Göm menyn

Margrit Shildrick

Margrit

Brittiska Margrit Shildrick har undervisat och arbetat som professor i Toronto och Belfast. Hon har föreläst över hela världen. I dag är hon professor i gender and knowledge production vid Linköpings universitet.

Margrit Shildrick har precis börjat jobbet som professor vid Linköpings universitet när vi träffar henne. Arbetsrummet är fortfarande lite kalt och hon har ännu inte riktigt kommit in i sitt nya svenska liv – men att det känns bra går inte att miste på.
– Linköping är ett väldigt spännande universitet. Jag är fantastiskt lycklig över att ha börjat arbeta här.


Hur kom det sig att du sökte dig hit?
– Jag var här och höll ett seminarium för tre, fyra år sedan och har hållit kontakten med flera personer på institutionen. Universitetet är väldigt ambitiöst och har i min mening utvecklats åt ett spännande håll, med en postmodern, posthumanistisk approach till genusvetenskap, som jag känner mig mycket bekväm med. När jag fick höra om tjänsten kändes det självklart att söka.

Och det är inte första gången Margrit Shildrick byter både stad och land för ett jobb, hon har tidigare bland annat arbetat i Kanada, i USA, i Australien och nu senast vid Queen’s University Belfast. Samtidigt har hon flugit över hela världen för föredrag och seminarier.
– Den största skillnaden och svårigheten med att arbeta i Sverige är att jag inte talar språket. Det känns väldigt viktigt att jag lär mig svenska fort. Studenter och kollegor pratar fantastiskt bra engelska, men jag vill ändå kunna använda svenskan ute i samhället, säger hon.

Men det är inte bara LiU-studenternas engelska Margrit Shildrick är imponerad av. Hon anser dem överlag vara ”extremt smarta och pålästa”. Hon tycker mycket om det täta och ohierarkiska samarbetet mellan studenter, lärare och professorer.
– Jämfört med andra universitet jag jobbat med så finns det en starkare och tydligare relation och interaktion mellan studenter och lärare.

Satsningen på genusvetenskap på LiU och i Sverige var också en av anledningarna till att Margrit Shildrick sökte sig hit.
– För studenterna på grundutbildningen i Belfast var ”feminism” nästan ett skällsord, genusstudier och genusperspektiv har en låg status. Här är det tvärtom.

Margrit Shildrick har gett ut flera böcker, bland andra Embodying the Monster, Ethics of the Body och Dangerous Discourses of Disability, Subjectivity and Sexuality.
I hennes arbete går kropp och identitet som en röd tråd tillsammans med feministisk teori.
– Jag tycker att det är spännande att undersöka vad kroppens avgränsningar betyder för identiteten.
Bland annat har hon under flera år forskat på hur identiteten påverkas hos hjärttransplantationspatienter.
– Många opererade tänker mycket på vem personen som donerade organet var. De skapar sig en tydlig bild av donatorn. Ofta är den långt ifrån verkligheten, men det är inte det intressanta – det intressanta är hur denna idébild av en person påverkar bäraren av det nya hjärtat.
I västerländska kulturer är kroppens avgränsningar viktiga. Att en annan persons hjärta och dna finns inuti den egna kroppen skapar i många fall oro och ångest.
– Det skapar en inre konflikt hos bäraren av det nya hjärtat.
Shildrick har också ägnat forskning åt hur funktionshinder påverkar identiteten.
– Inte bara kön, klass och ålder påverkar vem du är och uppfattas som. Även ett dolt funktionshinder, som epilepsi påverkar identiteten stort

Hur spännande Margrit Shildrick än tycker att det nya jobbet är så kommer hon inte att bo i Linköping på heltid. Hon har nämligen kvar sin partner och sitt hem i Liverpool.
– Men jag har levt så i många år och ser inte det dubbla boendet som en nackdel.
I Linköping bor hon i en vacker lägenhet i innerstaden hon delar med två kollegor.
– Det är perfekt att alltid ha sällskap och att ha någon att fråga. Svenska tvättstugor är världsunika och kräver sin introduktion (skratt).

 

Text och bild: Sofia Ström

 

 

 


Sidansvarig: randi.hellgren@liu.se
Senast uppdaterad: Mon Sep 26 11:48:16 CEST 2011