"Akademin måste gå före i jämställdhetsarbetet"

- Den akademiska miljön bör vara en förebild för andra när det gäller jämställdhet. Ni vid landets lärosäten har ett särskilt stort ansvar för att driva jämställdhetsarbetet vidare i Sverige.

Det var budskapet från Bengt Westerberg, LiU:s styrelseordförande och tidigare bl.a. vice statsminister och jämställdhetsminister, när han talade på Filosofiska fakultetens genusdag inför ett 60-tal personer.

Givetvis finns det lika mycket fördomar inom den akademiska världen som på andra håll, betonade han.

- Men ni har större möjligheter att knäcka dem. Här finns genusforskningen och därmed goda möjligheter att bedriva jämställdhetsarbete. Inte minst LiU har visat goda resultat på det området enligt Högskoleverkets utvärderingar.

Genusforskningen kan ses som ett slags perspektivforskning, påpekade Bengt Westerberg. Den gör att man tittar på samhället från ett annat perspektiv, precis som man kan granska det utifrån ett klass- eller etniskt perspektiv.

- Den kastar ljus över samhällsförhållanden och ger en viktig pusselbit till hur verkligheten ser ut.

Idag är genusforskningen etablerad. Den har bland annat bidragit till att bredda synen på vad kön är. Att det inte bara handlar om biologi, utan även om ett socialt kön där gamla normer styr hur män respektive kvinnor ska vara.

- I samhället i stort finns det idag, med vissa undantag, en samsyn på att det inte är särskilt stora skillnader mellan män och kvinnor. Vi har alla lika rättigheter och skyldigheter. Det finns väldigt få exempel i samhälleliga sammanhang på att det spelar någon roll med skillnader i kön.

Men en del har intresse av att lyfta fram och förstora de eventuella skillnader som finns.

- I vissa religioner förstärker man dem, till exempel är det väldigt tydligt i Mellanöstern.

I Sverige handlar det också om makt, om att bibehålla de maktförhållanden som fortfarande finns.

- Män har mer makt än kvinnor. För mig blev läsandet av den statliga Maktutredningen i början av 90-talet en väckarklocka. 30 sidors läsning av ett kapitel i den förändrade min världsbild, berättade Bengt Westerberg.

Det var genusforskaren och historieprofessorn Yvonne Hirdman som skrivit det kapitlet.

- Genusforskningen kastar ljus över hur maktutövning går till. Mäns våld är ett uttryck för manlig makt. Men den finns också mycket subtilt, som sexuella trakasserier och sätt att uttrycka sig.

Att analysera hur maktutövningen går till är viktigt.

- Den som har makt erkänner den sällan. Man hittar alltid rationella förklaringar till exempel till varför det finns färre kvinnor på höga poster. Titta på näringslivet, där säger man att man måste ta hänsyn till kompetens. Men då ser man inte den kompetens som kvinnor har. Det är ett uttryck för subtil maktutövning.

Jämställdhet handlar om att formulera politiska mål. Och jämställdhetspolitiken grundar sig inte alltid på genusforskningen. Politikerna måste ibland fatta beslut som går utanför forskningen.

- Däremot är jämställdhet ett viktigt område att forska på, precis som socialpolitik eller trafiksäkerhet.

Som exempel på en jämställdhetsåtgärd som det i efterhand forskats på nämnde Bengt Westerberg införandet av en öronmärkt pappamånad under sin tid som jämställdhetsminister.

- Vi kunde inte grunda det beslutet på någon evidensbaserad kunskap. Men forskning i efterhand visade att den hade gett effekt. De pappor som inte tog ut någon ledighet alls minskade från 54 till 18 procent på kort tid.

Bengt Westerberg slutade sitt anförande med att reflektera över jämställdheten inom den akademiska världen.

- Det borde egentligen vara självklart att alla fördomar skulle vara borta här, eftersom så mycket kunskap finns i de här miljöerna. Men så är det ju inte. Man kan bara titta på hur det ser ut med karriärerna, ju högre upp i hierarkin desto färre kvinnor. Löneskillnaderna mellan könen finns fortfarande och det skiljer sig också i forskningsanslag mellan män och kvinnor.

- Problemet är att alla ser skillnaderna på en makronivå i samhället. Man tror aldrig att man själv är en del av problemet. Men vi måste lära oss att se var problemen finns på mikronivå, det vill säga hos oss själva.

Text: Eva Bergstedt
Foto: Anika Agebjörn

Sidansvarig: webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: Wed Jun 03 09:44:47 CEST 2009