har inte livskunskaperna.

I livskunskaperna ligger att inse att livet inte alltid är enkelt och att kunna hantera besvikelser och motgångar.

- Jag tror många av dagens föräldrar skonat sina barn och ungdomar för mycket, apropå diskussionen om curlingföräldrar.

Och detta skapar problem.

För när de unga sedan möter motgångar och besvikelser kan de inte riktigt tolka sina egna signaler, utan blir istället rädda över sin reaktion. De har inte tränats in i att klara besvikelser, utan lärt sig att livet alltid ska vara bra.

- Och det livet finns ju inte.

Studenthälsan har under de senaste fem åren utvecklat ett nära samarbete med studievägledarna.

- Antalet studenter som inte är klara över varför de egentligen läser på högskolan ökar.

Det finns flera förklaringar till det, menar Ewa Rasch.
- En kan vara att arbetsmarknadsläget gör att fler väljer att börja läsa.

Grupptrycket är en annan förklaring.

- Kompisar läser, då känner många trycket att själva göra det också, även om de inte alltid vet vad de vill med studierna och kanske egentligen inte är motiverade.

Regeringen har som mål att 50 procent av en årskull gymnasister ska fortsätta till högskolestudier. Det är ett mål som Ewa Rasch välkomnar.

- Jag tror absolut det öppnar upp för bredare grupper. Men man måste också ge förutsättningar för dem att klara utbildningstiden. Studielånen är till exempel för låga, det gör det svårt för dem som kommer från hem med svag ekonomi att klara sig.

Det är också viktigt att lärosätena uppmärksammar de studenter som kommer från studieovana hem, både de äldre och de yngre.

- Det gäller att möta upp med olika former av stöd utan att det får till följd att hela utbildningen gymnasifieras. Här på universitetet finns en massa goda exempel redan, som språkverkstäder och mentorer till nya studenter, för att nämna några. Men den akademiska introduktionen kan få större utrymme så att alla nya studenter får en tydligare bild av de krav som ställs, vilka regelverk som gäller, hur man skriver rapporter, att det egna ansvaret är av stor vikt, och så vidare.

Som chef är Ewa Rasch mån om att Studenthälsan inte bara ska ta hand om studenter som söker hjälp där. Det förebyggande arbetet är viktigt och byggs ut hela tiden, till exempel med stresshantering och att ge studenterna hjälp till självhjälp för att möta de hinder och svårigheter som kan uppstå under studietiden.

Alkholkonsumtionen är en annan fråga Studenthälsan arbetar mycket med, bl.a. tillsammans med kårerna.

- Det finns en liberal och glorifierad syn på alkohol i studentvärlden , även om jag tror den håller på att förändras. När det gäller andra droger vet vi att det förekommer, men vi har koncentrerat våra insatser på alkohol, eftersom det är något de allra flesta använder.

Varje termin erbjuds olika studentgrupper ett alkoholvanetest.

- Den största andelen har en alkoholkonsumtion inom det normala. Men mellan 20 och 25 procent ligger inom riskzonen för att dricka för mycket och därmed riskera ohälsa och alkoholrelaterade olycksfall.

- Vi har redan idag tillsammans med kårerna en rad utbildningar i alkoholfrågor. Nu ska vi också starta en utbildning för dem som jobbar på studentpubarna. Det gör vi i samarbete med länsstyrelsen och med kommunerna i Linköping och Norrköping.

Reflektionsstunden med Ewa Rasch är över, hon måste hasta vidare.

- Det är lätt att man fokuserar på problemen. De allra flesta studenter mår bra, det ska vi inte glömma. Och vi vill jobba för att få ännu fler att göra det.

Eva Bergstedt

Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Wed Jun 03 11:04:24 CEST 2009