Forskningsområden

Forskningen i Pedagogiskt arbete skall ses mot bakgrund av ett växande behov av kunskap om lärares arbete, kunskapsbildning, undervisning och lärande och om elevers socialisationsmönster och vardagspraxis i relation till lärande i allmänhet och inom ramen för olika skolämnen. Forskningsfältet pedagogiskt arbete är mångvetenskapligt och samlar och integrerar teorier, metoder och perspektiv från många olika discipliner.

Lärares arbete, elevers lärande och kunskapsbildning

Ett viktigt studieobjekt inom denna inriktning är relationen mellan lärarens arbete och lärprocesserna. I fokus står här hur lärare och elever interagerar, men också hur lärare samarbetar med varandra och hur elevernas lärande formas mot bakgrund av undervisningens organisation och samhälleliga ramfaktorer. Med utgångspunkt ifrån eleven och den som lär, kan man ställa frågor om de infogar lärandet i sin livssituation och vardagspraxis. En viktig del av området rör skolans vardag som upplevd och skapad av elever, lärare och annan personal, till exempel rektorer. Det kan handla om skolan som organisation och institution, lärares personliga kunskap och lärarrollens förändrade innebörder. Hur förkovrar sig lärare? Vilken roll spelar formellt respektive informellt lärande? Hur använder de forskning i sitt arbete? Det är också av intresse att se hur skolan och kommunerna organiserar förhållandet mellan pedagogiskt ledarskap och pedagogiska processer. Betydelsefullt inom denna inriktning är till exempel att studera klassrumsinteraktion. Klassrummet är den arena där olika mål skall realiseras och där föreställningar om vad som är kunskap, självständighet, ansvar med mera produceras och förmedlas. Hur hanteras vardagen i skolan av eleverna och hur konstitueras ämnen och skolarbete av de inblandade aktörerna?

Didaktik, lärande och kunskapens institutioner

Hur formar och påverkar olika historiska, institutionella och kulturella ramar lärandets innehåll och former? Studiet av lärandets och kunskapens mer bokstavliga institutioner rör i första hand studier av utbildningssystemets olika delar, till exempel olika skolformers och utbildningsanstalters framväxt och utveckling under olika historiska och samhälleliga förutsättningar och vad detta får för följder för det pedagogiska arbetet. I de studier som utgår från ett mer metaforiskt institutionsbegrepp studeras verksamheter och innehållsområden i det pedagogiska arbete som genom hävd och tradition kan betraktas som institutioner, till exempel olika skolämnens innehåll och undervisningsmetoder samt kulturellt förmedlade föreställningar om lärar- och elevroller i olika sammanhang. Genom studier av t ex läromedel, debatt och läroplaner men också av hur undervisning organiserats och genomförts analyseras sambandet mellan lärande och de samhälleliga förutsättningarna. En sådan aspekt kan exempelvis vara hur lärarna skapar och vidmakthåller bestämda synsätt vad gäller den egna professionen och det pedagogiska arbetets innehåll? Viktigt att studera i denna inriktning är sambandet mellan det pedagogiska arbetets innehåll och dess förhållande till måldokument, utbildningshistoriska förutsättningar och den samhälleliga kunskapsbildningen i stort. Ett centralt perspektiv inom denna inriktning är ämnesdidaktiken och dess frågor om undervisningens innehåll, former och legitimering.