Lärare lärde om klimatförändringar

Utsläppen av växthusgaser måste minska med mellan 50 och 85 procent till år 2050 om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 2,4 grader. Det var ett av budskapen från FN:s klimatpanel förra året.
Samtidigt beräknas det globala energibehovet öka med 57 procent till år 2030. Och det är vid energiproduktion som det mesta av utsläppen av växthusgaser sker.
De här var några av de obekväma sanningar som ventilerades vid en fortbildningsdag för lärare, ordnad av Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.

Björn Ola Linnér, centrumets föreståndare, inledde med att berätta om arbetet i FN:s klimatpanel och om det senaste klimatmötet, på Bali i december 2007.

De rapporter som klimatpanelen, IPCC, lämnade ifrån sig under 2007 var baserade på all fackgranskad forskning i frågan fram till 2005. Bakom rapporterna stod mer än 2 500 vetenskapliga bedömare och 1 250 författare från totalt 130 länder.

Stor samstämmighet råder alltså, betonade Björn Ola Linnér. Kunskapen har också förbättrats väsentligt de senaste åren, men fortfarande finns stora luckor.

- Tillgången till data är mycket ojämn. Medan vi har gott om data från Europa så vet vi exempelvis mycket litet om effekterna i Afrika.

Teknologier finns för att minska utsläppen. Men förändringar i livsstil måste också till, sade Björn Ola Linnér. Vad vi gör de närmaste decennierna har stor betydelse.

Ytterligare fyra forskare från CSPR medverkade under dagen. Madelene Ostwald berättade om de tropiska skogarnas betydelse för att ta hand om koldioxid och vilka negativa konsekvenser avskogning för med sig. Sten Bergström, som också är professor vid SMHI, berättade om vilka effekter en temperaturhöjning i Sverige kan få, bl.a. om behovet av att leda bort mer vatten från Vänern för att minska risken för översvämningar.

Louise Simonsson gick vidare på temat anpassning och sårbarhet, och Victoria Wibeck, slutligen, avslutade med frågan om hur allt detta kan kommuniceras ut på ett bra sätt till barn i skolan.

Det var också en fråga som många lärare brottas med.

- Ungdomarna är intresserade av livsstilsdiskussioner och hur de själva kan påverka, sade Kent Hällnert, gymnasielärare i geografi och samhällskunskap, som jobbar på Ebersteinska skolan i Norrköping.

- Men det får inte bli för mycket pekpinnar. Och det gäller att undvika domedagsstämning, där har de nått en mättnad.
Han och hans kollega Kristina Ateek, lärare i naturkunskap och matematik, är nöjda med fortbildningsdagen.

- Det är bra att få aktuell information om mötet på Bali och om IPCC, säger hon.
Vad de behöver ör mer tillrättalagt material och mer tid för att hitta bra materila p åInternet, konstaterade de båda.

Ett 80-tal lärare deltog i fortbildningsdagen.


Text Anika Agebjörn

Bild Magdalena Kuchler

Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Wed Jun 03 09:22:13 CEST 2009