Äldreforskning granskar hemtjänst och synen på funktionshindrade

Äldres hjälpbehov återspeglas inte alltid i de utredningar som hemtjänsten gör. En byråkratisk process försvårar en helhetsbedömning, vilket är rakt motsatt socialtjänstlagens intentioner.

Anna Olaison har i sitt avhandlingsarbete följt behovsbedömningen av äldre som söker hemtjänst i några svenska kommuner. Hon ser en stor skillnad mellan vad som kommer fram under bedömningssamtalen och vad som sedan redovisas i den utredning som ligger till grund för beslutet om vilka insatser den äldre ska få.

- I samtalen fick behovsbedömaren en god bild av vad den äldre ville ha för insatser. Men i utredningen ser man ofta en helt annan bild än den som samtalet gav.

Förklaringen är den modell som många kommuner arbetar efter, care management, säger hon.

- Den bygger på ett fast utbud av insatser utifrån en standardiserad behovskatalog. Utredningen utformas ofta utifrån denna. Det innebär att flera av de behov som den äldre uttrycker inte redovisas.

Insatskatalogen är ett resultat av besparingar och minskande resurser inom hemtjänsten, är hennes slutsats. Det här sättet att bedöma hemtjänst står i motsats till de riktlinjer som socialtjänstlagen föreskriver, dvs en helhetssyn på individen och insatser grundade på individuella behov.

Anna Olaison disputerade den 16 januari vid NISAL, institutet för forskning om äldre och åldrande (tidigare Tema Äldre). Hon har själv en yrkesbakgrund som behovsbedömare inom hemtjänsten.

I en annan aktuell avhandling vid NISAL undersöker Annika Taghizadeh Larsson synen på äldre med funktionshinder. Svenska lagar utgår från att man antingen är funktionshindrad eller äldre, inte både och, konstaterar hon.

- Det här är en grupp som blir allt större och där stora kunskapsluckor finns om deras behov, även rent medicinskt.

Avhandlingen är en del av ett större projekt vid NISAL om funktionshindrades liv och åldrande som leds av professor Eva Jeppsson Grassman.

Funktionstillstånd förändras, konstaterar hon också, och varje allvarlig försämring är traumatisk för den som drabbas.

- Många inblandade, inom hemtjänst och sjukvård, har en tendens att se på de funktionshindrades tillstånd som statiska. Men så är det ju inte, det förändras hela tiden. Och att exempelvis hamna i rullstol när man tidigare har kunnat gå själv, är en svår omställning.

Många var också oförberedda på den ekonomiska försämring som inträffade när de gick från förtids- till ålderspension. Ofta har de ett kort arbetsliv bakom sig och har inte många pensionspoäng eller besparingar, samtidigt som deras omkostnader kan vara höga, med hjälpmedel och behov av anpassad bostad.

- Det här kom som en obehaglig överraskning för flera, säger Annika Taghizadeh Larsson, som disputerade den 23 januari.

Anika Agebjörn 2009-01-27