Visst kan datorer förändra vanor
Kan datorer få oss att bete oss på ett mer hälsosamt sätt? Självklart, svarar BJ Fogg, chef för Persuasive Technology Lab på Stanford. Lär av Google, Facebook eller Twitter.
Sedan början av 1990-talet har BJ Fogg funderat över hur man kan styra beteenden med hjälp av datorer och 2002 publicerades hans första stilbildande bok, Persuasive Technology – using computers to change what we think and do.
Han har nu även tagit fram en modell för hur vi kan förändra beteenden.

- Utgå ifrån en vana människor redan har och bygg på utifrån den i många små steg, är ett av hans råd.
Han tar Google som exempel, från början en ren söktjänst, snabb och bra, men i flera steg har vi sedan förmåtts att utnyttja allt fler tjänster; gmail, kartor, översättning, fillagret docs, med mera.
BJ Fogg var en av huvudtalarna på konferensen Persuasive2012 som hölls 6-8 juni, arrangerad av Magnus Bång och Eva Ragnemalm, institutionen för datavetenskap, IDA, på Linköpings universitet. Konferensen samlade ett drygt hundratal deltagare, nästan lika många kvinnor som män, från hela världen. Temat var design för hälsa och säkerhet. Här ventilerades it-lösningar som får stillasittande ungdomar att röra på sig mer eller system som hjälper oss att välja nyttigare mat, för att ta ett par exempel.
I BJ Foggs modell behövs tre saker för att få fram ett önskat beteende: motivation, möjlighet samt en trigger - något som sätter igång beteendet.
Ett enkelt exempel: om telefonen ringer (en trigger) och jag inte svarar beror det på att jag inte vill (motivationen saknas) eller att jag inte kan (möjligheten saknas, jag står i duschen eller sitter i möte). Saknas något av de tre beter jag mig inte på det önskade sättet, jag svarar inte i telefonen.
- Vi kan lära oss mycket om mänskliga beteenden utan att koda en enda rad. Det gäller bara att vara observant, sa B J Fogg.
Om man nu utvecklat en tjänst och människor inte beter sig som man tänkt har han en uppsättning råd:

- Undersök vilken aspekt som inte är tillgodosedd. Fungerar inte triggern? Många människor är trötta på skurar av epost och uppfattar det som spam. Att skicka ett meddelande via mejlen fungerar inte för dem. Och har de möjligheten att utföra beteendet? Tänk på att människor kan vara hur motiverade som helst, men har de inte möjligheten så händer ingenting. Satsa på en trigger som fungerar och att göra det allt enklare för mottagaren att utföra beteendet.
När man väl fått in ett önskat beteende kan man sedan med hjälp av rätt valda triggers gå vidare med svårare saker. Men det gäller att använda små steg, baby steps.
- När en person väl är motiverad att exempelvis äta rätt och röra på sig lite mer kan man lägga in en svårare beteendeförändring, som att boka en tid med en personlig tränare, förklarade han.

Men om BJ Fogg lägger sina insatser på studera förändringar av beteenden har en av konferensens andra huvudtalare Harri Oinas-Kukkonen, professor i informationssystem på universitetet i Uleåborg, Finland, en annan infallsvinkel. För honom handlar begreppet persuasion inte bara om att få fram ett önskat beteende utan också om att förändra attityder.
- För att förändra ett beteende på ett långsiktigt hållbart sätt måste man också förändra attityder, anser han.
Även han har modeller för hur det ska gå till, men trycker på att forskningen inom området inte hunnit så långt som man kanske kunde förväntat sig. Istället för att prova olika system och studera resultatet är det nu dags att utforma system som vi redan när de skapas vet kan stödja en förändring av ett beteende.
- Förändringarna är också svåra att mäta, vi måste börja diskutera mätmetoder.
Andra aspekter som borde studeras mer är de etiska, liksom oönskade sidoeffekter. Det finns heller inga studier av kulturella skillnader eller skillnader mellan dem som växt upp med datorer och de som inte har det.
- Det skulle säkert vara värdefullt att ha ett spår på nästa konferens som bara handlar om misslyckanden. Det är av dem man lär sig mest, sa Harri Oinas-Kukkonen.
Läs mer och titta på BJ Foggs video
LiUnytt IT som får oss att må bättre
Turism på gott och ont
Eiffeltornet, någon?
Utbildning och demokrati i Egypten och sverige
masterstudenter tog farväl
lust att lära
Linné som innovationsekonom
Småskalig vindel för export
tar svenskt kårarbete till boston
Fem minuter med ...
Mot nepal
när det gäller livet
Ständigt Blåsväder
Kulturfest på Campus Valla
Känn på materialen
Lust att lära
ny ordförande för LiU
Studenter med makt
Färre Soffpotatisar
Följ LiU-nytt
Notiser
Häng med LiU i Almedalen
Lyssna till en presentation av Demola och träffa initiativtagaren Ville Kairamo. LiUs rektor anger riktningen för framtidens universitet och TNS Sifo presenterar rykande färska siffror som visar hur välutbildade svenskar, av olika ursprung, vill leva och bo.
Internationell hörselkonferens i Linköping
Just nu är några av världens främsta experter på kognitivt hörande och kommunikation samlade till konferens i Linköping.
Hedersdoktor Gardell först ut i Sommar
Två sommarvärdar i årets upplaga av radions Sommar har anknytning till Linköpings universitet.
IDA fyller medelålder
Sveriges första och en av Europas största datainstitutioner, Institutionen för datavetenskap, IDA, fyller 30 år och firandet börjar denna vecka med ett öppet seminarium, inbjudna talare och fest.
Få anställda i Europa kan påverka sitt jobb
Av alla anställda i Europa är det bara en fjärdedel som kan påverka arbetets innehåll och utveckling. Det visar en studie som presenterades vid en internationell arbetslivskonferens i Linköping.
Vetenskapliga metoder lärs ut till myndighet
En ny universitetskurs skräddarsydd för analytiker på Skatteverket ger dem möjlighet att analysera samhällsfenomen, som exempelvis svartarbete, på ett nytt sätt.
Kejsarsnitt minskar inte risken för barn till feta mödrar
Nyfödda med extremt feta mödrar löper tre–fyra gånger större risk för allvarliga komplikationer vid förlossningen än barn till normalviktiga, vare sig de föds vaginalt eller med kejsarsnitt.
Sidansvarig:
webbredaktionen@info.liu.se
Senast uppdaterad: 2013-06-19
Behöver du bygga ett Eiffeltorn, eller något som nästan är ett Eiffeltorn? Vänd dig då med förtroende till de blivande maskiningenjörer som modellerat Gustave Eiffels skapelse i 3D-cad.
Gratulationstal, underhållning och många minnen från studietiden. För masterstudenterna innebar avskeds-
Med röntgen som verktyg får Ann-Sofie Stjernlöf, student i möbel-
Linné har inspirerat Per Frankelius, docent i företagsekonomi, till tankar på en ny, naturekonomisk teori.
Ladda mobilen med el från en vindsnurra byggd av avloppsrör, en tvättmaskinsmotor och en salladsskål. Vindsnurran, byggd av studenter, är tänkt för byskolor i utvecklingsländer.
I-aren Fredrik Hylerstedt ska åka på en konferens på MIT för att tala om hur svenska studentkårer arbetar.
... Linnea Lundberg och Oskar Thorstensson, civilingenjörsstudenter som åker till Tanzania för att installera el på ett skolinternat.
I augusti styr de kosan mot Nepal. På cykel. Och med målet att samla in pengar till ett hem för utsatta flickor.


I Material Realisation Lab, LiU:s nyöppnade materialbibliotek, välkomnar David Eklöf och Kerstin Johansen dig som vill klämma, känna och studera ytor på tusentals olika material.
Efter andra tentan var Jim Blomqvist definitivt fast. Litteraturvetenskap är ett outtömligt ämne. Vill man få perspektiv på sin samtid ger det allt.
Anna Ekström började som bråkig ordförande för Sacos studenter. Sedan dess har utbildnings-
Oskar Lyding, ordförande i Consensus, åkte med rektors ledningsråd och spanade in kreativa universitetsmiljöer i Europa.
Projektet Aktiv Student på Campushallen ger LiU:s studenter en chans att komma av sofflocket. Nu finns funderingar på att också få LiU:s anställda börja ett aktivare liv.
Nyhetsbrevet LiU-nytt
Nyheternas RSS-flöde

