Reflektionen

Energiprofessor Björn Karlsson reflekterar över Sverige höga elkonsumtion.

Billig elektricitet har gjort Sverige till världens näst mest elslösande land. Med höjda elpriser tvingas vi tänka om radikalt när det gäller vår elförbrukning.
Det har varit energiprofessor Björn Karlssons budskap i många år. Han har predikat mot eluppvärmda hus, mot direktverkande elvärme och ineffektiv elanvändning i industrin. Han har aldrig varit rädd för att provocera.

Länge kände han sig som en ropande röst i öknen, men nu vänder det. Klimathotet, tvånget att dra ner på utsläpp av växthusgaser, i kombination med den gemensamma europeiska elmarknaden ger honom äntligen rätt.

- Nu är det skördetid, säger han.

Sedan halvårsskiftet 2007 har Europa en gemensam elmarknad. Det innebär att vi inte kan vara säkra på att den el vi konsumerar i Sverige också har producerats här. Allt prat om ”ren” el och ”grön” el avfärdas av Björn Karlsson.

- Du måste skilja på produktion och konsumtion, säger han. Produktionen kan vara miljövänlig samtidigt som konsumtionen är miljöovänlig.

Och han förklarar: I Sverige står vi för den högsta konsumtionen. Det innebär att vi tvingar fram elproduktion på marginalen, dvs. den dyraste och minst effektiva elproduktionen som också orsakar mest utsläpp. Den kommer från kolkraftverken i Centraleuropa, där bl.a. svenska Vattenfall är en stor investerare.

- Verkningsgraden i dessa kolkraftverk är bara 30 procent, säger han. För varje kilowattimme el som vi sparar, sparar vi alltså motsvarande tre kilowattimmar kol.

Räknat på detta sätt släpper vi svenskar ut 22 ton koldioxid per person och år och inte de sex ton som den officiella siffran är, säger Björn Karlsson. Det är dubbelt så mycket som övriga européer och t.o.m. mer än i USA.

- I USA är utsläppen 20 ton per person och år, vi slår alltså dem.

Boven i detta drama är just den höga svenska elförbrukningen. Vi förbrukar tre gånger så mycket el som övriga européer och dubbelt så mycket som USAs invånare, räknar per person.

Ett mål för svensk energipolitik var länge att minska vårt oljeberoende. Men om det sker till priset av en ökad elkonsumtion så har vi alltså bitit oss själva i svansen, enligt Björn Karlsson.

- Ur ett svenskt perspektiv är det kanske bättre att sätta in en elpatron istället för en oljepanna. Men ur ett europeiskt perspektiv är det sämre.

- Det enda sättet att sänka våra utsläpp globalt är att minska elberoendet. Detta är också något som svensk industri måste göra om den ska kunna behålla konkurrenskraften.

- Om vi minskar elförbrukningen inom industrin och samtidigt bygger ut elproduktionen i kraftvärmeverk, så kan vi kompensera alla våra utsläpp i Sverige med motsvarande minskningar på kontinenten, säger han. Dvs då skulle vårt bidrag till växthuseffekten bli noll och intet.

Redan för många år sedan, när elen fortfarande kostade 10 öre per kilowattimme, förutspådde Björn Karlsson kraftigt ökade elpriser. Idag kostar den 50 öre och han tror att det priset kommer att fördubblas inom ett par år. Utsläppsrätterna kommer också att bidra till den kostnadsökningen när priserna på dem väl börjar stiga.

- Och då ska vi ha kostnadseffektiva lösningar på plats.

Enorma potentialer finns för att minska vår elkonsumtion. I projektet uthålliga kommuner visar Björn Karlsson och hans medarbetare hur ett systemtänkande kan ge stora besparingar. Kraftvärmeverk är effektiva system, där el produceras med fjärrvärme som biprodukt.

Linköpings kraftvärmeverk är ett gott exempel på just detta tänkande, säger han. Med hushållsavfall som energiråvara produceras här såväl el som värme och kyla. Det har minskat de lokala utsläppen med 50 000 ton per år bara på universitetet. Det motsvarar en mindre stads totala utsläpp, inklusive biltrafiken.
Många gånger missbrukas människors miljöengagemang, just för att man inte tänker i system, säger Björn Karlsson, som bl.a. är kritisk till sopsortering. Varför ska brännbart avfall sorteras bort, när det fungerar utmärkt och kommer till nytta i ett kraftvärmeverk?

- Idag importerar vi hushållsavfall från Tyskland till våra kraftvärmeverk, samtidigt som vi själva sopsorterar. Snacka om systemfel...

Anika Agebjörn

Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Wed Jun 03 10:37:54 CEST 2009