Om el i våra hem

Mats Bladh, forskare på Tema Teknik och social förändring, berättade vid en strimmaföreläsning om hur elanvändningen i hushållen ser ut och var vi kan spara.

Elanvändningen i de svenska hemmen har mer än fördubblats sedan 1970, från 63 till 147 Twh, terrawattimmar. den senare siffran gäller 2004. Ändå använder vi idag energisnålare hushållsapparater, som tvättmaskiner och kylskåp. Men vi har betydligt fler prylar hemma som kräver el, som datorer, batteriladdare och digitalboxar. Och, påpekade Mats Bladh, antalet enmanshushåll har ökat kraftigt, vilket drar upp hushållens totala elförbrukning. 1945 fanns 300 000 enpersonshushåll i Sverige – idag är de nästan två miljoner!

Motiven för att spara el i hushållen är dels klimatförändringarna, dels vad Mats Bladh kallar kapacitetstaket.

- Vi kan inte bygga ut mer vattenkraft i stor skala, och motståndet mot kärnkraft är fortfarande stort, sade han.

Totalt sett ska vi alltså inte hoppas på en ökad elproduktion. Istället gäller det att spara. Och potentialen finns. Med lågenergilampor kan vi exempelvis spara 80 procent av den elektricitet som går åt till belysning. Elräkningen skulle kunna minska med upp till 1 000 kronor per år. Ändå har lågenergilampan inte blivit en succé, den står för bara 10 procent av alla lampor i våra hem. Det beror delvis på den svenska ”myskulturen”, tror Mats Bladh.

- Belysning är inte bara en praktisk fråga för oss svenskar, säger han. Vi vill gärna ha många smålampor som sprider stämning. Lågenergilampan är rätt klumpig och stor och ger ett kallt ljus. Den motsvarar inte våra mysighetskrav.

Det finns miljökritik mot den också. Den innehåller kvicksilver och det går åt mer energi att tillverka den än för en vanlig glödlampa.

En medelväg kan vara att byta till lågenergilampa i de lampor som vi använder mycket och låta resten vara, föreslog Mats Bladh. De flesta lampor i våra hem lyser ändå inte särskilt mycket.

En eltjuv som få kanske tänker på är de stand-by-funktioner som flera apparater har, alltifrån klockradion till datorn. En dator som används ett par timmar per dag drar betydligt mer el när den inte används! 46 KwH när den är på och 120 när den är av, per år. Det lönar sig alltså att koppla bort strömmen även i avstängt läge.

Kunskaperna är överlag låga när det gäller hur vi använder el hemma. Och elbolagen hjälper oss inte, elräkningarna levererar klumpsummor som inte ger någon vägledning i hur elen har använts. Individuella mätare skulle behövas på apparater och lampor.

När elmarknaden avreglerades var förhoppningen att konkurrensen skulle pressa priserna och att elen skulle bli billigare. Men det kräver aktiva konsumenter som verkligen väljer de billigaste alternativen. Idag finns ett 70-tal elbolag och att söka rätt på och värdera deras prisinformation är ett stort arbete. Det innebär stora s.k. transaktionskostnader för kunderna.
Nu finns hjälp, berättade Mats Bladh, bl.a. hos elpriskollen på Energimarknadsinspektionens hemsida.

Han påpekade också att s.k. Grön el är överspelat idag. Den som betalar extra för Bra miljöval när det gäller el kastar pengarna i sjön.

- Det spär bara på vinsterna i de större kraftföretagen sade han. Syftet med Bra miljöval är ju att stimulera dem till att producera mer miljövänlig el. Men vattenkraften kan inte byggas ut väsentligt. Samtidigt är den absolut billigast att producera, så om vi betalar mer för den ökar bara bolagens vinster.

Kraven på elbolagen att skaffa elcertifikat fyller samma funktion som Bra miljöval, menade han. Dessa krav innebär att bolagen måste ha en viss mängd grön el, som helst ska öka, och det stimulerar till mer förnybar elproduktion. Därför behövs inte mer Bra miljöval, var hans slutsats.

Slutligen berättade han om en ny trend, egen-el, där bostadsföretag satsar på små lokala vindkraftverk eller kraftvärmeverk. Ja, det finns t.o.m. något som heter balkongel – solpaneler på balkongen!

Och han jämförde med dator- och IT-utvecklingen som gick från stora centraliserade datorsystem på 1960-talet till dagens decentraliserade IT-nätverk.

- Kanske får vi se samma utveckling inom elproduktionen? Från stora centrala elverk till många små producenter som alla är förbundna med varandra via samma elnätverk?

Anika Agebjörn

Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Wed Jun 03 11:27:51 CEST 2009