Anders Carlsson

<b>LiUs miljösamordnare har fått fem plus och en lysande recension i Svenska Dagbladet den 31 0ktober för sin skiva med dikter av Pär Lagerkvist som han själv tonsatt, sjungit och spelat in.</b>

<b>Hur började det här?</b>
– Jag lärde mig spela gitarr och började skriva låtar som tonåring, som så många andra. Och startade ett popband i slutet på 70-talet. Vi var världsberömda i hela Sturefors, drog fullt hus på fritidslokalen … På senare år har jag mest spelat med ett band där vi spelar irländskt, The Rubliners, som firar 25-årsjubileum nästa år.

– Pär Lagerkvist blev jag bekant med när jag gick ett år på Biskops Arnö folkhögskola, skrivarlinjen, 1983-84. Då insåg jag att tyngre litteratur handlar om de stora livsfrågorna, frågor som berör oss alla. Och då, på 1980-talet, var jag på kollisionskurs med hela utvecklingen, den extrema individualismen, börsyran, sveket i kärnkraftsomröstningen.
Hos Lagerkvist hittade jag ett budskap om solidaritet som kändes rätt. Och så hade jag skrivit en melodi som råkade passa till en av hans finaste dikter, ”Den väg du går allena”.

– Så jag började tonsätta och spela in hans dikter i långsam takt, med hjälp av olika vänner som är musiker. Musiken på den här skivan har kommit till under en period på 15 år. Men det var först förra året som jag bestämde mig för att ge ut den.

<b>Hur gör man när man skriver en melodi?</b>
– Jag har inga teoretiska tonsättarkunskaper utan prövar mig fram med hjälp av gitarren. När jag fått till en riktigt bra melodi är det som att den bara finns där, den har funnits hela tiden, den är helt självklar. Och att tonsätta en dikt, försöka återge diktens stämningsläge i musiken – det är som att måla. Måla med instrumenten, med klangerna som färger.

<b>Hur känns det idag då?</b>
– Fantastiskt förstås, omtumlande. Att få så högt betyg i Svenska Dagbladet…efter en så lång process. Och jag tycker också att recensenten har lyft fram just det jag själv tycker är viktigast på skivan.

– Tiden har kanske kommit att återupptäcka den här sortens lyrik när ytligheten i samhället drivits så långt som den har idag. Jag tror många känner behov av något som går på djupet.

<b>Och härnäst?</b>
– Det får jag se. Jag har en del tonsatta dikter av Nils Ferlin….

<b>Utfrågare: Anika Agebjörn</b>