Sjukvårdens politiker alltför anonyma
Sjukvården berör, men politikerna är anonyma.
Trots att sjukvården är en av de frågor som berör medborgarna mest så är landstingspolitiken väldigt anonym. Det visar en färsk studie av Gissur Erlingsson, statsvetare och forskarassistent på CKS (Centrum för kommunstrategiska studier).
Han har studerat en moderat respektive en socialdemokratisk partigrupp i ett landsting.
- Resultaten bekräftar det vi redan vet från andra studier. Partiernas verksamhet i landstingen verkar skötas av en mindre grupp förtroendevalda. Den politik man driver är inte alltid särskilt förankrad ute i de bredare medlemslagren och tjänstemän och starka yrkesgrupper har stort inflytande. Många partimedlemmar är inte intresserade av vardagen inom landstingen. Istället är det kommunpolitiken som står i centrum och det gör att landstingsfrågorna inte diskuteras särskilt mycket, säger Gissur Erlingsson.
Kommunpolitiken - och därmed kommunpolitikerna - är dominerande i de lokala mediernas rapportering. De nationella medierna, i sin tur, rapporterar om rikspolitikerna. Men någon bred medieinriktning på landstingsbevakning finns inte, och därmed blir landstingspolitikerna anonyma för gemene man.
- Bristen på offentlig uppmärksamhet och offentligt samtal underlättar knappast väljarnas kännedom om landstingspolitiken.
Men det finns också andra förklaringar till att landstingspolitiken hamnar i skymundan, menar Gissur Erlingsson.
- En anledning är att landstingen är kunskapsstyrda organisationer där mycket av verksamheten regleras uppifrån, från en statlig nivå. Det kommer till exempel direktiv till sjukvården från socialstyrelsen.
En annan förklaring är att vården har starka och välutbildade professioner, däribland läkare. Som politiker kan det då vara svårt att få gehör. De professionella synpunkterna från yrkeskåren får ”ta över” ideologiska spörsmål, som exempelvis prioriteringar inom vården och varför det satsas mer på vissa allvarliga sjukdomar än på andra lika allvarliga.
- Landstingspolitikerna tycker att deras utrymme krymper. Om det beror på att de inte tillräckligt väl tar tillvara det kommunala självstyret, eller om förklaringen finns i den starka statliga styrningen och de starka professionerna är svårt att säga.
Men det går att se variationer mellan landstingen, påpekar Gissur Erlingsson.
- Frågan om privatisering av sjukvården, liksom diskussioner om valfrihet inom vården har satt mer fokus på landstingsfrågorna på vissa håll.
Han har tidigare skrivit en liknande rapport om partier i kommunpolitiken och ser flera likheter i resultaten i de båda studierna. Ett sådant resultat är att läroböckernas idealmodeller för hur demokratin fungerar på lokal nivå skiljer sig kraftigt från verkligheten. Enligt idealmodellen är det väljarna som ställer krav på partierna, som i sin tur fattar välförankrade beslut i fullmäktige.
Men det är väldigt tydligt att det inte fungerar så, menar Gissur Erlingsson.
- Makten delegeras, det är ett litet antal politiker som sitter på mycket information och som har mycket makt. Någon större återkoppling till övriga partimedlemmar verkar inte finnas. Det ser ut att finnas ett toppstyre både i kommuner och landsting.
Vilket i sig behöver inte vara något problem, betonar han.
- Om man har idealet att politiken ska fungera som en folkrörelsemodell med bred förankring så blir man förstås besviken. Men om man däremot accepterar att det är några få politiker med mycket kunskap i frågorna som driver processen så är det inget problem. Det beror helt enkelt på vilken demokratisyn man har.
Rapporten heter Partidemokrati på landstingsnivå och kan beställas från CKS, www.liu.se/cks
Foto: Göran Billeson
Fem minuter med ...
Martin Ackerfors, student och redaktör för en nyutkommen antologi om essäer, skrivna av litteraturstudenter på LiU.
och några Minuter med ...
Tutopia och Corpus Accessorius är två föreningar som startats av studenter som vill hjälpa sina medstudenter i de lägre årskurserna. Initiativtagarna har fått pris av LiU för sina insatser.
Notiser
LiU med bland 100 bästa i sökmotorlista
Webbplatsen 4icu.org har gjort en lista över vilka 100 universitet och högskolor i Europa som flest söker efter på sökmotorerna Google, Yahoo och Alexia. De som toppar listan är de två brittiska universiteten i Cambridge och Oxford. Av de svenska lärosätena är det LiU, KTH och Lunds universitet som flest söker efter, rapporterar HSV.
Trainee på Microsoft
400 sökte trainee-platser på mjukvarujätten Microsoft. Tre fick bli det - en av dem är Helen Mischel, civilingenjör som läst IT-programmet på LiU. Hon har nu fått en trainee-plats som produktchef för Windows Live.
”Hobbykurser" granskas
Regeringen har givit Högskoleverket i uppdrag att granska kvaliteten på ett antal högskolekurser som befaras vara av ”hobbykaraktär” och inte hålla akademisk kvalitet.
Stor okunskap om nya antagningsregler
Hösten 2010 införs nya antagningsregler till högskolan. Hälften av de ungdomar som läser sista året på gymnasiet och är intresserade av att studera vidare saknar tillräcklig kunskap om de nya reglerna, visar en undersökning från Högskoleverket.
Otillräcklig anställningsbarhet
Riksrevisionen har gjort en nationell granskning av studenternas anställningsbarhet. Den visar att det finns stora variationer mellan olika utbildningsprogram när det gäller möjligheten för studenterna att etablera kontakt med arbetslivet. Granskningen visar också att lärosätenas uppföljning av sina insatser för att främja studenternas anställningsbarhet är outvecklad och att informationen till blivande studenter om arbetsmarknaden är otillräcklig.
Lego vill starta eget universitet
Danska leksakstillverkaren Lego har planer på att starta ett privat universitet i Billund i Danmark. Avsikten är att kunna locka till sig utländska toppforskare och bedriva all slags forskning och utbildning som har med barn att göra. Man vill därmed göra Billund till ”Barnens huvudstad”. Källa: HSV
Eurostudent — stor studentundersökning där Sverige deltar
Eurostudent, en undersökning om studenternas sociala och ekonomiska villkor, genomförs just nu i ett 30-tal länder i Europa. För den en svenska delen svarar Högskoleverket och Statistiska centralbyrån. 5 000 svenska studenter har valts ut att besvara frågorna som skickats ut per post.
De flesta deltagande länder använder samma frågor för undersökningsresultatet ska bli jämförbart.
